- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
369-370

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åborätt, kamer., rätten att på viss tid eller lifstid såsom landbo eller under ärftlig besittning innehafva annans jord - Åbo slott, gammal borg, belägen vid Aura ås utlopp i Slottsfjorden utanför Åbo, Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(genom den beslutade grundskatteafskrifningen kommer
grundskatten å dessa egendomar att fr. o. m. år 1904
helt bortfalla); samt att fullgöra de särskilda
åligganden, som kunna hafva varit förbundna med
åboskapets upplåtande, t. ex. lotsning, gästgifveri,
rustning. Deremot eger åbon att bruka egendomen
och tillgodogöra sig dess afkastning (likväl med de
inskränkningar, som allmänna lagen stadgar för landbo,
bl. a. i fråga om rättigheten att från gården föra
fä och foder, hvarjämte särskilda inskränkningar
gälla i afseende å rätten till skogen) samt att
köpa egendomen till skatte. I fråga om hemman, som
för bergsbruket ansetts vara af synnerlig nytta,
äfvensom augment, hvilka betraktats såsom omistliga
för ett rusthåll, har skatteköpsrätten tillerkänts
ej åbon, utan bruksegaren och rusthållaren. Enka,
som kommit till ett kronohemman genom giftermål
med sin aflidne man, eger ej lösa detta till
skatte; detsamma är förhållandet med en man, som
öfverlefver sin hustru, om hon förut varit gift
och har barn samt han med henne åtkommit hemmanet,
men icke sammanaflat barn. Nybyggen i de norra länen
skola enligt k. br. d. 6 Maj 1817, d. 10 Febr. 1824
och d. 15 Dec. 1848, sedan åboskyldigheterna blifvit
fullgjorda, utan lösen omföras till skatte. I fråga om
förhållandet mellan åbon och bruksegaren vid de under
bruk skatteköpta hemman äro särskilda bestämmelser
meddelade.

Åborätten kan förverkas, om åbo dömes för tjufnad
eller annat nesligt brott, d. v. s. sådant, som medför
förlust af medborgerligt förtroende (under sådana
förhållanden kan myndig son eller måg i visst fall
få bibehållas vid egendomen); om åbo ej under tre
år häfdar och brukar egendomen enligt lag, i hvilket
fall han efter föregången varning dömes att vid nästa
fardag flytta från egendomen, samt om grundskatt och
öfriga prestationer ej fullgöras. Alla frågor huruvida
åbo- och besittningsrätt å kronohemman eller nybyggen
är förverkad eller eljest bör upphöra tillkomma numera
laga domstols handläggning.

De under stadgad åborätt upplåtna, kronan tillhöriga
hemman och lägenheter äro ej till antalet många (vid
1880 års slut, med undantag af krononybyggen, 1,122
hemman om 186 mantal, med en skatteköpeskilling
af 21,775 kr., samt 4,265 lägenheter, med en
skatteköpeskilling af 24,221 kr.). De ökas väl i
någon mån genom upptagande af nybyggen i de norra
länen, men minskas å andra sidan genom skatteköpen
och skatteomföringarna. Då kronans eganderätt till
de utaf dessa egendomar, hvilka mot en till staten
ingående afgift få till skatte lösas, är till större
delen betydelselös och skatteköpeskillingarna uppgå
till jämförelsevis små belopp, hafva förslag flere
gånger väckts, att dessa egendomar skulle utan lösen
omföras till skatte, men dessa förslag hafva hittills
ej vunnit någon framgång.

Hvad kyrko-, akademi-, gymnasie- och skolegods-,
krigsmanshus- samt andra allmänna inrättningars hemman
och lägenheter angår, voro de jämväl tidigare liksom
kronans mot städja och afrad upplåtna åt landboar, hvilka i allmänhet,
son efter fader, fingo bibehålla desamma. Vid de
flesta är det numera regel att de, när de blifva
åbolediga, skola på viss tid utarrenderas, dervid
visserligen förre innehafvarens rätt blifvit i så
måtto tillgodosedd, att han sjelf eller, derest
han aflidit, hans enka eller bröstarfvingar ega att
öfvertaga egendomen mot högsta afgifna arrendeanbudet
eller det bestämda maximiarrendet. Men vid vissa af
dessa egendomar (åtskilliga kyrkohemman i Halland,
Visingsö skolegodshemman, Danviks hospitalshemman,
Hvitfeltska stipendiihemmanen m. fl.) har liksom
å allmänna kronohemman åt åboarna tillerkänts en
ständig åborätt (ärftlig besittningsrätt), dervid
såväl i fråga om successionsrätten som beträffande
åbons skyldigheter och rättigheter i tillämpliga
delar gälla de om allmänna kronohemman meddelade
bestämmelser, dock med många afvikelser, bland
hvilka särskildt bör framhållas, att åtskilliga
af dessa egendomar ej få till skatte köpas, samt
att, der skatteköp är medgifvet, detsamma får
ske endast i den ordning, som derför särskildt
blifvit föreskrifven (för Halländska kyrkohemmanen
genom k. kung. d. 11 Sept. 1863, för Danviks
hospitalshemman genom k. kung. d. 17 Maj 1861,
för Visingsö skolegodshemman genom k. br. d. 9
Dec. 1871). Om Hvitfeltska stipendiihemmanen
lemnas närmare bestämmelser i den för nämnda
stipendii-inrättning d. 2 Juni 1876 utfärdade
instruktion. G. T.

Åbo slott, gammal borg, belägen vid Aura ås
utlopp i Slottsfjorden utanför Åbo, Finland, v. om
åmynningen. Slottets hufvuddel, Gamla slottet (»Åbo
hus»), är en mäktig och ärevördig, under senare
tid med hvitlimning öfverstruken gråstenskoloss,
som höjer sig på en låg bergkulle, i forna tider
omgifven af vatten. »Gamla slottet» omfattar
en nästan regulier, rektangelformig borggård,
hvilken under olika tider kringbygts med torn och
flygelbyggnader af fältsten, hvilkas murar på sina
ställen kunna hålla ända till 6 m. i tjocklek. Öster
och vester om borggården stå två jämnhöga (till
taklisten 30 m. höga), fyrkantiga torn, hvilka
på södra och norra sidan förbindas af två lägre,
långsträckta flygelbyggnader (65 m. i längd, 13 m. i
bredd). Samfärdseln mellan slottets skilda delar
förmedlas genom i 16:de årh. utbyggda trappor,
vettande åt borggården, af hvilka tvänne ännu i
dag bevara sin ålderdomliga karakter. Rummen i
tornen äro förenade med hvarandra medelst smala, för
medeltidsarkitekturen egendomliga trappor, uppförda i
murarna, af hvilka en i vestra tornets sydvestra hörn
är spiralformig och jämförelsevis väl bibehållen. »Åbo
hus» torde fordom erbjudit en prydlig arkitektonisk
anblick, i det att flyglarnas kortväggar pryddes med
de för den senare medeltiden egendomliga trappgaflarna
och de två stora tornen afslutades med lanterniner,
hvilka voro försedda med hjelmtak. Då dertill
kommer, att å det s. k. Nya slottet funnos likartade
afslutningar å »rundeln» och å den utbyggnad, som
inrymde Erik XIV:s fängelse, finner man, att slottet
genom sin massa, sina oregelbundna utsprång,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:26:37 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free