- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
23-24

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmeledning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Värmlands fältjägarekår med värfvadt manskap. Länet
ingår i Vestra bergmästaredistrikt, i Vestra väg-
och vattenbyggnadsdistriktet, i Värmlands och
Elfsborgs läns gränstulldistrikt och i Bergslags
skogsdistrikt samt bildar två justeringsdistrikt;
för de döfstummes undervisning tillhör länet 5:te
distriktet. – För helso- och sjukvården är länet
deladt i 9 provinsialläkaredistrikt, hvartill komma
extra-provinsialläkaredistrikt, f. n. 5. Hospital
för sinnessjuka finnes i Kristinehamn (å stadens
egoområde) samt länslasarett och kurhus i Karlstad
och Filipstad, hvarjämte på sex ställen inom länet
finnas sjukstugor eller sjukhus; alla städerna
hafva stadsläkare. – Två länsveterinärer finnas
inom länet. Länets landtbruksskola är förlagd till
Varpnäs (i Nors socken), och en landtmannaskola är
inrättad vid sidan af folkhögskolan i Molkom (i
Nyeds socken). Vid Presterud (invid Kristinehamn)
finnes en skogsskola. – Till riksdagens Första
kammare utser länet 8 ledamöter; till Andra kammaren
sänder landsbygden 8 och Karlstad jämte Filipstad
1 samt Kristinehamn jämte Örebro läns tre mindre
städer 1. Länets hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel, vid hvars sida står en storartad jern-
och trävaruindustri. Af hela egovidden uppgåfvos
vid 1892 års slut nära 12 proc. såsom odlad jord, 3
proc. naturlig äng och 80 proc. skogbärande mark. En
medelmåttig skörd af stråsäd beräknas till 15,000
hl. hvete, 400,000 hl. råg, 20,000 hl. korn, 1,200,000
hl. hafre och 15,000 hl. blandsäd samt af potates till
900,000 hl. Vid 1892 års slut uppgafs kreatursstocken
till 20,524 hästar, 127,403 nötkreatur (deraf 96,748
kor), 70,445 får och 20,333 svin. En sådan skörd
som den nyssnämnda lemnar likasom boskapsskötselns
afkastning ett öfverskott, som icke tages i anspråk
af länets egen befolkning. Afyttringen af skogsalster
är ganska betydande, hvartill de stora bolagens och
de större jordegarnas väl skötta skogar lemna en
bestående tillgång, hvaremot de mindre hemmansegarna
der som annanstädes med svårighet inse behofvet
af en klok hushållning med skogen. Bergs- och
brukshandteringens vigtigaste produkter angifvas
för år 1891 till 82,910 ton jernmalm vid 44 grufvor
(af hvilka Persbergs- och Yngshyttefältens 14
grufvor lemnade 32,874 och Finnmossefältet 11,917
ton malm), 65,395 ton tackjern vid 22 masugnar,
2,471 ton gjutgods, 27,235 ton smältstycken,
44,542 ton stångjern, 13,009 ton bessemer- och
12,074 ton martin-metall samt 5,300 ton jern- och
stålmanufaktur. Manganmalm bröts i 3 grufvor, som
lemnade 3,224 ton. Under det nämnda året användes
vid jerngrufvorna 670 arbetare och vid jernverken
2,570. Vid gjuterierna och mekaniska verkstäderna var
tillverkningsvärdet år 1891 i Karlstad 296,989 kr.,
i Kristinehamn 227,081 kr. och å länets landsbygd
omkr. 713,000 kr. En annan vigtig fabriksverksamhet
är tillverkningen af trämassa, som nämnda år hade ett
värde af 3,314,975 kr., äfvensom glastillverkningen:
1,322,933 kr. Hela tillverkningsvärdet vid länets
194 fabriker, som sysselsatte 4,331 arbetare, uppgafs
till 9,047,082 kr. Ingen bränvinstillverkning förekommer inom
länet. Handtverkarnas antal år 1891 uppgafs till
809, med 525 arbetare, och handlandenas till 742,
med 414 biträden. Handelsflottan bestod sistnämnda
år af 114 seglande fartyg om 6,584 tons och 71
ångfartyg om 6,371 tons och 1,486 hästkrafter
samt användes till allra största delen i inrikes
sjöfart. Järnvägarnas längd inom länet var vid 1891
års utgång dels 169 km. af Nordvestra stambanan, dels
412,8 km. tillhörande 7 enskilda jernvägar, af hvilka
Bergslagernas genomgår länet på en sträcka af 147,2
km., Nordmark–Klarelfvens 72,1, Östra Värmlands 67,3,
Mora–Vänern 60 km. – Hemmantalet utgör 1,815,918
mantal, deraf 18,13 för städerna. Taxeringsvärdet
år 1892 var för jordbruksfastigheter 108,278,300
kr. å landsbygden och 1,643,800 kr. i städerna samt
för annan fastighet 17,131,600 kr. å den förra och
14,764,800 kr. i de senare. I dessa summor är ej
inräknadt värdet af statens och menigheters fasta
egendom, taxerad å landsbygden till 7,136,900 kr. och
i städerna till 3,518,500 kr. Vid 1890 års slut var
den fasta egendom, som tillhörde inhemska aktiebolag,
taxerad till 27 mill. kr. och den, som tillhörde
främmande makters undersåtar, nästan uteslutande
norrmän, till öfver 2 1/4 mill. kr. Fideikommissen äro
7, omfattande 10 egendomar, taxerade tillsammans till
något öfver 1/2 mill. kr. – 2 V:s län bildades 1779,
då det såsom eget län afsöndrades från Örebro län, med
hvilket det varit förenadt under namn af Nerikes och
Värmlands län. K. S.

Värmlandsnäs l. Näset, en i Vänern från Värmland
mot s. utskjutande halfö, som tillsammans med den
utanför liggande Lurö skärgård och Kållands härad i
Vestergötland afskiljer Dalbosjön från den öfriga
Vänern. Halfön är en enformig och skogfattig slättbygd
med endast obetydliga höjder och vattendrag, men den
är bördig och tätt befolkad och hör till landskapets
äldsta och först uppodlade trakter, bebyggd redan
under stenåldern, hvarom de många jordfynden man
der gjort vittna. Hufvudnäringar äro jordbruk och
ladugårdsskötsel, med en afkastning vida öfver
det egna behofvet, samt fiske i Vänern. Halfön,
som i judicielt hänseende hör till Södersysslets
domsaga, Näs härad och tingslag samt i ecklesiastikt
till Nors kontrakt, omfattar socknarna Eskilsäter,
Millesvik, Ölserud, Botilsäter och By.

Värmlands regemente (n:r 22) kom vid delningen af
Nerikes och Värmlands regemente 1812 (se Nerikes
regemente
) att utgöras af 908 nummer i Värmlands
län. Regementets verkliga styrka uppgår till
39 officerare, 48 underofficerare och spel med
underofficers värdighet, 10 civilmilitärer och
846 man i nummer, hvilken siffra enligt 1892 års
organisationsplan kommer att ökas till 1,000. Såsom
understöd för roteringen åtnjuter regementet årligen
omkr. 13,260 kronor, utgörande årliga räntan af
de åttingar, som vid knektekontraktens uppgörande
anslogos till hjelp för den stränga roteringen i
Värmland. Regementet eger del i Värmlands
militärpensionskassa.
Dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:04 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free