- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
633-634

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öl och ölbryggeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på mältadt hvete. — I England användes ännu
hufvudsakligen öfverjäsning för framställning
äfven af starkare och bättre ölsorter. Porter (se
d. o.) och stout, som till sina egenskaper nära
öfverensstämma, tillverkas af starkt rostadt och
brändt malt och inbryggas starkt (ursprungliga
extrakthalten ofta öfver 20 proc.). Ale, ett
ljust, starkt humladt öl, har en ursprunglig
extrakthalt af ända till 20 proc. Englands äldsta,
berömdaste och största bryggerier äro belägna
i den lilla staden Burton on Trent. — I Belgien
tillverkas ölsorter, som väsentligen afvika från
öfriga inom Europa förekommande, näml. Lambic,
Faro
och Mars. Vid mäskningen, som sker enligt
infusionsmetoden, nyttjas utom malt äfven omältad
säd, företrädesvis hvete, hvilket delvis tillsättes
i form af gröpe. Vörten öfverlemnas åt sjelfjäsning
förmedelst de jäsningsorganismer, som förekomma i
luften. Hela jäsningsförloppet tager i anspråk en tid
af 20—24 månader. Ölet, som utmärker sig genom stor
hållbarhet, innehåller stora mängder mjölksyra och
försättes vid förtärandet med socker. — Det i Sverige
bryggda bajerska ölet l. lagerölet öfverensstämmer med
Wien-typen, liksom vårt pilsneröl öfverensstämmer
med den böhmiska. Det förra inbrygges med en
ursprunglig extrakthalt af i medeltal 12–14 proc.,
det senare något litet svagare. Iskällaredricka
l. lagerdricka är ett svagare, underjäst öl
(ursprunglig extrakthalt 7–10 proc.). Pilsnerdricka är
ett starkt humladt, ljust öl af samma ursprungliga
extrakthalt. Exportöl är starkt inbrygdt (14–18
proc.) och ofta pasteuriseradt. Den vigtigaste af
öfverjästa maltdrycker är hos oss fatsvagdrickat, med
en ursprunglig extrakthalt af 3–7 proc. Som redan är
nämndt, vinnes en del svagdricka vid ölbryggerierna
ur efterlakningsvörten. Svensköl, dubbelöl, marsol,
julöl
äro starkare öfverjästa maltdrycker. Vår porter
öfverensstämmer med den engelska och framställes
mestadels genom öfverjäsning.

Maltdryckernas sammansättning. Maltdryckernas
halt af alkohol och extrakt är direkt beroende af
stamvörtens ursprungliga extrakthalt (inbryggningen)
och utjäsningsgraden, d. v. s. den mängd af vörtens
extrakt, som vid jäsningen sönderdelats i alkohol och
kolsyra, och den kan sålunda naturligen variera inom
vida gränser, hvilket närmare framgår af nedanstående
analyser (se tab. å nästa sp.).

Om ölbeskattning se Maltskatt, till hvilken art. här
må tilläggas, att ölskatt sedan d. 1 Okt. 1891 är
införd jämväl i Danmark, der en fabrikatskatt drabbar
alla maltdrycker med en alkoholhalt af öfver 2,25
vigtprocent, hvaremot de, som falla under denna gräns,
äro från beskattning fritagna. I Sverige har frågan
om sådan beskattning under en tid varit skjuten
åt sidan, men nu åter kommit på dagordningen. En
k. komité utarbetade under åren 1891 och 1892
tvänne förslag till skattelag, det förra gående
ut på en maltskatt af 10 öre pr kg. för allt för
industriel tillverkning afverkadt malt, det senare
detta likt, men med fritagande af svagdricka från
beskattning. Intetdera
förslaget har emellertid af riksdagen behandlats. Ett
tredje skatteförslag har (1893) utarbetats i
Finansdepartementet, i hufvudsak öfverensstämmande
med det sistnämnda, i det svagdricka med intill 6
proc. extrakthalt hos stamvörten skulle fritagas från
den maltskatt af 10 öre per kg., som skulle drabba
alla starkare inbrygda maltdrycker. För närvarande
är maltdryckstillverkningen inom europeiska stater
obeskattad endast i Sverige och Schweiz.
Alkoholhalt
i vigtsproc.
Extrakthalt
i proc.
Stamvörtens
styrka i proc.
Ball.
Porter 6,1 7,2 18,5 Svenska
Lageröl 4,2 5,8 13,9 Svenska
Pilsneröl 3,8 4,8 11,9 Svenska
Lagerdricka 2,6 3,3 8,5 Svenska
Svensköl 2,5 7,5 12,2 Svenska
Svagdricka 1,0 2,9 5,0 Svenska
München-lageröl 3,9 7,1 14,5 Utländska
» -vinteröl3,3 7,2 13,6 Utländska
» -bocköl 4,7 11,3 19,9 Utländska
Wien-lageröl 3,7 5,7 13,2 Utländska
Böhmiskt lageröl 3,4 5,5 12,4 Utländska
Engelskt ale 4,9 6,0 15,4 Utländska
Belgiskt Lambic 6,4 4,5 16,5 Utländska


Framställningen af jästa drycker af korn och annan
spanmål har otvifvelaktigt varit känd sedan mycket
långt tillbaka. Herodotos berättar om egypterna,
att de beredde sitt »vin» af korn. Archilochos
(omkr. 700 f. Kr.), Aischylos och Sofokles omnämna
»kornvin» såsom något för grekerna bekant. Enligt
Plautus skall ölet (cerealis liquor) hafva njutits och
offrats vid Ceresfesterna. Plinius berättar, att öl
— han kallar det cerevisia l. cervisia — nyttjades
i Gallien och Spanien, och Tacitus uppgifver, att
»kornsaft» var en hos de gamle germanerna vanlig
dryck. Helt säkert hafva ölliknande drycker länge
varit kända och brukade af de germanska folken
och utgjort en hufvudbeståndsdel af undfägnaden
vid deras gästabud. De tyska sagorna knyta ölets
uppfinning vid en konung Gambrinus, hvilket namn
otvifvelaktigt är en förvrängning af Jan primus,
d. v. s. hertig Johan I af Brabant (död 1294), hvilken
lät upptaga sig såsom hedersmedlem i Bruxelles’
bryggaregille och ännu i dag betecknas som ölets och
öldrickarnas skyddspatron. I Tyskland utvecklade sig
ölbryggningen tidigt till en blomstrande handtering,
som bedrefs redan under 12:te och 13:de årh. i
synnerhet i klostren; enligt en uppgift skall
derstädes i 15:de årh. hafva brygts ett starkare
öl för patres (»patresbier») och ett svagare för
konventet (»kovent»). Klostren gingo äfven i spetsen
för humleodlingen. Flere tyska städer voro särskildt
berömda för sitt öl, så t. ex. Braunschweig för
sin »mumma». — Våra nordiska förfäder synas redan
tidigt hafva känt och nyttjat mjödet, en i viss mån
ölliknande dryck, beredd af honing genom jäsning. Vid
en tid, då de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free