- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
181-182

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alligator swamp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de l’astronomie» (II: 2. 1889), der äfven
bibliografiska specialförteckningar för olika
land äro angifna. Om svenska almanacker se dels
art. Almanack, bd 1, jämte Rättelser dertill,
bd 18, dels G. E. Klemming och G. Eneström:
»Sveriges kalendariska literatur» (1878–79). I
Sverige utkommer f. n. omkr. ett fyrtiotal olika almanacker.
G. E.

*Almare-Stäke. 2. Eges f. n. af öfverste
G. M. O. R. Björnstjerna. — En skildring af A. har
lemnats af V. Ridderstad i »En svensk medeltidsborg
och dess innehafvare» (1889).

Almati, artistnamn för Alma Adèle Fich [fick],
operasångerska, född i New York 1861 af tyska
föräldrar, adopterad af chefen för Svenska
telegrambyrån A. H. C. Fich, som 1868 flyttade
från Berlin till Stockholm. A. studerade
vid Musikaliska akademien 1877–78, derefter
för I. Dannström, slutligen för fru Gerlach i
Köpenhamn, prof. Friederich och m:me Marchesi i
Wien och Paris. År 1885 debuterade hon i Budapest
som Azucena i »Trubaduren» och sjöng detta parti
på italienska. 1886 sjöng hon detsamma i Köpenhamn
på danska, hvarpå hon gjorde Carmen i Hamburg på
tyska. I sistnämnda parti debuterade hon 1886
å Operan i Stockholm med den framgång, att hon
der fick anställning, som sedermera förnyats,
utom åren 1889–90, då hon vistades utrikes. Hon
ingick 1895 äktenskap med operasångaren och förste
regissören vid k. operan A. Rundberg. I Stockholm
har hon uppträdt i de mest olika uppgifter både
seriösa och komiska, för hvilka hennes mångsidiga
dramatiska begåfning samt kraftiga och skolade
mezzosopran gjort henne väl skickad, nämligen utom
förut omtalade: Amneris i »Aida», Leonora, Fru Page
i »Muntra fruarna», Ragnhild och Bergadrottningen
i »Den bergtagna», Selika i »Afrikanskan», Ortrud
i »Lohengrin», Nancy i »Martha», Lisa i »Per
Svinaherde», Laura i »Gioconda», Eleonora i »Granadas
dotter», Lola i »På Sicilien», Kathinka i »Brudköpet»
samt framförallt Fides i »Profeten», der hon kommer
Trebelli mycket nära.
A. L.

Almaty, fordom namn på staden Vjernoje (se d. o.).

*Almby, socken. Areal 3,585 har. 1,017
innev. (1893). A. utgör sedan 1879 ett regalt pastorat
i Strengnäs stift, Örebro kontrakt.

Almebergen. Se Dalarna, sp. 783.

*Almedal. Vid de olika fabrikerna voro 1893
sysselsatta 427 arbetare, och tillverkningsvärdet
uppgick till 1,104,968 kr., hvaraf 624,676 kr. kommo
på spinneriet och 377,823 kr. på väfveriet.

*d’Almeida-Garret, J. B. Se Rättelser, bd 18, sp. 809.

*Almén, A. T., utnämndes 1883 till generaldirektör
i Medicinalstyrelsen. Han var 1880–83 Upsala
stadsfullmäktiges ordförande och flere år ledamot
af Upsala läns landsting samt är sedan 1885 ledamot
af Första kammaren för Vesterbottens län. Han
kreerades till filos. hedersdoktor vid Köpenhamns
universitets jubelfest 1879. Sedan 1876 är han medlem
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och sedan 1884
ledamot af Landtbruksakademien och föredragande
på dess vetenskapsafdelning. Bland hans skrifter
märkas ytterligare Våra vanligaste näringsmedels
sammansättning, näringsvärde, pris och billighet. Tabellarisk
öfversigt
(1885) och Våra vanligaste proviantartiklars
beskaffenhet jämte anvisningar för deras bedömande
(1891).

*Almeria. 1. Spansk provins, hade 339,452 innev. 1887
på en areal af 8,704 qvkm. — 2. Staden hade
s. å. 36,200 innev.

*Almesåkra, socken, ligger numera endast i Vestra
härad. Areal 6,212 har. 635 innev. (1893).

Almesåkragruppen, geol., en af röda och hvita
qvartsiter, sandstenar och konglomerat, vid basen
stundom äfven af röd lerskiffer och (sällsynt vid
Hamnaryd) kalksten bestående lagerserie, som finnes
på det småländska höglandet vid Nässjö och trakten
deromkring, hvarjämte ett isoleradt parti förekommer
något längre norrut i Marbäcks socken. Gångar och
bäddar af diabas äro i denna grupp, hvilken uppkallats
efter Almesåkra socken, ganska vanliga. I fråga om
dess geologiska ålder kan sägas blott, att den är
äldre än de kambriska lagren och yngre än urberget,
hvarför den räknas till de sedimentära prekambriska
bildningarna. Den synes i petrografiskt hänseende
visa stor likhet med dalasandstenen, ehuru de båda
bildningarnas samtidighet dock derför ej utan vidare
får anses gifven.
A. G. N.

Almkvist (ursprl. Almqvist), Herman Napoleon,
språkforskare, universitetslärare, född i Stockholm
d. 28 April 1839, aflade 1856 studentexamen i
Upsala, der han 1864 blef filos. kandidat och,
på afhandlingen Ibn Batûtahs resa genom Maghrib,
1866 filos. doktor. S. å. kallades han till docent
i arabiska. Vårterminen 1867 studerade han i
Paris hebreiska, arabiska och turkiska och 1869–70
i Leipzig nyssnämnda språk samt persiska och
sanskrit. Såsom Letterstedtsk stipendiat vistades han
Jan. 1876–Juli 1878 i Syrien och Egypten, der resan
utsträcktes ända upp till Kartum, samt studerade under
inföddes ledning modern arabiska samt bischari- och
nubaspråken. Till följd af ett honom 1878 tilldeladt
personligt anslag föreläste han vid Upsala universitet
offentligt öfver persiska och turkiska. 1880 utnämndes
A. till e. o. professor i jämförande språkforskning
vid nyssnämnda universitet och 1892 till professor
i semitiska språk derstädes samt tillträdde sitt
ämbete med en föreläsning Om de semitiska folken (i
»Nord. tidskr.», 1893). Af A:s arbeten på österländska
språkområdet må utom de ofvan nämnda anföras Den
semitiska språkstammens pronomen. I. Inledning

(i »Ups. univ:s årsskr.», 1875), Persiska texter i
urskrift och omskrift
(1879), Om det sanskritiska
ahám
(i »Ups. univ:s årsskr.», s. å.), Die
Bischârisprache
(i »Vet. soc:s acta», 2 bd, 1881,
85), hans betydelsefullaste arbete, genom hvilket
han »tagit rang bland de forskare, som hafva gjort
nya landvinningar för vetenskapen» (E. Blix), Kleine
beiträge zur lexikographie des vulgär-arabischen

(i 8:de orientalistkongressens handl., 1892),
Mechilta Bo, Pesachtraktaten (med parallelställen
ur inischna, talmud och midrasch, textkritiska anm.,
inledning och glossar; i »Hum. vet. samf:s i Upsala
skrifter», 2 bd, 1892) och svensk öfversättning af samma
verk (s. å), Ein türkisches dragomandiplom aus dem vorigen
jahrhundert
(in faksimile herausgegeben und übersetzt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free