Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 761-762 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glasvaror steg 1895 till 3,1
mill. mark. Tillverkningsvärdet inom
sockerraffinaderierna uppgick 1894 till 6,4
mill. mark. Inom ljusfabrikationen fanns 1894
blott en fabrik, i Vasa. Tillverkningen och
destilleringen äfvensom försäljningen, forslingen
och uppläggningen af bränvin äro underkastade stora
inskränkningar och hafva senast ordnats genom en lag
af 1892. För närvarande (1895–97) utgår skatten för
fabrikationen med 0,70 mark för hvarje tillverkad
liter bränvin af 50 volymprocent normalstyrka samt
har de närmaste åren derförinnan utgått med 0,65
mark för litern. År 1894 funnos 33 brännerier,
med ett tillverkningsbelopp af 7 mill. liter à 50
proc. alkohol. För försäljning och utskänkning af
maltdrycker gälla förordningarna af d. 2 April 1883
och d. 9 Juni 1893. I bevillningsskatt (1895–97)
bär tillverkningen till afsalu af maltdryckerna
1 mark för hvarje 10 kg. malt, som användes till
fabrikationen. Tillverkningen vid inalles 49 öl- och
porterbryggerier uppgick 1894 till 19 mill. l. — Sedan
midten af 1880-talet hafva från Rysslands sida ganska
stränga tullrestriktioner och tullförhöjningar pålagts
de förnämsta finska industrialstren vid importen till
Ryssland. Deremot har den ryska importen till Finland
bibehållits tullfri, så när som på några enskilda
kolonialvaror. I industriens tjenst stodo 1894
761 ångmaskiner och lokomobiler, förutom ett stort
antal vattenhjul och turbiner. Tillverkningsvärdet
inom samtliga industrier, handtverksindustrien på
landsbygden (dock icke metallindustrien) undantagen,
uppgick 1894 till 170 mill. mark; arbetarnas antal
var 58,231.

Handel. Varuomsättningen med utlandet uppgick
1890 till 233 mill. mark och 1895 till 292 mill.,
deraf 151 mill. föllo på införselns och 141 mill. på
utförselns del. De förnämsta importartiklarna utom
spanmål, hvarom ofvan redan nämnts, hafva varit i
årligt medeltal:

		1887–89	1890–92	1893–95
Kaffe	kg.	4,750,000	5,399,000	5,587,000
Cikoria	»	2,494,000	2,493,000	3,108,000
Socker	»	11,592,000	13,483,000	15,056,000
Tobak	»	3,040,000	3,027,000	3,249,000
Bränvin	»	392,000	495,000	418,000
Viner (på fat)	»	1,239,000	1,517,000	1,426,000
Bomull	»	3,541,000	4,408,000	4,314,000
Petroleum	»	7,451,000	9,475,000	11,703,000
Stenkol	»	43,757,000	66,631,000	68,379,000
Tackjern o. dyl.	»	4,858,000	9,106,000	8,051,000
Öfrigt jern	»	23,507,000	31,035,000	20,556,000

Dessutom hafva väfnader och garn importerats under
åren 1893–95 till en mängd i årligt medeltal af
2,133,000 kg. — Handelsundervisningen bedrifves
numera af 8 handelsläroverk, alla understödda af
statsverket så när som på ett, Brahestads borgare-
och handelsskola, som inrättats med Joh. Fellmans
donation. Den finska handelsflottan räknade
d. 31 Dec. 1895 1,886 fartyg öfver 19 registertons
drägtighet, med en sammanlagd drägtighet af 256,686
registertons. Af denna flotta tillhörde 697 fartyg,
om 125,328 registerstons,
landets städer, och 1,189 fartyg, om 131,358
registertons, landsbygden. Af städernas fartyg
voro 170 ångfartyg (24,561 registertons), och af
landsbygdens 22 (1,234 registertons). Till sjöfartens
betryggande voro vid landets saltsjökuster 1893
utom känningsbåkar och sjömärken uppförda 36 större
fyrar, äfvensom, för belysande af hamninloppen, 76
mindre gasoljefyrar, hvarjämte 8 fyrfartyg voro
utstationerade vid farliga grund utomskärs. (Om fyren
vid Bogskär se d. o. Suppl.). Samtliga lotsplatser,
uppassningsställen, äfvensom fyrplatser voro (Ladogas
och de inre vattendragens inberäknade) 422 samt lots-
och fyrbetjeningens antal 1,007 pers.

Kommunikationer. Flere stora finska ångfartyg
underhålla numera regelbunden trafik mellan
Helsingfors (Hangö vintertid) och Köpenhamn samt
engelska, spanska och franska hamnar. Öppenhållandet
af Hangö hamn vintertid sker med tillhjelp af en af
staten byggd kraftig isbrytare (»Murtaja»), till hvars
biträde en andre isbrytare är afsedd att byggas. —
Trafiklängden af de färdiga jernvägarna var vid
utgången ät 1895 2,423,41 km., hvaraf 33 km. voro
privatbana (Borgå–Kervobanans aktiebolags). Det
ursprungliga anläggningskapitalet för samtliga
ofvannämnda statsjernvägar är omkr. 161,6
mill. mark. Genom tillbyggnader, ökad material
o. dyl. har detta kapitalvärde sedermera ökats, så att
det i statens jernvägar vid utgången af 1895 nedlagda
kapitalet uppgår till omkr 192,5 mill. mark. De olika
statsbanorna äro: Helsingfors–Tavastehus’ jernväg
(öppnad för trafik 1862), Riihimäki–Petersburgs
(1870), Simola–Willmanstrands (1885),
Hangö–Hyvinge (1873), Åbo–Tammerfors–Tavastehus’ (1876),
Tammerfors–Vasa (1883), Östermyra–Uleåborgs (1886),
Konvola–Kuopio (1890) och Kouvola–Kotka (1889),
Andrea–Imatra (1892), Viborg–Joensuu (1894) och
Tammerfors–Björneborgs (1895). Undero byggnad äro
för närvarande en statsbana från Åbo till Karis
på Hangö–Hyvingebanan och en dylik från Keuruu på
Tammerfors–Vasabanan till Jyväskylä och Suolehti
samt en privatbana från Raumo till Peippohja på
Tammerfors–Björneborgsbanan.

Telgraf- och postväsendet. Numera äro tvänne direkta
telegrafkablar och en öfver Åland ledda från Nystad
till Grisslehamn. Telegrafnätets trådlängd är 8,700
km. (1896). — Antalet postanstalter var 1893 577,
hvartill kommo 16 kupépost-expeditioner. Med posten
expedierades 22,6 mill. försändelser, af hvilka 9
mill. tidningsnummer.

Penningeväsendet. Sedan 1892 eger Föreningsbanken
i Finland icke vidare rätt att utgifva sedelmynt;
sedelutgifningsrätten är numera medgifven endast
Finlands bank, hvars senaste regl. är utfärdadt
d. 19 Febr. 1895. Finlands banks grundfond utgjorde
vid utgången af 1895 10 mill. mark och reservfond
14,035,319 mark samt innestående vinstmedel
4,361,613 mark. Dess utelöpande sedelstock uppgick
till något öfver 56 mill. mark samt obegagnade
sedelutgifningsrätt till inemot 28 mill. mark. Banken
hade filialkontor i 12 af landets städer samt i
Petersburg. De öfriga bankerna i landet äro (1897):
Föreningsbanken i Finland, Nordiska aktiebanken för
handel och industri, Vasa aktiebank, Nylands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>