- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1481-1482

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Würtemberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyda under biskopen i Rottenburg (ärkebiskopsstiftet
Freiburg), men i kyrko-politiska mål under ett af
regeringen utnämndt kyrkoråd. Judarna lyda likaledes
under ett af regeringen utnämndt råd. Till det
evangeliska konsistoriets och det katolska kyrkorådets
angelägenheter hör äfven folkskoleväsendet, men en
afdelning af kultusministeriet har ledningen af det
högre skolväsendet, och universitetet, polytekniska
skolan och landtbruksakademien lyda omedelbart under
ministeriet. I allmänhet råder mycken lifaktighet
på det religiösa och kyrkliga området, och stor
ifver visas för bibelspridning, mission och fattiga
föräldralösa barns uppfostran. Allmänbildningen är
mycket god, och enligt nyare officiella uppgifter lär
det icke finnas någon person öfver 10 års ålder, som
ej kan läsa och skrifva. Hvarje barn af 7–14 års ålder
är skyldigt att besöka en skola, och hvarje kommun med
minst 30 familjer måste hafva en folkskola. Den ungdom
af 15–18 år, som ej studerar vid annan läroanstalt,
måste besöka söndagsskolan. W. har 6 skollärare-
och 2 lärarinneseminarier samt 3 barnhem i förening
med undervisningsanstalter. Högre läroanstalter
äro universitetet i Tübingen, 4 protestantiska och
2 katolska lägre prestseminarier, 13 gymnasier,
7 lycéer, 68 latinskolor och 78 högre och lägre
realläroverk, flere högre offentliga flickskolor,
hvartill komma polytekniska skolan och byggnadsskolan
i Stuttgart, landtbruksakademien i Hohenheim,
4 landtbruksskolor, 1 vinodlareskola, konstskola,
musikkonservatorium och veterinärskola i Stuttgart
m. fl. Statens utgifter för undervisningsväsendet
uppgingo 1892–93 till 6,1 mill. mk.

Författning och förvaltning. W. är ett
konstitutionelt konungarike, ärftligt på manslinien
efter förstfödslorätt inom dynastien Würtemberg,
och ingår enligt fördrag af d. 25 Nov. 1870 såsom
en lem af Tyska riket. W:s grundlag utfärdades
d. 25 Sept. 1819, men har i nyare tider förändrats
dels genom en vallag af 1868, dels genom ett par
författningslagar af 1874 och 1876. Konungen
styr landet med biträde af 6 statsministrar
(utrikes-, finans-, justitie-, krigs-, kultus-
och inrikesministrarna), hvarjämte det finnes ett
statsråd (das geheimerath), i hvilket ministrarna äro
sjelfskrifna ledamöter, och hvars mening inhemtas
i vigtigare frågor. Under utrikesministern sortera
äfven k. hus- och statsarkivet, jernvägar, post och
telegraf. Representationen (die landstände) är delad
på två kamrar: die kammer der standesherren, bestående
af myndiga kungliga prinsar, hufvudmännen för
mediatiserade familjer samt af konungen särskildt
utnämnda ledamöter, hvilka antingen kunna erhålla
arfsrätt eller utnämnas blott för lifstid, och
hvilkas antal icke får öfverstiga en tredjedel af
de öfrige ledamöternas (inalles omkr. 40), samt
die kammer der abgeordneten, som består af 13
ombud för ridderskapet, 6 protestantiska och 3
katolska andliga, universitetskanslern, ett ombud
från hvarje af de 7 största städerna och 63 ombud
(ett från hvarje »oberamtsbezirk») valda af städer
och landsbygd gemensamt. Hela antalet är
93. De valde medlemmarna utses för sex
år. Första kammarens talman utnämnes af konungen;
vicetalmannen väljes af kammaren bland de ärftlige
ledamöterna. Andra kammaren väljer sjelf talman
och vice talman. För valrätt fordras 25 års ålder,
för valbarhet 30 års ålder, men ingen census utom
för den första kategoriens ombud, hvilka skola vara
delegare uti eller egare af ett riddaregods. Valsättet
är direkt. Landtdagen skall sammankallas minst en
gång hvart tredje år. – W. är deladt i 4 kretsar
(kreise): Neckar- och Schwarzwaldskretsarna,
som närmast motsvara det gamla stamlandet, samt
Jagst- och Donaukretsarna, som till största delen
förvärfvades i början af 1800-talet. Kretsen styres
af en kreisregierung, som består af en ordförande
(vorstand) samt flere råd och assessorer. Kretsarna
delas i oberamtsbezirke (inalles 64), som hvart
och ett förvaltas af en oberamtmann, biträdd af
en amtmann. Alla kommunerna i kretsen bilda en
amtkommun, amtkörperschaft, med en mängd gemensamma
angelägenheter, synnerligen af ekonomisk art. I denna
finnes en amtsrepresentation, amtsversammlung,
af 20–30 ombud från de enskilda kommunerna
med öfveramtmannen såsom ordförande. Kommunen
förvaltas genom ett gemeinderath af 5–24 personer,
valda för sex år af alla kommunens skattskyldiga
innevånare. Dess ordförande utses för lifstid och bär
titeln schultheiss. Rådets förvaltning granskas af
ett bürgerausschuss, valdt för två år, hvilket samlas
en gång om året. Det kan framställa önskningar och
förslag, men har ingen beslutande rätt. Hufvudstad är
Stuttgart. – Lagskipningen utöfvas af 64 amtsrätter
(amtsgerichte), 8 landgerichte och en högsta domstol
(oberlandesgericht) i Stuttgart.

Budgeten uppgöres för två år i sänder. I finanslagen
af d. 17 Juni 1893 för de båda närmast följande åren
(d. 1 April 1893–31 Mars 1895) upptogos inkomsterna
och utgifterna för 1893–94 till 67,200,701 mk och
för 1894–95 till 69,129,463 mk. Till inkomsterna
för det senare året höra afkastningen af statens
skogar, egendomar, grufvor, jern- och saltverk,
jernvägar, post och telegraf, ångbåtsfart på Bodensjön
m. m. 23,422,284 mk, direkta skatter 15,219,453
mk, indirekta skatter 14,135,720 mk, W:s andel
i tullar, tobaksskatt och riksstämpelafgifter
14,388,830 mk samt öfverskott från föreg.
budgeter 1,963,176 mk. Bland utgifterna märkas:
civillistan 2,014,203 mk, apanager 142,306 mk,
statsskulden 20,380,029 mk, justitiedepartementet
4,121,178 mk, inrikesdepart. 7,172,824 mk,
kultus- och undervisningsdepart. 10,638,686 mk
samt matrikularbidrag 16,839,000 mk. Statsskulden
uppgick d. 1 April 1892 till 426,236,553 mk, deraf
jernvägsskulden till 383,702,471 mk.

Enligt den mellan W. och Nordtyska förbundet d. 25
Nov. 1870 i Berlin afslutade militärkonventionen
uppsätter W. en särskild militärkår
(k. würtembergska), den 13:de i tyska riksarmén, och
har sin egen förvaltning under eget krigsministerium
jämte en befullmäktigad i Berlin. Högre preussiska
officerare kommenderas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:34 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free