Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolfska stjernor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sistnämnda både i längd (omkr. 1,500 km.) och vattenområde
(öfver 250,000 qvkm.) V. öfverlägsen, ehuru i
allmänhet förande mindre vatten. Vid sin förening
med Oka inträder V. i det breda sjöbäcken, som under
postpliocena perioden genom ett bredt sund måste
hafva stått i förbindelse med Kaspiska hafvet. Flodens
nivå vid lågvatten är endast 60 m. öfver hafvet; dess
bredd varierar mellan 320 och 1,600 m., och äfven vid
lågt vatten är minimidjupet öfver 1,5 m. Floddalen,
som är 110 km. bred, visar tydliga spår af att hafva
uppstått af en rad långsträckta sjöar. I floden
ligga flere öar, som vexla utseende och läge efter
högflod. Från h. upptager V. Sura, fr. v. Vetluga
(750 km.), vänder sig derefter åt s. ö. och inträder
i ett annat sjöbäcken, der den fr. v. på endast 33
m. höjd upptager Kama (1,800 km. lång),hvilken till
hufvudfloden för 1,500–4,000, tillfälligtvis ända
till 14,500 kbm., vatten i sekunden. Rester af ännu
i Kaspiska hafvet lefvande mollusker förekomma
i stor utsträckning i detta bäcken och upp till
nedre Kama. De följande 1,500 km. af sitt lopp,
hvarunder hon upptager få större bifloder, gar V., nu
500–2,350 m. bred, mot s. s. v., med en stor krökning
vid Samara. Der, hvarest floden genombryter en rad
kalkstenskullar, är dess lopp mycket pittoreskt. Vid
Jekaterinenstadt uppgår vattenmängden till 10,800
kbm., vid högflod ända till 40,000 kbm. Nedanför
Kamysjin sänker sig flodytan under hafvets nivå. Vid
Tsaritsyn (17,5 m. under hafsytan), der floden är
endast 65 km. från Don, gör den en skarp krökning åt
s. ö. genom steppen och utsänder en gren, Achtuba,
som följer hufvudfloden på venstra sidan, ehuru genom
flere kanaler förenad med denna, men det egentliga
deltat börjar först 65 km. ofvanför Astrachan. Antalet
flodarmar öfverstiger 200. Nedanför Astrachan är
navigationen försvårad genom sandbankar, hvilka vid
lugnt väder hafva ett maximidjup af 3,5 m., ett
djup, som ökas eller minskas vid storm. Massan af
uppslammade ämnen är mycket stor och skulle alldeles
spärra Astrachan, om ej Kaspiska hafvets vindar
drefve bort en stor del. Utmed hela sitt lopp förstör
floden snabbt sina stränder. Den minskning i V:s
vattenmängd, som konstaterats, har ofta tillskrifvits
skogssköflingen, men vida vigtigare orsaker till
vattenminskningen, som visar sig ej blott i V., utan
i hela Ryssland och Sibirien och i allmänhet på hela
norra halfklotet, kunna anföras.
Fiske idkas längs hela V. och dess bifloder samt
i sjöarna i dess öfre bäcken. Nedre V. och deltat
samt norra delen af Kaspiska hafvet räknas till de
rikaste fiskevatten på jorden. Så snart isen bryter
upp i deltat, rusa oräkneliga stim af mört och
forell (Luciotrutta leucichthys) upp i mynningarna,
följda af huson (Acipenser huso), gädda, braxen och
gös. Senare uppträder den kaspiska sillen (Clupea
caspia), som fordom ratades, men nu har blifvit
vigtigare än de olika arterna af störslägtet,
stjernstören (Acipenser stellatus) och malen samt
slutligen Acipenser Güldenstädtii, så högt värderad
för sin kaviar. För att söka lämpliga lekplatser gå
störarna ända upp till
Sarepta. Lainpretten, sterletten (Acipenser ruthenus),
sutare, sandkrypare och andra sötvattensfiskar
uppträda ock i stora stim. Icke mindre än 15,000 man
äro sysselsatta med fiske i nedre V. Själfångst idkas
ock på V., och hvarje år dödas omkr. 40,000 stycken
af Phoca vitulina n. om halfön Mangischlak.
Om vintern äro V. och hennes bifloder lika många
farvägar för slädar. Isen qvarligger vid Ostasjkov och
Tver omkr. 140 dagar, vid Kostroma 150, vid Kinesjma
156, vid Nisjnij-Novgorod, 140, vid Kazan 130,
vid Samara 125, vid Tsaritsyn 105 och vid Astrachan
omkr. 90 dagar, dock med betydliga vexlingar olika år.
Matusjka Volga (»moder V.») är Rysslands
förnämsta transportväg. Godstrafiken uppför
floden är omkr. 5 gånger större än trafiken i
motsatt riktning. Detaljerna af denna trafik äro
högst karakteristiska för det ekonomiska lifvet i
Ryssland. Från Astrachan afsändas årligen omkr. 5
mill. ton fisk, salt och petroleum; denna mängd
ökas till 6 mill. vid Tsaritsyn genom salt från
saltsjöarna ö. om denna stad. Från Tsaritsyn
afsändas 3,5 mill. tonfisk, salt och petroleum på
den första af de tre jernvägslinier, som skära
Ryssland från s. ö. till n. v. och förena nedre
V. med Östersjön. På V. lemna öfver 2,5 mill. ton
(mest fisk, salt och petroleum) Tsaritsyn, men innan
denna qvantitet når Saratov, har dertill kommit
mer än 3 mill. ton spanmål från Saratovstepperna. I
Saratov delar sig godsströmmen å nyo: 1,5 mill. ton
föras på jernväg till Tambov; återstoden fortsätter
på V., tillökad under vägen af spanmål från de
bördiga trakterna i Samara och Orenburg, hvilka
äro förenade med Samara genom jernväg. Vid Samara
gar en stor del gods på jernväg öfver Penza
till Rjasjsk. Der förena sig de tre nordvestliga
godsströmmar, som lemnat V. vid Tsaritsyn, Saratov
och Samara, sedan de upptagit spanmål från Tambov och
Rjazan, så att nära 10 mill. ton spanmål och andra
produkter lemna Rjasjsk för att gå till Moskva;
men mängden af spanmål, som forslas uppför V.,
ökas vid Samara, som sänder norr ut icke mindre
än 7 mill. ton, mest spanmål. Till Kazan anlända
8,1 mill. ton (deraf 6,5 mill. ton spanmål). Der
tillkomma utför Karna omkr. 5,5 mill. ton spanmål,
1,7 mill. ton metaller, 2 mill. ton salt m. m., så
att godsqvantiteten, som från Kazan går uppför V.,
är öfver 18 mill. ton, ökad vid Nisjnij-Novgorod
till närmare 20 mill. genom spanmål. trävaror
och manufakturalster från Vetluga, Sura och
Oka. Vid Nisjnij-Novgorod delar sig godsmassan,
men hufvudmassan (omkr. 15 mill. ton) fortsätter
uppför floden, ökad under vägen med trävaror från
Unsja, men sändande något spanmål till Vologda och
Archangel. När godset når Rybinsk, består det af 10
mill. t. spanmål och lin, 2 3/4 mill. t. metaller,
metallarbeten och andra manufakturalster, hudar,
läder m. m. Från Rybinsk går en del (öfver 3 mill. t.,
hufvudsakligen spanmål) på jernväg till Petersburg;
en annan del (omkr. 1,5 mill. ton) går uppför V. in
i Vysjnij–Volotsjok- och Tichvin-kanalsystemen,
den tredie och största (8 mill. ton, nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
