Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 175° 10’ v. lgd nåddes nämligen vid lodning från
engelska fartyget »Pinguin» bottnen ännu icke på 8,960
m., men fartyget fortsatte sina undersökningar i samma
trakt eller inom området för den stora djuphafsränna,
som sträcker sig i ungefär nord-sydlig riktning ö. om
Tonga- och Kermadec-öarna; der fann man under 23° 39’
s. br. och 175° 4’ v. lgd 9,184 m., under 27° 44’
s. br. och 175° 30’ v. lgd 8,047 m., under 28° 44’
s. br. och 176° 4’ v. lgd 9,413 m. och under 30° 28’
s. br. och 176° 39’ v. lgd 9,427 m., således ungefär
1,000 m. större djup än man förut lodat. Skillnaden
mellan jordens högsta topp, Gaurisankar (8,840 m.),
och dess hittills kända lägsta punkt är således
18,27 km.
*Hafdhem. 3,554 har. 656 innev. (1896).
*Haffner, W. von, var, sedan han lemnat ministèren,
ledare för landstingets höger och dog d. 28 April
1887.
Haffner, Johan Fredrik Vilhelm, norsk officer,
f. i Fredriksvärn d. 22 Sept. 1835, blef officer
1855, har förnämligast tjenstgjort i generalstaben
och är sedan 1882 chef för den topografiska
afdelningen samt för »Norges geografiske
opmaaling». Sedan 1891 är han öfverste i armén,
O. A. Ö.
Hafliðaskrá, Isl. Se Grågås och Hafliðe Månsson.
*Hafre. Sveriges hafreskörd uppskattades 1896
till 988,300 ton (mot 1,116,190 ton 1895). Deraf
exporterades 62,248 ton (mot 75,183 år 1895).
Hafrerot, bot. Se Tragopogon.
Hafre-äxing, bot. Se Trisetum.
Hafrida, socken. Se Hagrida.
Hafsdjeflar, zool. Se Djefvulsrockor.
Hafsigelslägtet, hafsiglar. Se Sjöborrar.
Hafsiter, dynasti. Se Tunis, sp. 935.
Hafslax, zool. Se Laxslägtet, sp. 928.
*Hafslund, norsk egendom, såldes 1896 för
800,000 kr. till ett tyskt-amerikanskt bolag,
som med begagnande af Sarpsforsen ämnar företaga
elektrolytiska anläggningar.
Hafslöparen, zool. Se Oceanites.
*Hafsnejonögat. Se äfven Nejonögonfamiljen.
Hafssallat, bot. Se Ulva.
Hafsslem. Se Hafsbad.
Hafsspindlar, zool. Se Spindeldjur, sp. 255.
Hafssäf, bot. Se Säf.
Hafssälting, bot. Se Sälting.
Hafstand, Dentalium L., zool., ett blötdjur af
skofvelfotingarnas grupp, med i båda ändar öppna,
svagt böjda och nedåt afsmalnande skal, som har en
viss likhet med en huggtand. Arter af detta slägte
förekomma, inbäddade i bottenslammet, ymnigt vid
Sveriges vestkust.
Hafstunguser, ett folkslag. Se Lamuter.
Hafstång, bot. Se Tång och Zostera.
*Hafsvikaren. Se Själdjur och Vikaren.
Hafsängelslägtet, zool. Se Ängelhajslägtet.
Hafs-öring, zool. Se Laxslägtet.
Haftarer. Se Haphtarer.
Hafun, Ras, udde på Somalkusten i Öst-Afrika,
kontinentens östligaste punkt, 185 km. s. om Kap
Guardafui, under 51° 28’ ö. lgd fr. Greenw. och
10° 28’ 30 n. br. Ras Hafun är liksom Aden kratern af
en slocknad vulkan.
*Hafverö, socken i endast Vesternorrlands län, Torps
tingslag. 1,076 qvkm. 2,441 innev. (1896).
*Haga. 1. Församling i Göteborgs stad. Se
Göteborg. Suppl. — 2. Socken i Stockholms län. 1,886
har. 360 innev. (1896).
Haga, lustslott, bebos sedan 1890 af enkehertiginnan
Teresia. Se vidare Empire-stil. Suppl.
*Haga, gods, såldes 1894 till grossh. L. L. Liberg
och eges nu af ett af denne 1896 bildadt aktiebolag.
*Hagada, oriktig form i st. f. Haggada.
*3. Hagberg, J. T., tog 1890 afsked från professuren
och dog i Stockholm d. 23 Maj 1893.
*Hagborg, V. N. A., fortfarande bosatt i Paris,
har fortsatt att framställa bilder företrädesvis
ur fiskarebefolkningens lif. Bland hans arbeten har
den stämningsfulla, enkelt trohjertade kyrkogård i
Tourville (1883) köpts till Göteborgs museum och
hans Morgon i Cayeux (1886), med ljust vackert
luftperspektiv, till Nationalmuseum. Af öfriga
arbeten märkes bl. a. hans liffulla Brådska, ett
strandningsmotiv från skånska kusten, framställande
sjöfolk, som skjuter ut en räddningsbåt under storm.
K. W–g.
*Hagby. 1. Socken i Kalmar län. 2,404 har. 1,089
innev. (1896). — 2. Socken i Upsala län. 2,404
har. 480 innev. (1896).
*Hage. — 4. Alfred H., politiker, son af
H. 2, f. 1843, till yrket godsegare, var
1892–95 folketingsman, blef 1895 kungavald
ledamot af landstinget och utnämndes 1897 till
landtbruksminister. — 5. Kristoffer H., dansk
politiker, den föregåendes kusin, född d. 28
Nov. 1848 nära Nakskov, blef 1867 student och 1871
statsvetenskaplig kandidat, bosatte sig 1875 i Nakskov
som köpman, men flyttade 1879 till Köpenhamn. 1880
reste han till Sibirien för att med anledning af
Nordenskiölds resa längs Sibiriens nordkust utforska
möjlighet till knytande af handelsförbindelser. 1881
blef han folketingsman och visade sig snart vara
en utmärkt talare med stora insigter i politiska
spörsmål, men skilde sig 1882 från sitt förra
parti, den ministeriella högern, och uppträdde
mycket sjelfständigt såsom målsman för ett nytt,
oberoende högerparti. Han tog del i stiftandet af den
liberala valmansföreningen 1883 och var sedermera
en af oppositionens ledare i hufvudstaden (hvilket
medförde hans uteslutning ur grosshandelssocietetens
styrelse). 1887 blef han ej återvald till ledamot af
folketinget, men har sedan 1890 tillhört detsamma
och slutit sig allt närmare venstern. H. var 1891
ordförande i komitén för lagen om anläggande af
en frihamn och 1895–97 i finansutskottet. Han
har utgifvit Haandbog i handelsvidenskab (1890).
E. Ebg.
*Hagebyhöga. 1,951 har. 688 innev. (1896).
*Hagelberg. 1,239 har. 310 innev. (1896).
*Hagen hade 41,826 innev. 1895.
*Hagen, T. J., lemnade direktorsplatsen 1880.
*Hagenau hade 17,050 innev. 1895.
Hagenia abyssinica, bot. Se Kusso.
Hagerstown [hēgörstaun], stad i nord-amerik. staten
Maryland, vid Antietam creek, biflod till Potomac,
och flere jernvägslinier. 10,118 innev. (1890).
*Hagerup, H. S., började redan 1828 arbeta vid
kustmätningen och var 1840–47 lärare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
