- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
351-352

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsstuga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vecchia e le idée nuove (1885). Dessa skrifter
jämte andra dylika utgöra tillsammans hans Opere
filosofiche
(7 bd).

Ardrar, Ardrar-n’Deren, marokkanernas namn på
Atlas. Se Marokko, sp. 964.

*Ardre, socken, är annex till Östergarn. 3,866
har. 486 innev. (1894).

Ardrossan, hamnstad i skotska grefsk. Ayr,
vid Clyde-fjorden, Straxt vid Saltcoats. 5,294
innev. (1891). Jernverk, stenkolsexport.

Arenacum, romarnas namn på staden Arnheim.

Arenaria L., bot., växtslägte tillhörande
nat. fam. Cariophyllaceae (gruppen Alsineae),
omfattar en mängd ett- eller fleråriga, små,
krypande eller tufvade örter, med motsatta hela,
vanligen breda blad och små hvita, mera sällan
röda, femtaliga blommor. Kronbladen äro alltid
hela eller endast svagt urnupna. Ståndare 10,
stift 3. Frukten är äggformig och öppnar sig med 6
tänder. Slägtet är utbredt öfver hela jorden, mest
dock i fjälltrakterna. I Skandinavien finnas 5 arter,
utaf hvilka en, A. trinervia L., är allmän i skogar
och på skuggiga ställen öfver nästan hela landet,
en annan, A. serpyllifolia L., sandört, sandnarv,
deremot på soliga, torra backar, de öfriga äro stora
sällsyntheter. Några arter, såsom A. balearica L.,
från Balearerna, A. longifolia Bieb., från Ryssland,
A. purpurascens Kan., från Pyrenéerna, äro prydliga
och till stenpartier lämpliga och använda växter.
G. A.

Arena-teatern (se Arena), namn på den under sommaren
1895 till teater inredda cirkus pä Djurgården. Teatern
började sin verksamhet d. 1 Aug. n. å. under ledning
af E. Linden.

Arenatio (af Lat. arena, sand), balneol., sandbad
(se d. o. 2).

*Arendal, norsk stad, hade 4,609 innev. 1891. Antalet
hemmahörande fartyg 1892 var 295, om 143,942 tons
(deraf 14 ångfartyg, om 3,842 tons).

Arends, Leopold Alexander Friedrich, rysk-tysk
uppfinnare af ett stenografiskt system. Se Stenografi,
sp. 498, 500 och 501.

Arène [arän], Paul Auguste, fransk författare,
f. 1843 i nordöstra Provence, var en tid lyceilärare,
men valde snart skriftställareyrket i Paris och
har der lemnat originella novellistiska bidrag till
tidningar, längst till »Gil Blas». Som ledamot af
Félibre-förbundet (se d. o.) och utgifvare af dess
årskalender »Armana provençau» har han häfdat den
ny-provençalska vitterhetens berättigande, liksom han
med glänsande färger skildrat sin hembygds natur och
folk bl. a., i sin novellsamling Au bon soleil (1880)
och romanen La chèvre d’or (1889). Vidare må nämnas
hans sant poetiska julberättelse La vraie tentation de
Saint Anfaine
(1879), de liffulla reseskildringarna
Vingt jours en Tunisie (1884) och Des Alpes aux
Pyrénées
(1891) samt novellsamlingen Les ogresses
(s. å.). A. har äfven skrifvit små lustspel och
samarbetat literärt med Alphonse Daudet o. a.

Arensburg, grefskap. Sedan drottning Kristina d. 8
Juni 1648 förlänat Magnus Gabriel De la Gardie
de kronan på Ösel behållna amten och »hoffen»
Grossenhof, Torkenhof, Lümmada, Pajomois, Kergel,
Pechel, Mustel, Tirimetz, Nemmal och Abro och d. 16
Sept. Arensburgs fästning
med alla inventarier, såsom stycken och ammunition,
gaf hon honom d. 25 Nov. s. å. staden Arensburg jämte
alla honom förut förlänade gods på Ösel till grefskap
samt expektansrätt till alla inom grefskapet belägna
bortförlänta »hoff och byar». Grefven fick rätt att
utnämna superintendent på ön; hans ståthållare på
Arensburg skulle presidera i landsrätten, och alla
der fallande böter och penningestraff skulle gå till
grefven; från stadsrätten i Arensburg skulle vädjas
till landsrätten; grefven befriades från rusttjenst
och alla till konungen ingående kontributioner, men
skulle hålla garnison i Arensburg; han fick äfven rätt
att slå mynt, men det skulle vara af samma skrot och
korn som kronans. Redan 1654 gick grefskapet A. ur
De la Gardies händer, i det att Ösel då blef ett af
drottning Kristinas underhållsland.

Arenstorff, Karl, dansk general, f. 1625 i
Mecklenburg, deltog som svensk officer i Trettioåriga
kriget och sedermera i kriget mot Polen samt steg
i graderna till generalmajor, men trädde derefter
i dansk tjenst och vardt generallöjtnant vid
kavalleriet. I slaget vid Lund anförde han danska
hären, men hur duglig och tapper han än var såsom
kavallerichef, passade han icke till härförare
och bar närmast skulden för nederlaget. Han blef
sjelf dödligt sårad och afled d. 10 Dec. 1676. —
Hans yngre broder, Fredrik A., f. 1626, tjenade
likaledes först i den svenska hären sahit var 1658
K. G. Wrangels adjutant vid tåget öfver Belt och
derefter konung Karl X Gustafs generaladjutant under
Köpenhamns belägring. 1661 öfvergick A. i dansk tjenst
och vardt chef för lifgardet till häst samt 1673
generalmajor. Han deltog 1675 i kriget i Pommern,
var en af Griffenfelds bittraste motståndare och
verkställde 1676 hans arrestering samt hörde till
hans domare. I slaget vid Lund anförde A. med
mycken duglighet den danska härens högra flygel
och förordnades till öfvergeneral, sedan brodern
stupat, men kunde icke rycka till sig segern och
ledde återtåget på ett olyckligt sätt. Han blef
sårad i slaget vid Landskrona 1677. I Febr. 1678
måste han öfvertaga härens ledning, men ådagalade
stor oduglighet under tåget till Kristianstads
undsättning och dömdes derför af krigsrätten förlustig
ära, lif och gods, hvilken dom genom kunglig nåd
mildrades till afsättning. Sedermera vann A. full
upprättelse och blef 1686 geheimeråd samt 1688
general öfver hela armén. Han dog d. 15 Maj 1689. Jfr
»Generalerne Friedrich og Carl v. Arenstorff» (1889).
E. Ebg.

Arent, Wilhelm, tysk skald, f. 1864 i Berlin,
till yrket skådespelare, tillhör den grupp af unga
lyriker, som inemot midten af 1880-talet uppträdde med
gränslöst sjelfförtroende för att reformera den tyska
poesien i realistisk riktning (jfr Tyska literaturen,
sp. 1102). A., som är en af de mest begåfvade bland
dem, har uppträdt dels under eget namn, dels under
hvarjehanda psevdonymer. Han presenterade 1884 sig
sjelf och sina meningsfränder i antologien »Moderne
dichter-charaktere», med bidrag af 22 »poeter»
(ny uppl. 1886 under titeln »Jungdeutschland»). En
vågad mystifikation tillät A. sig 1884, i det att
han under psevdonymen Karl Ludwig offentliggjorde ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free