Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vuojelainen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(alkaliska). Klimatet är tempereradt, kallare bland
bergen i s. än i norr. Årstemperaturen varierar på
olika ställen mellan 6° och 10° C. De många skogarna
medföra en stor nederbörd, hvilken faller mest om
sommaren.
Materiel kultur. Urproduktion. Marken är, frånsedt
några vattenfattiga trakter i Alp, några delar af
öfre Schwaben samt de egentliga bergen, bördig
och välodlad, i synnerhet i nedre och mellersta
Schwaben. Af hela arealen uppgåfvos för några år sedan
45,2 proc. vara odlad mark, 30,7 proc. skogbärande,
19,4 ängar och beten, 1,2 vingårdar och återstoden
improduktiv mark. Säd odlas öfver det egna behofvet,
i synnerhet spelt, hafre och korn. Andra vigtiga
jordbruksalster äro potates, baljväxter, hampa,
lin, tobak, humle och cikoria. W. är mycket rikt på
fruktträd af olika slag, och trädgårdsodling idkas
kring de större städerna och i Remsdalen. En mycket
vigtig näringsgren är ock vinodling i Neckars och
några andra floders dalar. Produktionen uppgår
i medeltal till 450,000 hl., med ett värde af
omkr. 7,5 mill. kr. Till de mest kända würtembergska
vinsorterna höra Rothenberger, Türkheimer, Lämmler,
Brodwasser, Käsberger, Elpinger, Schalksteiner,
Weinsberger, Markelsheimer, Verrenberger och
Lindelberger. Skogarna, hvilka hufvudsakligen bestå
af löfskog, skötas med stor omsorg och tillhöra till
större delen staten eller bolag. – Jämte jordbruk
och skogskultur står äfven ladugårdsskötseln
högt. Utförseln af slagtboskap, till Frankrike och
Schweiz, är ganska betydlig. Särskildt vinnlägger
man sig om hästafveln. Af bergsbrukets produkter äro
endast salt och jernmalm af någon vigt. Staten eger
fem saliner. Produktionen var 1888–89 186,330 t.,
deraf 47,000 t. från salinerna. Jernmalm brytes
på norra sidan af Alp samt, i mindre qvantitet,
på ett par ställen i Schwarzwald, omkr. 16,000
t. årligen. – Industri. Förut nästan uteslutande
ett jordbruksidkande land, har W. i 19:de årh. vändt
sin verksamhet äfven åt handel och industri och står
nu måhända bland tyska stater endast efter Sachsen
i kommersielt och industrielt hänseende. Bristen
på stenkol är naturligtvis ett stort hinder,
men detta uppväges i viss mån genom god tillgång
på vattenkraft. Textilindustrien sysselsätter
omkr. 35,000 pers. Ylleväfnader tillverkas i
Esslingen, Göppingen och andra städer i nedre
Schwaben, bomullsväfnader i Göppingen, Ravensburg,
Heidenheim och Esslingen, linneväfnader i öfre
Schwaben. Spetstillverkning idkas i sistnämnda
trakt såsom hemslöjd. W:s sidenindustri, som
sysselsätter omkr. 1,100 pers. och således i och
för sig icke är synnerligen betydande, är dock den
vigtigaste i Tyskland. En framstående industrigren är
pappersfabrikationen, som sysselsätter omkr. 5,500
pers., hufvudsakligen i Heidenheim, Heilbronn,
Göppingen och andra orter i nedre Schwaben. Ravensburg
gör anspråk på att hafva haft den första pappersqvarn
i Tyskland. Staten eger 7 masugnar, 9 puddlingsugnar
och åtskilliga andra jernverk, det största i
Wasseralfingen, som har öfver 1,000 arbetare.
Lokomotiv-verkstäderna i Esslingen hafva europeiskt
anseende. För tillverkning af musikinstrument finnas
närmare 50 verkstäder, deraf hälften i Stuttgart;
orglar tillverkas å 14 verkstäder, den största i
Ludwigsburg. Klockgjuterier finnas i Stuttgart,
Reutlingen och Kannstadt. Hvitbetssockerfabriker och
ölbryggerier öka ock betydligt produktionsvärdet; 5
sockerbruk tillverkade 1888–89 6,256 t. råsocker och
2,049 t. melass, och 7,524 ölbryggerier producerade
1890–91 omkr. 3,5 mill. hl. öl. – Handeln har
allt sedan W:s anslutning (1834) till tyska
tullföreningen varit i jämn utveckling. I synnerhet
är speditions- och transitohandeln betydande. De
förnämsta handelsplatserna äro Heilbronn, Stuttgart,
Ulm och Friedrichshafen. I afseende på bokhandeln
och i samband dermed stående industrigrenar intager
Stuttgart tredje platsen i Tyskland, efter Leipzig och
Berlin. Nötboskap, hästar, får, landtmannaprodukter,
trävaror, salt och manufakturalster äro de förnämsta
exportartiklarna, och bland importvarorna intaga
stenkol, jern- och jernmanufaktur samt bomull och
kolonialvaror främsta platsen. 1893 funnos 1,712
km. jernvägar, hvilka alla, med undantag af 32 km.,
tillhöra staten. Neckar och Schussen äro segelbara,
men Donau blir det först på östra gränsen, vid
Ulm. W. har ångbåtsfart äfven på Bodensjön. –
Postväsendet, som förut innehafts af huset Thurn
und Taxis, öfvertogs 1851 af staten, som äfven
vid Tyska rikets bildande behöll förvaltningen af
detsamma. Antalet postanstalter var 1892 642 och
telegrafbyråer 600. Telegrafliniernas längd var
4,419 km.
Befolkningsförhållanden. Andlig kultur. Folkmängden
uppgick 1890 till 2,036,522 pers. och hade sedan 1885,
då den var 1,995,185 pers., ökats med endast 0,41
proc. (i hela Tyska riket med 1,07 proc.). Tätast
befolkad är vestra delen, der Neckarkretsen, som
innesluter de största städerna, hade 200 pers. pr
qvkm. och Schwarzwaldkretsen 101, medan östra delen
(Jagst och Donaukretsarna) hade endast 78 pers. pr
qvkm. I sin helhet har folkökningen under de
senaste 50 åren (1841–90) varit liten, och en period
(1849–55) hade att uppvisa en minskning. Utvandringen,
företrädesvis till Förenta staterna, uppgick under
5-årsperioden 1886–90 till 5,220 pers. årligen. 38,8
proc. bodde 1890 i städerna, af hvilka Stuttgart,
Ulm, Heilbronn, Esslingen och Kannstadt hafva
öfver 20,000 innev. Folket tillhör i n. v. den
alemanniska stammen, i n. ö. den frankiska, för
öfrigt den schwabiska. Protestanterna, som utgöra
omkr. 70 proc., hafva majoritet i alla kretsarna utom
i Donaukretsen. Judarnas antal 1890 var 12,639. Den
protestantiska kyrkans angelägenheter handhafvas
(under kultus- och undervisningsministerns högsta
ledning) af ett konsistorium och en synod, den
senare bestående af konsistoriets medlemmar och
sex generalsuperintendenter (i Hall, Heilbronn,
Ludwigsburg, Reutlingen, Tübingen och Ulm), men inga
kyrkolagar kunna stiftas, ändras eller upphäfvas
utan bifall af en landssynod af både lekmän och
andlige. Katolikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
