Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vokal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suffixet -ik, är oböjligt till genus, numerus
och kasus, men kompareras genom ändelserna
-um och -ün. Substantivpronomina böjas såsom
substantiven. Artikel saknas. Verbet bildar finita
former genom suffigering af personalpronomina, tempora
för förfluten och tillkommande tid (imperf., perf.,
plusqvamperf., fut., fut. exakt.) genom prefixen
(augmenten) ä-, e-, i-, o-, u-. Genom ett efter
augmentet inskjutet -i- åstadkommes »durativ»,
betecknande handlingens fortvaro. Af aktiv form
bildas passiv genom prefix (pa- eller p-), af
indikativ öfriga modus (konjunktiv, konditionalis
och imperativ) genom suffixer. – Ordbildningen
försiggår, såsom förut antydts, hufvudsakligen
derigenom att stammarna (= substantiven i nom. sing.,
vissa partiklar o. s. v.) lånas från ett eller
annat af de stora kulturspråken. Någon gång blir
uttalet alldeles eller i det närmaste oförändradt,
t. ex. ji (uttaladt »schi», af Eng. she), smok
(Eng. smoke), no (=nej; Eng. no), mit (Eng. meat),
kek (Eng. cake), si ( = ja!; Ital. och Fr. si), e
(= och; jfr Ital. e och Fr. et), fe (= visserligen;
jfr Ital. fe), son (T. sohn), veg (T. weg), lob
(T. lob), jön (uttaladt »schön», = skönhet; jfr
T. schön), ibo (= ty; R. ibo). Oftare vidtagas dock
»förenklingar», t. ex. smel (Eng. smell), tik (=
tanke; jfr Eng. to think), läd (Eng. lady), pük (=
språk; jfr Eng. to speak), kap (Lat. caput), pop
(Lat. populus), nim (Lat. animal), pot (post), lab
(Lat. habere), lop (Fr. opéra). Särskildt undvikes
gerna r, »emedan kineserna icke kunna uttala detta
ljud», t. ex. bil (T. bier), klig (T. krieg), dlin
(Eng. drink), lil (Eng. ear), vol (Eng. world),
Yulop (Europa), pat (Fr. particularité). Många ord
äro alldeles godtyckligt bildade, såsom räkneorden
och ett stort antal af de prefix och suffix, genom
hvilka afledning eger rum. Sammansättning förekommer
äfven och verkställes ungefärligen som i tyskan.
Volapük har på kort tid vunnit betydligt större
spridning än något annat konstgjordt verldsspråk. Å
ena sidan är insigten af de stora fördelar, som
tillvaron af ett allmänt antaget internationelt
språk skulle medföra, nu för tiden mera spridd
än tillförene; och å andra sidan har volapuk
haft flere nitiska målsmän, som med entusiasm
fört dess talan till massorna, hvilka så mycket
hällre lyssnat till volapükisternas stora löften,
som de icke haft kännedom om, att frågan kan lösas
äfven på andra sätt. F. n. uppgifva volapükisterna
sjelfva sitt antal till flere hundra tusen, några
säga en million. Läroböcker i volapük äro utgifna
på åtskilliga språk, och äfven i öfrigt finnes
en ganska rik literatur i ämnet. Likväl måste man
starkt betvifla, att Schleyers konstspråk någonsin
skall nå sitt mål. Hindren torde ej så mycket ligga
i volapüks yttre ofullkomligheter, bland hvilka
motståndarna särskildt framhålla verbens (och i någon
mån äfven substantivens) alltför konstiga böjning samt
ännu mer de våldsamma ändringarna af låneorden, som
mestadels blifva oigenkänliga. Men hufvudsvårigheten
för volapük – liksom för hvarje annat konstgjordt
språk – blir att tillräckligt bestämma och
begränsa betydelseomfånget för hvarje särskildt ord i
språket. Redan hafva några af volapükisterna sjelfva
uttalat sig för att »alltid låta en viss preposition
i volapük motsvara en och samma tyska preposition»
– och dylika stadganden skulle, om volapük antoges
till verkligt verldsspråk, blifva nödvändiga äfven
för många andra, ja, noga taget, för alla ord. Ty i
grunden är volapük icke annat än en förklädd tyska;
det stora flertalet af dess anhängare består också af
tyskar och personer, som kunna tyska. Men om vägen
till volapük måste gå igenom tyskan, faller det
lätt i ögonen, att hela sträfvandet måste dömas som
onyttig förkonstling; ty hvarför då ej hällre med ens
söka införa tyskan sjelf som universalspråk? Och är
det möjligt att göra ett af de stora kulturfolkens
språk till internationelt meddelelsemedel, så måste
tvifvelsutan engelskan hafva mycket större utsigter,
såsom redan vida mera spridd och derjämte betydligt
lättare att lära (den med allt skäl öfverklagade
regellösa stafningen kunde naturligtvis utan svårighet
förenklas för ändamålet).
Samma hufvudanmärkning som mot volapük kan riktas
mot de medtäflare till detta språk, som på sista tiden
uppträdt. De förnämsta af dem tyckas vara pasilingua
(af P. Steiner, offentliggjordt 1885 o. f.), la
lingvo internacia l. esperanto (af L. Samenhof, 1887;
bearb. för Sverige af Lundquist 1889, Backman 1892,
Jonsson 1893) samt la lengua católica (af Alb. Liptay,
1890). I dessa äro stamorden, liksom i volapük,
lånade från de moderna kulturspråken och latin,
men mindre vanställda. – Angående volapük kan för
öfrigt hänvisas till ett stort antal skrifter på
tyska af J. M. Schleyer m. fl. och på franska af
Aug. Kerckhoffs. På svenska finnes af A. Neovius en
uppsats om volapük i »Finsk tidskrift» för 1886
samt följande läroböcker: »Fullständig lärokurs
i volapük» (2:dra uppl. 1887) af G. Liedbeck,
»Handelskorrespondens på svenska och volapük»
af densamme (1888), »Volapük-svensk ordbok» och
»Svensk-volapük ordbok» af densamme (båda 1887),
»Lärobok i volapük» af K. G. Säterstrand (1889) samt
»De första grunderna till volapük» af A. K. (3:dje
uppl. 1887). G. C-d.
Volatil (Lat. volatilis), kem., flyktig.
Vol-au-vent [våll-å-va’ng], Fr. (»lätt, så att den
kan blåsa bort»), en pastej af tunn smördeg, som
gräddas utan form och fylles med någon ragu.
Volcanal och Volcanalia. Se Hefaistos.
Volcanus. Se Vulcanus.
Volchov (Volkov), flod i europeiska Ryssland,
aflopp för sjön Ilmen till Ladoga, omkr. 220
km. lång. Genom sina flerestädes långa och snabba
forsar är den svär att trafikera, men ingår i det
Vysjnij-Yolotsjokska kanalsystemet, som medelst
Msta sammanbinder Östersjön med Volga. Floden flyter
i en djup dal och träder derför icke öfver sina
strandbräddar, ej ens vid högvatten om våren.
Volci. Se Vulci.
Wolcot [oå’lköt l. oulköt], John, engelsk satiriker
under psevdony men Peter Pindar, f. 1738,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
