- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1335-1336

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolfska stjernor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast spanmål och lin) uppför Mariinsk-kanal-systemet
till Ladoga och Petersburg, under vägen tillökad med
trävaror från de skogrika trakterna kring sjöarna,
så att slutligen 7 mill. t. spanmål och lin,
nära 25 mill. t. trävaror samt 2 mill. t. annat
gods nå hufvudstaden, som sålunda ar Volgabäckenets
egentliga hamn. – Godstrafiken utför floden omfattar
hufvudsakligen trävaror, som dels foras i båtar,
dels flottas (omkr. 50,000 flottar om året); men
äfven en mängd manufakturalster från Petersburg och
Moskva fraktas från Rybinsk och Novgorod utför V. Förr
användes tiotusenden »burlaker» (båtförare) för att
draga båtar uppför V. och hennes bifloder, men numera
användas ångbåtar, utom på de tre kanalsystemen, der
hästar vanligen utgöra dragkraft. Den första större
ångare af amerikansk typ (Mississippiångare) byggdes
1872. År 1885 funnos på V. och hennes bifloder 766
ångbåtar. Endast 1/8 af dem är byggd inom flodområdet,
ej få i Sverige. Omkr. 1/3 begagnar petroleum som
bränsle. Antalet pråmar och andra mindre flodbåtar
var s. å. 20,610. Årligen byggas omkr. 5,000; många
göra blott en enda resa.

V. var sannolikt känd af de äldre grekerna, ehuru
den under namnet Rha nämnes först af Ptolemaios,
enligt hvilken Rha var ett tillflöde till ett stort
inhaf, bildadt af två stora floder. Icke häller
arabiska geografer kasta större ljus öfver denna flod
(hvilken de kände under namnet Itil, Etil l. Atil)
under 3:dje årh:s stora vandringar eller senare
under hunnernas invasion, det stora kazarrikets
uppkomst i de södra stepperna samt bulgarrikets vid
mellersta V. Efter bulgarerna fick floden sitt ryska
namn, urspr. Bolga. Men vi veta, att Volgabäckenet
i 9:de årh. var bebodt af finska stammar i n. och
af kazarer och andra turkiska stammar i s. Slaverna
hade endast Volchov och Dnjepr. Men medan ryssarna
drefvos från Svarta hafvet af kazarerna och senare af
en ugrisk folkström trängdes från n. ö. till s. v.,
rörde sig en rysk folkström mot n. ö. utför Oka till
gränslandet mellan finska och turkiska stammar. Efter
två århundradens kamp lyckades ryssarna kolonisera de
bördiga dalarna i Okabäckenet; i 12:te årh. byggde
de en rad fästen vid Oka och Kliazma, och slutligen
nådde de mynningen af Oka samt anlade der (1222)
ett nytt Novgorod (Nisjnij-Novgorod). Det stora
sjöbäckenet vid mellersta V. var dermed uppnådt. Under
skydd af fästena i n. ö., Rjazans skogar i s. och
kärrtrakterna kring Novgorod och Tver i n. utbredde
sig den storryska nationaliteten fritt i Okas bördiga
dalar, absorberande de svaga finska stammarna,
som förut bebodt dem. Den mongoliska invasionen (i
13:de årh.) kunde ej hämma ryssarnas ytterligare
framträngande utför V.; den delvis underlättade
densamma, emedan den försvagade det bulgariska
riket. Men ryssarna behöfde tre århundraden för att
nå Kamas mynning och taga Kazan i besittning. Under
tiden hade en kolonisation från Novgorod fortgått
österut i de öfre delarna af V:s venstra bifloder
och hade nått Uralbergen, sålunda öppnande vägen till
Sibirien. Med Kazans
intagande 1552 funno ryssarna nedre V. öppen, och några
år senare voro de herrar öfver hela V. ända till
mynningen (Astrachans eröfring 1557).

Wolgast, hamnstad i preussiska regeringsomr. Stralsund
(Pommern), ligger vid Peene, som 7 km. nedanför
faller ut i Östersjön och bildar stadens hamn,
samt är genom bibana förenadt med jernvägen
Stettin–Stralsund. 7,800 innev. (1885). Ångqvarnar,
bränvinsbränneri, snickerifabrik m. m. Sjöfarten
är i tillbakagång. Hamnen kan upptaga fartyg af
5 m. djupgående. Större fartyg lossa och lasta
vid Ruden, en liten ö och lotsstation framför
Peenes mynning. – W. är en mycket gammal stad,
befäst i 12:te årh. och en tid hertigarnas af
Pommern-W. residens. Det intogs 1628 af Wallenstein,
d. 14 Aug. 1630 af svenskarna under Kniphausen,
1637 af de kejserlige, 1638 åter af svenskarna och
1675 af den »store kurfursten» samt plundrades och
brändes af ryssarna 1713. Svensk besittning genom
Westfaliska freden (1648), ingick staden 1654–89
i drottning Kristinas underhållsland. 1815 kom den
jämte det återstående svenska Pommern till Preussen.

Wolgemut. Se Wohlgemuth.

Volhynien. Se Volynien.

Volière [våliär], Fr. (af voler, flyga), fogelhus;
stor fogelbur med afdelningar för olika fogelarter;
dufslag.

Voljsk. Se Volsk.

Volk, Leonard, amerikansk bildhuggare, f. 1828 i
Wellstown (New York), arbetade en tid i Italien,
der han utbildade sig som avtodidakt. Sedan slog
han sig ned i Chicago, der han utfört monument
öfver statsmannen Douglas, stoder i kroppsstorlek
af Lincoln och Douglas i Illinois’ State House samt
krigareminnesvårdar i grefskapet Erie (New York), i
Rock Island City och i grefskapet Cook (Illinois). –
Hans son, Douglas V., som studerat i Paris under
Gérôme och sedan utbildat sig i Rom, har uppträdt som
porträtt- och genremålare å amerikanska utställningar.

Volkameria L., bot., ett växtslägte, hörande
till nat. fam. Veroenaceae Juss., kl. Didynamia
Anyiospermia
L., och stående nära Clerodendron
L., af hvilket slägte en mycket välluktande art,
Cl. fragrans L., ofta odlas i våra växthus. Volkameria
har blomfodret 5-deladt och blomkronan trattlik,
5-flikig. Frukten är 2-rummig, bärlik. V. aculeata
L. är beväpnad genom bladskaftens förkrympning
till taggar. En annan art, V. inermis L. fil.,
har förr varit högt värderad såsom ett kraftigt
läkemedel, men har numera förlorat sitt rykte.
O. T. S.

Wolkenstein. Se Oswald von Wolkenstein.

Wolker, Elias. Se Walcker.

Volkers [få’ll-], Emil Ferdinand Heinrich, tysk häst-
och genremålare, f. 1831, utbildade sig först i
Dresden under Rietschel och Schnorr samt från 1852 i
München under Albrecht Adam och dennes son Franz. Han
egnade sig redan då företrädesvis åt hästmåleriet
och studerade i flere stuterier. V. begaf sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:34 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free