Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aja, flod. Se Allia.
Aja, Arab., under. Se Muhammed, sp. 428.
Ajanta [adja’nta]. Se Adjanta.
Ajaslik l. Ajasoluk. Se Efesus.
Ajazzo, stad. Se Ajas.
Ajjalon. Se Ajalon.
Ajmir [adjmir]. Se Adschmir.
Ajn-djedi. Se En-gedi.
*A jour. Att vara (hålla sig) à jour med
t. ex. politiken betyder att följa med dess utveckling
dag för dag.
Ajuda. Se Whyda.
*Ajuga. Jfr Käringruka.
Ajunta [adjö’nta]. Se Adjanta.
Aka, folkstam. Se Hrusso.
*Akademien för de fria konsterna. G. F. Adelcrantz
blef akademiens preses 1767 (ej 1757) och
efterträddes af G. F. Fredenheim 1795. Bestämmelsen
att öfverintendenten i Öfverintendentsämbetet
skulle vara sjelfskrifven preses upphäfdes först
1878. Akademiens nuv. preses är hennes hedersledamot
frih. Joh. Nordenfalk. Läroverkets direktörer
hafva varit: Larchevesque (1768–77), K. G. Pilo
(Dec. 1777–93) ... J. Chr. Boklund (1867–80),
G. von Rosen (1881–Juni 1887), A. Malmström (Juni
1887–Juni 1893) och G. von Rosen (Juni 1893-); hennes
sekreterare: Floding (1768–77), Tempelman (1777–1816)
... Scholander (1868–81), A. T. Gellerstedt (1881–91)
och L. Looström (1891–). — Till om- och nybyggnad af
akademiens hus beviljade 1890 års riksdag ett anslag
af 385,000 kr. mot vilkor att akademien för ändamålet
anslog 200,000 kr. af egna medel. Vid utlyst täflan
om ritningars utförande tillerkändes 1:sta priset
arkitekten E. Lallerstedt, och hans förslag, med i
vissa fall ganska väsentliga ändringar, ligger till
grund för den 1895 färdiga byggnaden, som är hållen i
moderniserad italiensk renaissancestil med användning
af företrädesvis venezianska motiv. Till byggnadens
dekorativa utstyrsel skänkte grosshandl. Aug. Röhss
i Göteborg 1894 en summa af 50,000 kr. De donationer,
som tillfallit akademien, uppgå f. n. till ett belopp
af omkr. 290,000 kr. De största bland fonderna äro
grosshandl. i Göteborg B. E. Dahlgrens och Jenny
Linds. Statsanslaget utgår f. n. med 60,800 kr.,
deraf 9,000 kr. till tre resestipendier.
Akademiens äldsta stadgar föreskrefvo, att äfven
ledamöterna skulle anordna utställningar af sina
arbeten. Först år 1794 kom en sådan till stånd, och
dessa expositioner fortgingo sedan med berömvärd
regelbundenhet ända till 1880-talet, då deras
uteblifvande vardt en af huvudanledningarna till
de s. k. »opponenternas» uppträdande. Akademiens
nu gällande stadgar äro af K. M:t utfärdade d. 13
Maj 1887. Enligt dessa väljer akademien för en
tid af tre år preses och vice preses bland sina
svenska hedersledamöter och ledamöter (de förre
få vara högst tolf, de senare högst femtio),
hvilka alla hafva säte och stämma i akademien. De
utländska hedersledamöternas och ledamöternas antal
är obestämdt. Sekreteraren förordnas af akademien
för ett år och kan derefter hos K. M:t anmälas till
erhållande af förordnande tills vidare. Om akademiens
verksamhet afgifver han årligen på högtidsdagen
(numera d. 30 Maj) en berättelse (denna föreligger i
tryck fr. o. m. år 1882). Akademien har ordinarie
sammankomst en gång i månaden (utom i Juni och
Juli) å dag, som hon bestämmer. Hon tillsätter
också en förvaltningsnämnd, bestående af preses,
läroverksdirektören och sekreteraren såsom
sjelfskrifna samt sex svenska ledamöter valda för tre
år, hvilken nämnd har att förvalta penningmedlen samt
bereda och afgifva utlåtande öfver vigtigare mål.
Under akademiens omedelbara inseende är stäldt
ett statens högre läroverk, omfattande en skola
för målare- och bildhuggarekonst samt en för
byggnadskonst. Undervisningen är kostnadsfri för
såväl manliga som qvinliga elever. Vid läroverket
äro anställda en direktör, sju professorer och tre
lärare, som alla utnämnas af K. M:t. Föreläsare
i konsthistoria förordnas af akademien. En
läroverksnämnd, bestående af direktören, sekreteraren,
samtliga professorer och lärare samt två af akademien
för en tid af två år valda ledamöter, eger fatta
beslut i frågor, som röra läroverket. Dettas nu
gällande reglemente är af K. M:t faststäldt d. 31
Dec. 1888. Lärjungarnas antal är f. n. sextio. Såsom
belöningar utdelas medaljer af två slag: den kungliga
och kanslersmedaljen. Lärjunge, hvars arbete blifvit
belönadt med den förra, har dermed äfven förvärfvat
rätt att söka statens resestipendium.
Se L. Looström: »Den svenska konstakademien under
första århundradet af hennes tillvaro. 1735–1835»
(1887–91) och »Förteckning öfver K. Akademiens för
de fria konsterna samling af målningar och
handteckningar» (1892).
Akademiet for de skjönne kunster, det kongelige,
i Köpenhamn. Se Konstakademi.
Akademi-fogde benämnes en Upsala universitets
tjensteman, som har närmaste tillsyn öfver akademiens
betydande jordegendom.
Akademi-räntmästare. Se Räntmästare.
Akademi-sekreterare benämnes chefen för kansliet vid
universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af
K. M:t.
Akademisterna, benämning på de svenska författare,
som försvarade den fransk-klassiska, af Svenska
akademien länge omhuldade smaken under striden mellan
Gamla skolan och Nya skolan (se d. o.).
Akadien. Se Acadia.
Akajer, Akaja. Se Achaeer, Achaja.
Akamaru, en af Gambier-öarna (se d. o.).
Akan, en dialekt af negerspråket odsji (se d. o.)
*Akaroidharts. Se vidare Xanthorrhoea.
Akbarabad. Se Agra 3.
Aké, ruinstad i Yucatan (se Yucatan).
*Akebäck. Areal 1,076 har. 148 innev. (1893).
Akerman. Se Akjerman.
Akerselven. Se Aker.
Akershagen. Se Aker.
*Akershus. Akershus amt räknade på 5,321 qvkm. 99,111
innev. 1891.
Akesines, grekernas namn på floden Tjinab (se d. o.).
Akhai. Se Marokko, sp. 966.
Akhemenider. Se Achaemenider.
*Akhissar. Om A. i europ. Turkiet se Kroja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
