Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målare, bland hvilka Kröyer, Ancher, Viggo Johansen,
Krohg och Eilif Petersen, samt med skalden Holger
Drachmann hade stort inflytande på B:s utveckling,
hvilket äfven hans arbeten från denna tid röjde.
Hans första större målning, Nödskott, inköptes af
danska staten 1884. För vintern 1884–85
bosatte B. sig i München, der han målade
det första porträttet i helfigur af konstnärens
hustru (Isaria Boklund, dotter af målaren prof.
Boklund), hvilket förekom å akademiens i Stockholm
utställning 1886, förutom åtskilliga andra
porträtt, som stannat i utlandet. Våren
1885 begaf B. sig till Venezia, och der utfördes
flere folklifsbilder, bland hvilka Grönsakstorg
och Venezianska skomakare. Efter en kortare
vistelse i Florens m. fl. städer i Nord-Italien
inträffade B. på senhösten i Rom. Der målade han
Susanna (i Göteborgs museum). Sommaren 1886
tillbragtes i Frankrike. I Gréz målades ett mindre
porträtt af fru B. på sjukbädden. På hösten
återvände B. till Rom och målade der Modellen,
Romerska smeder (galleri i Washington) och Romersk
smedja, skiss till den föregående (P. Fürstenbergs
galleri). På försommaren 1887 begaf B. sig till
Venezia, der han utförde Sottoportico del
Banco Giro (Nationalmuseum), Lördagsmässa i
San Marco m. fl. folklifsbilder. Efter en
sommarsejour på Skagen 1888 bosatte han sig
i Stockholm på hösten s. å. och började
genast egna sig åt porträttmåleri. Ett af hans
första arbeten efter hemkomsten var porträttet
af f. statsrådet G. Wennerberg (knäbild).
Under sommarvistelsen 1889 i Fjellbacka målades
Frieriet m. fl. genretaflor. Efter återkomsten från
ett kort besök i Paris under verldsutställningen
utförde B. under vintern en porträttgrupp
af barn samt porträtt af statsrådet Thyselius
(Jernkontoret), grefvinnan Sinclair och sitt
andra stora porträtt af fru B. (Göteborgs museum).
Ett afbrott i konstnärens ifriga verksamhet
såsom porträttör inträdde med sommaren, då han
(å Balingsta, Södertörn) bl. a. målade
Ladugärdsinteriör (Nationalmuseum). I början
af 1891 anordnade B. i förening med prins Eugen, B.
Liljefors och A. Wallander en separatutställning, å
hvilken förekommo de ofvannämnda i Stockholm utförda
porträtten samt porträtt af prins Eugen, arkitekten
Möller m. fl. Samma år målades porträtt af general
Leijonhufvud, af brukspatronerna Gjörud och Gavelius
samt porträtt i hel figur af konung Oskar II
(Drottningholm). På sommaren 1891 målade B. genren Den
första balklädningen, och under samvaro med prins
Eugen och under inflytande af honom slog B. in på
landskapsmålning — ett för honom nästan nytt område.
Två månskensbilder från denna tid tillhöra prins
Eugen. På hösten målades porträtt af grosshandlaren
Althainz och under 1892 af konung Oskar II
(knäbild, tillhör kejsaren af Tyskland), friherre
Nordenfalk (Konstakademien), landshöfding Westfelt
(Umeå) och prosten Enander (Borås) m. fl. Under
sommaren uppehöll sig konstnären i München
såsom svensk kommissarie vid den internationella
konstutställningen. År 1893 målade B. Venus
och amoriner, plafondmålning för Trollenäs’ slott
i Skåne, samt åtskilliga porträtt, bland hvilka af
amiral Virgin (Sjöofficerssällskapet), fabrikör
Åkerlund (Borås), konung Oskar II
(knäbild, Skokloster) och professor Agardh (Skånes
enskilda bank). Under sommarvistelsen på Vreta
(i närheten af Eskilstuna) utförde B. sin andra
större ladugårdsinteriör (prins Luitpold af Bajern)
samt åtskilliga landskap, bland hvilka Slätt i oväder
(prins Eugen). Bland B:s porträttmålningar under
1894 må nämnas grosshandlaren och fru Bünzow,
d:r Herslow (Andra kammaren) och öfversten
grefve A. von Rosen. B. påbörjade under
sommaren (på Vreta) med anledning af beställning af
Teaterkonsortiet en serie af tio dekorativa målningar
för Operakällarens matsal, hvilken fullbordades i
Mars 1895. Af dessa målningar äro två, framställande
nymfer och satyrer, anbragta på ena kortväggen.
På motsatta väggen ses två målningar med badande
flickor ute i ett sommarlandskap och en tredje
med satyrer, som från sitt gömställe betrakta
de badande. Långväggens fem målningar återgifva
olika partier af ett Bacchuståg; å midtbilden
ser man Bacchus sjelf ridande på en åsna och
åtföljd af två menader. Redan innan matsalen
blifvit öppnad för allmänheten, väcktes i riksdagens
Andra kammare interpellation till regeringen
af lektor P. Waldenström om huruvida utkasten
till dessa målningar varit K. M:t förelagda och
blifvit af honom godkända samt, derest så icke
vore förhållandet, om K. M:t ämnade låta bero vid
hvad som var gjordt eller vidtaga åtgärder för
att få »de anstötliga bilderna» ersatta af andra.
Interpellationen, som väckte stor uppståndelse
bland allmänheten och lifligt diskuterades i
dagspressen, föranledde teaterbyggnadskonsortiet
att ingå till konstakademien med anhållan
att denna ville yttra sig om, dels huruvida
ifrågavarande målningar kunde anses såsom
konstverk ur estetisk synpunkt, dels huruvida de
till uppfattning eller behandlingssätt kunde anses
för sedligheten sårande. Akademien besvarade
den första frågan med ett enkelt ja; vidkommande den
andra frågan ville akademien fästa uppmärksamheten
på, att till de objektiva faktorer, på hvilka
omdömet öfver ett konstverk bör hvila, kommer
äfven en subjektiv, som vid bedömandet ur sedlig
synpunkt af ett konstverk städse gör sig gällande,
och på hvilken faktor det beror om en betraktare
till de intryck han omedelbart af konstverket
mottager knyter kyska eller okyska idéassociationer.
Samma dag, som detta svar gafs, hade interpellationen
besvarats i riksdagen af finansministern Wersäll,
som förklarade, att ärendet icke varit K.
M:t förelagdt, samt uttryckte sin förhoppning om att
saken måtte blifva ordnad på ett för den allmänna
anständigheten tillfredsställande sätt. Denna i
den svenska konstens historia minnesvärda principstrid
föranledde Viktor Rydberg att författa broschyren »Om
nakenhet och klädselsätt». — Under vintern 1894–95
målade B. vidare ett nytt porträtt af prins Eugen
(Nationalmuseum), porträtt af konstnären Alf Wallander
m. fl. Under sommaren målade han, vid Öråker,
åtskilliga landskap och påbörjade, efter enskild
beställning, ett sjelfporträtt. Äfven målades
s. å. porträtt af f. d. utrikesministern grefve
K. Lewenhaupt (Utrikesdepartementet). B. utsågs
1895 till ledamot af konstutställningskomitén och
förvaltningsutskottet för den skandinaviska konst-
och industriutställningen i Stockholm 1897 samt till
kommissarie för dess konstafdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
