Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsstuga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lieux habités en France (1890). d’A. blef 1884
ord. led. af Acad. des inscriptions.
*Arbol a brea. Se äfven Icica.
Arbol de léche, Sp. (»mjölkträdet»), bot. Se
Galactodendron.
Arbor, Lat, träd (se d. o.). — A. jovis. Se Ek,
sp. 291.
*Arborelius, O. P. U., slöt sig på midten af
1880-talet till den då framträdande naturalistiska
riktningen med dess fordran på verklighetstrohet
såsom mål och friluftsmåleri såsom medel samt
deltog flitigt i Konstnärsförbundets sträfvanden och
utställningar med skildringar från Stockholmstrakten,
från vestkusten och framförallt från hembygden,
Dalarna och Bergslagen, ofta med rikt staffage af
menniskor och djur. Nationalmuseum eger af hans hand
Hafsstrand, motiv från Landsort, Fäbodvall i Dalarna,
Getter föras i vall, Utsigt vid Engelsberg. Sedan
1883 är A. öfverlärare vid Tekniska skolan i
Stockholm samt sedan 1892 ledamot af konstakademien.
Upk.
Arboretum (Nylat., af Lat. arbor, träd), trädgårdsk.,
en plantering, som består af olikartade träd
och buskar, vanligen ordnade efter familjer eller
ur växtgeografisk synpunkt för att framställa
karakteristiska vegetationsbilder från olika land
och zoner; särskildt i botaniska trädgårdar kallas
den skilda del af anläggningen, der träd och buskar
odlas, arboretum.
*Arbrå, socken, i Arbrå och Jerfsö tingslag,
Gefleborgs län. 48,268 har. 4,476 innev. (1894). Från
A. är Undersvik numera afskildt till ett eget pastorat.
Arbrå och Jerfsö tingslag, Gefleborgs län, ingår i
Vestra Helsinglands domsaga och omfattar socknarna
Arbrå, Undersvik och Jerfsö. Areal 1,352,53 qvkm.
12,429 innev. (1894).
*Arby, socken. Areal (med inräkning af Karlslunda)
18,093 har. 1,608 innev. (1894).
Arca, Niccolò dell’, italiensk bildhuggare, f. i
Bari, Apulien, obekant när, d. 1494 i Bologna,
hvars mest framstående bildhuggare han var, anses
vanligen hafva varit lärjunge till Jocopo della
Quercia, hvilket dock kan betviflas, eftersom
han antagligen icke nådde någon hög ålder. Hans
förebild var i alla fall Quercia. Detta märkes redan
i hans första verk, en målad relief öfver Annibale
Bentivoglio (1458, i S. Giacomo Maggiore), och
ännu mera i en stor lerrelief med Madonnan (1478, å
fasaden till Pal. Apostolico). Men hans mest berömda
arbete, hvarmed han ställt sig vid sidan af de store
florentinarna, och hvaraf han fick sitt tillnamn, är
S. Dominicos Arca (sarkofag l. helgonskrin, 1469–73),
hvartill Niccolò Pisano utfört sjelfva hufvudsaken,
men hvars sockel och lock äro af A. Hela öfversatsens
resning är lika originel som rik och intagande genom
sina detaljer. Framförallt beundrad är en knäfallande
ängel, som håller en ljusastake (förr tillskrifven
Michelangelo, hvilken deremot utfört motstycket till
höger, en trumpen, likgiltig ängel af samma dekorativa
art).
C. R. N.
Arcachon [-sjå’ng], stad i franska depart. Gironde,
vid den 155 qvkm. stora Arcachon-viken (bassin
d’A.), som upptager floden Leyre och sammanhänger
med hafvet genom en 3 km. lång och 520 m. bred kanal.
7,841 innev. (1891). Staden, som började bebyggas på
1850-talet, har en utmärkt badstrand och har derför
blifvit ett af Frankrikes mest besökta hafsbad (omkr.
100,000 badgäster årligen). För sitt milda klimat
(årstemperatur omkr. 15° C., vintertemperatur
8–10°) har den ock rekommenderats som vinterkurort
för lungsiktiga. Hafsfiske, ostronodling (se derom
vidare Ostronodling).
Arcagnolo [arka’njålå], florentinsk bildhuggare,
arkitekt och målare. Se Orcagna.
Arca-lera, geol., af O. Torell gifven benämning på en
vid Kristianiafjorden förekommande lera, som allmänt
innehåller, jämte andra mollusker, Arca glacialis,
och som Torell anser hafva afsatts under en senare
del af glacialtiden, då ishafskarakteren hos det
vatten, hvarur leran afsattes, redan hade i afsevärd
mån mildrats.
E. E.
*Arcanum. Se ock Hemliga läkemedel.
Arcature [-tȳr], Fr., blind-arkader. Se Arkad.
Arc-en-ciel [ark ang siäl], Fr., regnbåge (sed. o.).
d’Arcets metall [darsēs]. Se Newtons metall.
Arch [artsch], Joseph, engelsk folkledare, hufvudman
i den engelska jordbruksarbetarerörelsen, föddes 1826
i grefekapet Warwick. Son af en arbetare, gick han
sjelf vid plogen i många år, men läste på fristunder
nationalekonomisk och religiös literatur samt
uppträdde länge som frivillig metodistpredikant. När
kort efter valreformen 1867 en rörelse för rösträtt
och förbättrad ekonomisk ställning uppstod bland
jordbruksarbetarna, vardt A. deras erkände ledare. Han
stiftade 1872 National agricultural labourers’ union,
utsågs till dennas president och satte in all sin
kraft på agitationsverksamhet. Genom hans folkliga
vältalighet, redliga karakter och organisationsförmåga
främjades saken till slutlig seger i och med den
demokratiska valreformen 1884–85 (se Storbritannien,
sp. 690). A. valdes till representant i underhuset
för kretsen Norfolk 1885, blef 1886 besegrad af sin
konservative medtäflare, men återvaldes 1892. Han
hör till det gladstoneska partiet.
Archaeiska formationsgruppen (af Grek. archaios,
urgammal), geol. Se Arkeisk. Suppl., och Urformation.
Archaeocalamites. paleont. Se Bornia.
*Archaeopteryx. Utom det i art. nämnda exemplaret har
man 1877 i den litografiska skiffern vid Eichstätt
i Bajern funnit ännu ett, hvilket såsom nästan
fullständigt, i väsentliga hänseenden kompletterar
vår kännedom om denna märkliga fogel. Det inköptes
för 20,000 mark af Museum für naturkunde i Berlin och
har beskrifvits af Dames. Näbben hos A. var försedd
med tänder, hvilka voro fästa i verkliga tandhålor,
ryggradens kotor voro bikonkava, refbenens krokutskott
saknas, medan deremot bukrefben finnas liksom hos
några reptilier. De tre fingrarna i vingens ben
voro icke, såsom hos nutida foglar, sammanvuxna,
utan fria och försedda med klor. Bäckenets ben visa i
åtskilliga hänseenden afvikelser från foglarnas och
erinra om dinosauriernas. Om den långa svansen är
i art. taladt. Foster hos vissa nutida foglar visa
rudiment till tänder, och många nutida fogelembryon
hafva ett stort antal svanskotor. I det stora hela
måste A. anses såsom en fullt utbildad fogel och icke
såsom ett mellanstadium mellan foglar och reptilier,
ehuru den genom sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
