- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
719-720

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrike. 1. Nedre Österrike l. Österrike nedom Ehns (Nieder-Österreich l. Österreich unter der Enns) - Österrike. 2. Öfre Österrike l. Österrike ofvan Enns (Ober-Österrecih l. Österreich ob der Enns) - Österrike-Ungern. Se Österrikisk-ungerska monarkien - Österrikisk-ungerska Lloyd. Se Lloyd, bd IX, sp. 1576 - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(produktionen uppgår till närmare 1 mill. hl.), medan
i bergen knappt vanliga trädfrukter mogna. Jordens
afkastning är visserligen stor, men ej tillräcklig
för den talrika befolkningen. Vigtigaste malmen är
jernmalm; derjämte brytas sten- och brunkol samt
grafit. Industrien är högst mångsidig och har sin
gifna medelpunkt i rikshufvudstaden, Wien, som
har öfver hälften af befolkningen. Af 2,661,799
pers. (1890) hörde nämligen 1,364,548 pers. till
hufvudstadskommunen. Flertalet är tysktalande. Vid
gränsen mot Ungern, Mähren och Böhmen bo slaver,
och i Wien är befolkningen blandad. Katolikerna,
hvilka utgöra flertalet, tillhöra ärkebiskopsstiftet
Wien och biskopsstiftet S:t Pölten. Lutheranerna
äro omkr. 35,000, de reformerte omkr. 6,000,
judarna omkr. 100,000. De flesta undervisnings- och
bildningsanstalterna finnas i Wien. — Författningen
är grundad på landsordningen af 1861. Landtdagen
består af furst-arkebiskopen af Wien, biskopen
af S:t Pölten och rektorn vid universitetet
såsom sjelfskrifna ledamöter samt af 69 för 6
år valda ledamöter, nämligen 15 representanter
för de stora godsegarna, 30 för städer och
köpingar, 4 för handels- och industrikamrar
samt 20 för landtkommunerna. Ordföranden (med
titeln landtmarskalk) utnämnes af kejsaren
för hvarje landtdagsperiod. Till österrikiska
riksrådets deputeradekammare sänder N. Ö. 37
representanter. Förvaltningen ledes af »statthalterei»
i Wien. Landet är indeladt i stadsområdena Wien,
Wiener-Neustadt och Waidhofen samt 18 landtkretsar
(bezirkshauptmannschaften). Vapnet är en blå sköld
med 5 gyllne örnar.

2. Öfre Österrike l. Österrike ofvan Enns
(Ober-Österreich l. Österreich ob der Enns) har en
areal af 11,994 qvkm. Landet tillhör två skilda
bergssystem: s. om Donau Alperna (Kalkalperna),
som uppstiga öfver snögränsen (Dachstein, 3,002 m.,
Priel, 2,511 m., Purgas, 2,241 m., m. fl.), n. om
Donau Böhmerwald (Plockenstein, 1,376 m.) och ett
från detsamma utgående högland, genomskuret af djupa
ådalar. Det är i allmänhet mycket vattenrikt och
hör med undantag af ett litet område vid böhmiska
gränsen till Donaus flodområde. Donau inträder i
landet nedanför Passau samt upptager från h. Inn med
Salzach (båda gräns mot Bajern), Traun samt Enns med
Steier. En mängd alpsjöar finnes, af hvilka Traun-
l. Gmundsjön, Hallstadt-, Atter- l. Kammer- och Aber-
l. Wolfgangsjön äro de största. Mineralkällorna äro
öfver 30, men utom soolbaden vid Ischl ega blott
jodkällorna vid Hall någon ryktbarhet. Klimatet är
något kallare än i Nedre Ö., så att ingen vinodling
är möjlig. Det ytterst välodlade landet liknar en
trädgård, och befolkningen bor i regeln i spridda
gårdar. Bördigast är Donaudalen. Bergsbruket
lemnar brunkol och något manganjern, granit,
gips samt qvarn- och slipstenar. Af stor vigt
är saltberedningen vid Ischl och Hallstadt i
Salzkammergut. Industrien är ej så högt utvecklad
som i Nedre Ö. Af större betydelse äro endast
jerntillverkningen i Steyr med omgifning samt linne-
och bomullsindustrien. Folkmängden uppgick 1890
till 785,831 pers., alla katoliker utom
omkr. 17,000 protestanter och 1,100 judar. Af
högre undervisningsanstalter finnas 2 teologiska
läroanstalter, 4 gymnasier, 2 realskolor,
1 landtbruks- och 1 trädgårdsskola. Enligt
landsordningen af 1861 består landtdagen af 50
medlemmar, nämligen biskopen af Linz, såsom
sjelfskrifven ledamot, samt 49 på 6 år valda ledamöter (10
representanter för de stora godsegarna, 17 för städer
och industriorter, 3 för handels- och industrikammaren
i Linz samt 19 för landskommunerna). I österrikiska
riksrådets deputeradekammare har Öfre Ö. 17
representanter. Förvaltningen ledes af »statthalterei»
i hufvudstaden Linz. Landet är deladt i 2 stads-
(Linz och Steyr) samt 12 landskretsar. Vapnet är en
i guld och rödt delad sköld, hvars venstra fält har
två silfverpålar och högra en svart örn.

Österrike (Österreich) l. Österrikiska monarkien var
före den 1867 genomförda delningen i en »cisleithansk»
och en »transleithansk» del den allmänna benämningen
för hela österrikiska kejsarestaten, som 1868 antog
det officiella namnet Österrikisk-ungerska monarkien
(se d. o.). Stundom begagnas benämningen Österrike om
den cisleithanska rikshälften i motsats till Ungern,
det gemensamma namnet för den ungerska kronans land,
Transleithanien.

Österrike-Ungern. Se Österrikisk-ungerska monarkien.

Österrikisk-ungerska Lloyd. Se Lloyd, bd IX, sp. 1576.

Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern
(Oesterreichisch-Ungarische monarchie,
Oesterreich-Ungarn
), den officiella benämning,
som enl. kejs. handskrifvelsen af d. 14 Nov. 1868
tillägges det förutvarande kejsaredömet Österrike,
d. v. s. samtliga under kejsarens af Österrike
och apostoliske konungens af Ungern spira
författningsenligt förenade konungariken och
land. Monarkien, som är en af Europas stormakter
och med afseende på areal intager tredje platsen
(efter Ryssland och Sverige-Norge) samt i fråga om
folkmängd likaledes tredje platsen (efter Ryssland
och Tyskland), ligger i midten af Europa mellan
42° 10’ 15" och 51° 3’ 27" n. br. samt 9° 35’ och
26° 27’ ö. lgd fr. Greenw. Den gränsar i n. till
Sachsen, Preussen och Ryssland, i ö. till Ryssland
och Rumänien, i s. till Rumänien, Serbien, Turkiet,
Montenegro, Adriatiska hafvet och Italien, i v. till
Italien, Schweiz, Liechtenstein, Bodensjön och
Bajern. Den består af tvänne stater (»rikshälfter»),
af hvilka den ena, den s. k. cisleithanska delen
(kejsaredömet Österrike, österrikiska statsområdet),
omfattar de i riksrådet representerade landen, den
andra, den s. k. transleithanska delen (konungariket
Ungern i vidsträckt mening, ungerska statsområdet)
den ungerska kronans land. Hela arealen utgör 625,557
qvkm. (officielt 622,310), med en folkmängd (utom
landet varande militär inberäknad) af 41,384,638
pers. (1890).

Monarkiens förvaltningsområden (»kronland») äro
följande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free