Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsstuga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sparbanker och folkbanker samt antalet i vissa yrken
anställde arbetare, fördelade efter kön samt ålder
öfver och under 18 år. — Behofvet af en verklig
arbetsstatistik, hvilken »opartiskt framlägger
de upplysningar, som äro af vigt för den sociala
frågans rätta bedömande», har äfven i Sverige på
senare tid vunnit allt större erkännande. Man inser,
att utan den trefvar den sociala lagstiftningen
i mörkret. Den är lika behöflig för arbetsgifvare,
arbetare, lagstiftare och den af de sociala frågorna
intresserade större allmänheten. Den tillhör dessa
neutrala åtgärder, som äro af lika stor betydelse
för alla, som insett den sociala frågans vigt,
alldeles oberoende af de olika tankar man må hysa
angående rätta vägen till dess lösning. — Ett steg
till den officiella arbetsstatistikens införande
i Sverige togs, då 1893 års riksdag med anledning
af en motion i Andra kammaren af E. Beckman ingick
till K. M:t med begäran om »en utredning rörande
lämpligaste sättet för samlande, bearbetande och
publicerande af en svensk arbetsstatistik». Med
anledning af denna riksdagens skrifvelse hafva
Kommerskollegium och Statistiska centralbyrån i
gemensamt afgifvet utlåtande bl. a. framhållit, att
behöfligheten af en socialstatistik numera synes
vara allmänt erkändt. Såsom bevis härför erinras
särskildt derom, att »Institut International de
statistique», till stor del bestående af statistikens
officielle målsmän inom nästan alla Europas land,
uttalat (1891) såsom ett önskemål att de särskilda
regeringarna måtte inrätta socialstatistiska byråer,
efter mönster af de amerikanska, vare sig såsom nya
sjelfständiga anstalter eller såsom afdelningar
i de redan befintliga statistiska byråerna.
E. Bn.
Arbetsstuga, lokal, der åt fattiga barn lemnas
undervisning i åtskilliga nyttiga och för utbildning
af deras handfärdighet lämpliga handaslöjder
(snickeri, korg-, matt- och väfnadsarbete
m. m.). Barnen erhålla efter arbetets slut en
måltid. En liten penningförtjenst erbjudes dessutom
den flitige för hemarbete, som eleven får medtaga från
stugan. Den första arbetsstugan började sin verksamhet
(på initiativ af fru Anna Retzius, f. Hierta) i Adolf
Fredriks församling i Stockholm i Jan. 1887. Sedan
dess hafva i hufvudstaden upprättats ytterligare 8
och i landsorten 7 sådana anstalter, alla med stöd
af anslag från »Stiftelsen Lars Hiertas minne», de i
Stockholm derjämte med understöd af kommunen (7,000
kr. årligen) och församlingarna (fri lokal och ett
litet penningbidrag). Arbetstiden är för hvarje barn
6 timmar i veckan, fördelade på 3 dagar. Sammanlagdt
979 barn åtnjöto 1893–94 undervisning i hufvudstadens
arbetsstugor.
Arbetsöppningen, metallurg. Se Härd.
*Arbil ligger emellan Tigris bifloder Stora
och Lilla Zab.
*Arbo, P. N., afled i Kristiania d. 14 Okt. 1892.
2. Arbo, Karl Oskar Eugen, norsk läkare och
naturforskare, den föregåendes broder, föddas nära
Drammen d. 17 Aug. 1837, blef med. kand. 1865,
fortsatte 1866–67 sina medicinska studier i
Wien, Berlin och Paris och anställdes 1868 såsom
militärläkare. 1870–73 tjenstgjorde han vid norska
gardeskompaniet i Stockholm, och
sedan 1884 har han varit brigadläkare i
Kristianssand. Under hans tjenstetid som
militärläkare riktades hans uppmärksamhet på de
många såväl kroppsliga som andliga olikheter,
som finnas inom de norska bygdelagen. Sedan 1872
har han derför gjort studiet af dem eller den
antropologiska undersökningen af det norska folket
till sin hufvuduppgift och framlagt resultaten
af sina undersökningar dels i halft populära
afhandlingar, dels i uppsatser i facktidskrifter
i Norge, Frankrike och Tyskland, bl. a. Bidrag til
nordmamdenes fysiske antropologi (1884 och 1892) samt
Tjenestedygdighedsforholdene i de tre skandinaviske
riger (i norsk »Mil. tidsskrift» 1885).
*Arbbga hade 4,839 innev. 1894. Stadsområdet är
2,029 har, satt till 27 mtl. Å 283 tomter voro 1890
uppförda 237 boningshus, hvarjämte funnos omkr. 135
bebyggda lägenheter på skogslotterna till gårdar i
staden. Taxeringsvärdet uppgick 1894 till 4,367,700
kr., deraf 574,300 kr. för jordbruksfastighet. De
bokförda tillgångarna upptogos 1892 till 584,595
kr., skulderna till 196,617 kr. För kommunala
behof uttaxerades s. å. kr. 5,90 för hvarje krona
bevillning. 1892 funnos 72 handtverkare, med 167
arbetare, 1893 92 handlande, med 59 biträden, och 9
fabriker, med 380 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 1,236,264 kr., deraf omkr. 723,000 kr. på en
1888 anlagd margarinfabrik, 207,000 kr. på den
mekaniska verkstaden, 189,600 kr. på ett glasbruk
och 60,000 kr. på en snickerifabrik. Staden
har äfven elementarskola för flickor samt en
metodist-episkopalförsamling. Från tryckeri i
staden utkommer en halfveckotidning, »Arboga
tidning». Mineralkällan ligger 1,5 km. s. ö. om
staden, på Kaflestens egor. Af literatur om
A. må nämnas ytterligare »Arboga krönika» (I,
Medeltidsminnen, 1892) af G. Bergström.
*Arboga, socken. 6,071 har. 1,598 innev. (1894).
Arboga kontrakt, i Vesterås stift, omfattar de
fyra pastoraten Arboga stad med A. landsförsamling
och Säterbo: Himmeta; Medåker; Vestra Skedvi. Areal
39,050 har. 11,217 innev. (1894).
Arbogast, Louis François Antoine, fransk matematiker,
född i Muntzig (Elsass) 1759, död 1803 såsom professor
i matematik vid artilleriläroverket i Strassburg, är
mest känd genom sitt arbete Du calcul des dérivations
et de ses usages dans la théorie des suites et dans
le calcul différentiel (1800), i hvilket han sökte
framställa differentialkalkylen såsom en räkning
med derivationer (se Derivationsräkning). A. är
äfven, såvidt kändt, den förste författare, hvilken
behandlade operationssymboler på samma sätt som
vanliga storheter (jfr Operationskalkyl). Såsom
medlem af Nationalkonventet (1792–95) tog A. verksamt
del i införandet af det nya vigt- och måttsystemet.
G. E.
*d’Arbois de Jubainville, M. H., erhöll
1882 den nyinrättade lärostolen i keltiska språken
och literaturerna vid Collége de France. Bland hans
senare arbeten förtjena att framhållas Les premiers
habitants de l’Europé (1877; ny uppl. 1888), Le cycle
mythologique irlandais et la mythologie grecque
(1884), Cours de littérature celtique (4 bd, 1883–89)
och Recherches sur l’origine de la propriété foncière
et des noms de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
