Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Akidurgi. Se Akiurgi.
Akilles. Se Achilies.
Akines (Grek. akinesia, orörlighet). Se Nervsjukdomar,
sp. 1001.
Akineter (af Grek. akinetos, orörlig, fast),
bot. Se Ulothrix.
Akis, Grek. mytol. Se Acis.
Akis Tsjai. Se Latmos.
Akka. Se Acka. Suppl.
Akkad, folkstam. Se Babylonien och Kilskrift,
sp. 675–676 samt 681–683.
Akkaler, en afdelning af druserna (se d. o.).
Akkas, socken, i södra Tavastland, Tavastehus län,
Tammela domsaga och härad, Finland, bildar med
Kylmäkoski kapell ett konsist, pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift, Hattula kontrakt. Areal 261
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,552 pers. (1892).
A. G. F.
Akkavare, fjällmassa med glacier i Lule lappmark
under 67° 35f n. br., i vinkeln mellan öfre änden
af Stora Lulevattnen och Stora Lule-elfs källarm
Vuojatelfven. Den uppstiger 1,881 m. öfver hafvet,
1,456 m. öfver sjön på dess norra sida och något
mer än 1,300 m. öfver den på samma sida synliga
björkskogen. Bergarterna utgöras af glimmerskiffrar,
qvartsiter, gneiser, hornblendesskiffrar etc.
Akkra l. Accra (af infödingarna kalladt
N’kran), stad på Guldkusten i Vest-Afrika, en af de
förnämsta platserna derstädes, till 1875 residens
lör Guldkustens guvernör, hvilken nu residerar
i det närliggande Kristiansborg. Omkr. 20,000
innev., deraf endast få européer, hvilka der ega
handelsfaktorier. A. tillhörde på 1600-talet det
svenska Afrikanska kompaniet (se d. o. Suppl.).
*Akkäs, oriktig form för Akkas (se ofvan).
Akmedsjid, Turk. Se Simferopol.
Akmit, miner. (af Grek. akme, spets, med hänsyn
till kristallernas långt utdragna spetsar), ett till
pyroxengruppen hörande svart mineral, Na2O, Fe2 O3,
4 Si O2, som förekommer i Norge vid Eger och i närheten
af Brevik. P. T. C.
*Akmolinsk. 1. Provins i ryska
generalguvernementet Stepperna. 594,673 qvkm.;
omkr. 520,000 innevånare, de fleste kirgiser.
Akne (Acne). Se Finne, med.
Akolyktin. Se Akonitin (äfven i Suppl.).
Akonellin. Se Akonitin.
*Akonitin. De i artikeln nämnda ämnena
akotyktin och lykoktonin hafva visat sig
vara sönderdelningsprodukter af de i Aconitum
lycoctonum förekommande alkaloiderna lykakonitin
och myoktonin. Den äfven i Sverige växande
s. k. nordiska stormhatten (Aconitum septentrionale)
har befunnits innehålla tre alkaloider, af hvilka en,
lapp-akonitinet (af Lappland), kristalliserar. Äfven
de öfverjordiska delarna af denna växt äro giftiga
och odugliga till föda, i motsats till hvad man i
enlighet med en säkerligen missuppfattad uppgift af
Linné allmänt antagit. Bland akonitinets verkningar
märkas: häftig retning och derpå förlamning af känsel-
och rörelsenervernas ändapparater (hvaraf hetta,
smärta och dallrande muskelryckningar, följda af
känsellöshet och förlamning); öfvergående retning
och derpå förlamning af såväl hjertats egen nervösa
apparat som af centrala nervsystemet, särskildt den
del deraf, som beherskar andningsprocessen, hvaraf
döden följer. Akonitinet är kanske det starkaste
af alla kända växtgifter; rent sådant uppges döda
en fullvuxen menniska i dos. af 3–4 milligram.
C. G. S.
Akonitsyra. Se Citronsyra.
Akosmism (af Grek. nekande a och kosmos, verld),
filos., den åsigt, som förnekar verldens verklighet,
endast erkännande det absoluta för sant verkligt. En
sådan åsigt omfattades t. ex. af Eleaterna (se
d. o.). Jfr Nihilism 1. S–e.
Akragas, det grekiska namnet på Agrigentum.
Akrai, fornstad på Sicilien. Se Palazzolo. 1.
*Akrobat. Se vidare Lindansare.
Akrodonta (af Grek. akros, öfverst, och odus,
genit. odontos, tand) sägas kräldjurens tänder vara,
när tandbasen är förenad med käkens öfre fria kant. Se
Tänder, fig. 6.
Akroit. Se Turmalin.
Akrokarpa mossor (af Grek. akros, spetsig, och
karpos, frukt), bot., sådana mossor, hos hvilka
mossfrukten sitter i spetsen af stammen och sålunda
afslutar dennas tillväxt. I motsats härtill kallas
de mossor plevrokarpa (af Grek. plevra, sida), hos
hvilka frukten sitter på en sidogren, under det att
stammen (hufvudaxeln) fortfar att tillväxa. Denna
karakter utgör hufvudindelningsgrunden för den
talrikaste af mossornas ordningar, Stegocarpae. Utaf
de mera utbredda moss-slägtena höra Polytrichum,
Atrophyllium, Bryum m. fl. till de akrokarpa,
Hypnum, Fontinalis o. a. till de plevrokarpa.
G. A.
Akroma l. akromasi (af Grek. nekande a och chroma,
färg), brist på pigment (se d. o.) å ställen af en
menniskas hud, till följd hvaraf större eller mindre
mjölkhvita, mot omgifningen skarpt begränsade fläckar
uppkomma, hvilka trotsa all behandling.
*Akron, stad i Ohio, hade 27,600 innev. 1890.
Akronyktisk (Grek. akronyktios, vid nattens början)
uppgång i fråga om en stjerna betecknar, att hon
börjar framträda vid solens nedgång.
3. Aksakov [-a’kaf], Ivan Sergejevitj, rysk publicist,
broder till K. Aksakov, född d. 26 Sept. 1823 i
guv. Ufa, genomgick »Rättsvetenskapliga skolan» i
Petersburg, men hade för sin bildning hufvudsakligen
att tacka dels föräldrahemmets literära umgängeskrets,
de äldre slavofilerna, (föräldrarna hade 1827
flyttat till Moskva), dels utländska resor
(bl. a. i Tyskland med Bodenstedt). Efter afslutade
skolstudier ingick A. 1842 som tjensteman vid senaten
i Moskva. Skrifveriet tillfredsställde likväl ej
hans sjudande verksamhetslust, och i hopp om att
kunna göra något till förbättring af tidens usla
rättskipning tog han anställning vid kriminaljusticen
först i Kaluga, sedan i Astrachan. Hvad han der
såg af »svart orättfärdighet» lemnade djupa och
varaktiga spår i hans känsliga själ och gjorde honom
sedermera till en varm försvarare af Alexander II:s
domstolsreformer. Anställd 1848 i inrikesministeriet,
fick han bland andra uppdrag äfven det att taga reda
på »flyktingarna», en religiös sekt i Jaroslavska
guv., och hans utförliga rapport öfver dem är ett
mönster af samvetsgran undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
