Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaalaiskij-Krebet, R. Se Alaibergen. Suppl. - Zabrze, Alt-Zabrze, by och hufvudort i kretsen Z, reg.-omr. Oppeln - * Zacatecas. 1. Staten - * Zacatecas. 2. Staden - * Zaccone, P. - * Zacharlä von Lingenthal. - 2. K. E. Z. von L. - Zachurer, folkstam. Se Lesger. - * Zagazig - Zaila. Se Zeila. Suppl. - * Zaimis. 2. Alexander Z. - Zaiton (Zaitun), stad i Kina. Se Tsiuantsjeu. Suppl. - Zambesia. Se Brittiska Sambesi. Suppl. - * Zanardelli, G. - * Zander, J. D. - * Zander, J. G. V. - Zandvoort, mycket besökt hafsbadort, i prov. Nordholland - * Zankov, D. - * Zaraz. Läs Zbaraz. - Zebra code, Eng., handelst. Se Chiffer. Suppl. - Zeila, Zaila (Somalspr. Audal), stad på engelska Somalkusten, vid Adenviken - Zeiss, Carl - Zeissberg, Heinrich, ritter von - Zeitûn, stad i turk. vilajetet Haleb, Syrien - * Zeller, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zaalaiskij-Krebet [krebjå’t], R, Se
Alaibergen. Suppl.
Zabrze [sabsje], Alt-Zabrze, by och
hufvudort i kretsen Z., reg.-omr. Oppeln,
i preuss. prov. Schlesien, vid
preuss. statsbanan. 14,000 innev. Till Z. höra
flere kolgrufvor, bl. a. den största i Schlesien
(Königin-Luise-grube), med 4–5 tusen arbetare. –
Öster om Z. ligger Klein-Zabrze, med 8,600 innev.
*Zacatecas. 1. Staten hade 452,720 innev. 1895. –
2. Staden hade s. å. 40,000 innev.
*Zaccone, P., dog 1895 i Paris.
*Zachariä von Lingenthal. – 2. K. E. Z. von L. dog
1894.
Zachurer, folkstam. Se Lesger.
*Zagazig har nu omkr. 40.000 innev.
Zaila. Se Zeila. Suppl.
*Zaimis. 2. Alexander Z., den föregåendes son,
f. 1851, blef juris doktor i Paris, valdes för
Kalavryta till deputerad, slöt sig till Delyannis och
var 1890-91 justitieminister i dennes kabinett. Han
blef 1893 kammarens president och bildade i Okt. 1897
ett kabinett, i hvilket han öfvertog utrikesportföljen
och som rekonstruerades i Nov. 1898. Det har haft den
svåra uppgiften att sluta fred med Turkiet och sätta
den europeiska finanskontrollen i verket. Z. afgick
i April 1899.
Zaiton (Zaitun), stad i Kina. Se Tsiuan-tsjeu. Suppl.
Zambesia. Se Britiska Sambesi. Suppl.
*Zanardelli, G., var justitieminister i Rudinis
kabinett 1896–98.
*Zander, J. D., dog d. 21 Febr. 1796 vid 43 års ålder.
*Zander, J. G. V., var föreståndare för
mediko-mekaniska institutet 1865–98. Han blef 1896
led. af Vet. akad.
Zandvoort [sandfårt], mycket besökt hafsbadort, i
prov. Nordholland, Nederländerna, v. om Haarlem, med
hvilket Z. står i jernvägsförbindelse. Omkr. 3,000
innev.
*Zankov, D., vistades efter sitt fall en lång tid
i Petersburg, hvarifrån han agiterade mot furst
Ferdinand, invaldes 1893 i sobranjen och återvände
1895 till Bulgarien.
<>*Zaraž.</b> Las Zbaraž.
Zebra code [sibra kod], Eng., handelst. Se
Chiffer. Suppl.
Zeila, Zaila (Somalspr. Audal), stad på engelska
Somalkusten, vid Adenviken, är exporthamn för Aussa,
Harar och södra Abessinien och har omkr. 6,000 innev.,
till större delen somal, jämte danakil, araber och
perser. Orten, som i administrativt hänseende hör
till Aden, är mycket gammal (under den latiniserade
formen Avalites portus).
Zeiss [tsaiss], Carl, tysk fysiker, f. i Weimar 1816,
d. i Jena 1888, uppsatte 1846 i Jena en verkstad för
optiska instrument, hvilken sedan 1891 innehafves
af den af Z:s medarbetare prof. Abbe 1889 bildade
Carl-Zeiss-stiftung, hvilken afser att betrygga
verkstadens utveckling i enlighet med vetenskapens
framsteg. Tillverkning af mikroskop har varit
hufvuduppgiften, men under de senare åren hafva
äfven fotografiska objektiv, optiska instrument
och kikare tillverkats vid »Zeissches institut»,
som sysselsätter 500 arbetare och 30 tjenstemän
(bland dem flere vetenskapligt bildade) och årligen
tillverkar instrument för 1 1/2 mill. mk.
Zeissberg [tsaiss-], Heinrich, ritter von. österrikisk
historiker, f. 1839, professor i historia i Lemberg
(1865), Innsbruck (1871) och Wien (1872), föreståndare
för institutet för österrikisk häfdaforskning
(1891–96) samt (sedan 1896) hofråd och direktor
för kejserl. hofbiblioteket, har skrifvit en
mängd afhandlingar rörande Österrikes och Polens
historia. Särskildt må nämnas det prisbelönta
arbetet Die polnische geschichtschreibung
des mittelalters (1873) och Erzherzog Karl von
Österreich (1895 o. f.). Han har fortsatt utgifningen
af Vivenots »Quellen zur geschichte der deutschen
kaiserpolitik Österreichs während der französischen
revolutionskriege» (bd 3–5, 1882–90) och varit
medarbetare i det af kronprins Rudolf igångsatta
verket »Österreich-ungarische monarchie in wort und
bild» (1886 o. f.). Z. adlades 1874.
Zeitûn, stad i turk. vilajetet Haleb, Syrien, vid
ett tillflöde till Dsjihan (forntidens Pyramus), på
en topp af den höjdsträcka, som förenar Berüt-Dag
och Achyr-Dag, är bekant för armeniernas hjeltemodiga
försvar emot de belägrande turkiska trupperna hösten
1895. Först genom de europeiska konsulernas i Haleb
mellankomst ingicks i Dec. en kapitulation, hvarvid
armenierna erhöllo fritt aftåg och amnesti.
*Zeller, Edvard, utnämndes 1894 till verkligt
geheimeråd, med predikatet excellens, och lemnade
s. å. sin lärareverksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
