Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abadie, Paul - Abaditerna. Se Abbadiderna. - Abadsjer l. Abadsecher, tjerkessisk folkstam (ej att förväxla med abchaser). Se Tjerkesserna. - Abai, det i Abessinien brukliga namnet på Bahr-el-asrak l. Blå Nilen. - Abailard, Pierre (äfven Abeilard och Abélard; lat. Petrus Abælardus) - Abajour, fr. Se Abat-jour. - Abakan-tatarer. Se Tatarer. - Abalienation - Abalienera - Abaliget-grottan (också kallad Paplika) - A ballata (it.), mus., i balladstil. - Abalus - Abandon, fr. - Abandonnera (fr. abandonner) - Abaned, riktigare Abnet (hebr.), lifgördel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Abadie [abadi], Paul, fransk arkitekt, f. i
Paris 1812, d. 1884, fick 1845 anställning vid
restaurationsarbetena å Notre Dame i Paris, under
Lassus och Viollet-le-Duc, samt blef 1871 medlem af
kommissionen för vården af de historiska minnesmärkena
och 1875 af Institutet. Bland hans verk märkas S:t
Ferdinand i Bordeaux, Hôtel de ville i Angoulême
samt flere kyrkor. Hans förnämsta verk är den väldiga
kupolkyrkan Sacré-Coeur, som från Montmartres höjd
behärskar hela Paris. Den började byggas 1876; efter
A:s död öfvertog arkitekten Rauline byggnadsarbetet.
(G-G N.)
Abaditerna. Se Abbadiderna.
Abadsjer l. Abadsecher, tjerkessisk folkstam (ej att
förväxla med abchaser). Se Tjerkesserna.
Abai, det i Abessinien brukliga namnet på
Bahr-el-asrak l. Blå Nilen.
[bildtext]
Egyptisk stil
Indisk stil
Dorisk stil
Jonisk stil
Korintisk stil
Bysantinsk stil
Morisk stil
Romansk stil
Gotisk stil
Renässans-stil
Fig. till art. Abacus (se föreg, spalt).
Abailard [abälar], Pierre (äfven Abeilard och Abélard;
lat. Petrus Abælardus), fransk skolastisk
filosof och teolog, f. 1079 i byn Palais i Bretagne,
var en af medeltidens djärfvaste tänkare, men den
ryktbarhet han förvärfvade hade snarare sin anledning
i hans oroliga och växlingsrika lefnad än i resultaten
af hans vetenskapliga verksamhet. Fastän född af
adliga föräldrar, föredrog han de lärda stridernas
ära framför krigarbanans. Han grundade redan vid
unga år en egen skola vid Paris och vann stort
rykte såsom lärare. Men plötsligt afbryter han denna
verksamhet. Han hade nämligen i Paris gjort bekantskap
med den unga, för sin skönhet och bildning prisade
Heloïse och till henne fattat den mest brinnande
kärlek, hvilken hon å sin sida besvarade med samma
lidelse. När Heloïses närmaste anförvant, kanonikus
Fulbert, sökte skilja de älskande, flydde de till
Bretagne. Där födde Heloïse en son åt A. och vigdes i
hemlighet till hans maka. För att icke stänga vägen
för honom till kyrkans äreställen sökte hon likväl
sedermera dölja
denna förbindelse och uppkallade därigenom Fulbert
till en hämnd, som han på det skändligaste sätt
utkräfde af A. Af förtviflan gingo bägge då
i kloster. Men klosterlifvets lugn överensstämde
icke med A:s oroliga lynne, hvarför han också flere
gånger lämnade det för att åter egna sig åt lärarens
kall. Under denna tid utgaf han flere skrifter,
som å drogo honom häftiga förföljelser från de
ortodoxes sida. Först mot sin lefnads afton fick
han, sedan han blifvit försonad med sina fiender,
njuta någon ro. Han afled i S:t Marcel nära Châlon
21 apr. 1142. Efter hans död utbad sig Heloïse
hans lik för att en gång få hvila vid hans sida,
och i början af 1800-talet flyttades bägges stoft
till kyrkogården Père-Lachaise i Paris. - I sina
åsikter om treenighetsläran, hvilka högtidligen
fördömdes på kyrkomötena i Soissons (1121) och Sens
(1140), delade Abailard Augustini uppfattning,
och i den stora strid om betydelsen af begreppen
(universalia), som söndrade medeltidens tänkare,
intog han en förmedlande ställning. En fullständig
samling af hans skrifter utgafs i Paris 1849-59 af
Cousin, hans bref i fransk öfvers. af Oddoul (1837)
och hans biografi af Rémusat (1845).
G. S.*
Abajour [-*or], fr. Se Abat-jour.
Abakan-tatarer. Se Tatarer.
Abalienation (af lat. alienus, främmande), afsöndring,
särskildt från kronan till enskilda gjord afsöndring
af gods och räntor. I 1600-talets kameralspråk skiljes
mellan abalienationer, som icke gifvits under arfsrätt
(förläningar), och sådana med ärftlig rätt bortgifna
(donationer).
Abalienera (af lat. alienus, främmande), afyttra;
afsöndra (jord från hemman).
Abaliget-grottan (också kallad Paplika), berömd
droppstensgrotta i byn Abaliget i ungerska komitatet
Baránya, n. v. om Fünfkirchen.
A ballata (it.), mus., i balladstil.
Abalus, ö, af greken Pytheas (hos Plinius) omtalad
såsom rik på bärnsten, som i stor mängd uppkastades
på dess kuster och af invånarna nyttjades i stället
för ved. Många försök att identifiera Abalus l. Abalon
hafva gjorts. Sannolikast menas härmed Helgoland.
Abandon [abadå’], fr., fullständigt hängifvande
åt någon viss (glad) stämning; själfsvåldig, men
behaglig otvungenhet. - Sjör. Försäkringstagares rätt
att i vissa fall och inom viss i lagen bestämd tid
till försäkringsgivaren afträda eganderätten till
försäkradt fartyg eller gods mot erhållande af hela
försäkringssumman. Rättighet till abandon eger enligt
svensk sjölag rum: då all underrättelse om fartyget
uteblifvit under viss, längre tid; då fartyg eller
gods blifvit lagdt under embargo eller anhållet genom
annan åtgärd af högre hand eller taget af sjöröfvare
eller öfvergifvits af besättningen och ej inom viss
tid frigifvits eller ställts till försäkringstagares
förfogande; samt när fartyget lidit skada och antingen
fartyget förklarats icke vara iståndsättligt eller
skadan uppgår till 3/4 af försäkringsvärdet. I de
båda första fallen gäller abandon-rätten såväl
gods som fartyg, i det tredje endast fartyget.
I. AFZ.
Abandonnera (fr. abandonner), öfvergifva,
lämna i sticket; afträda fartyg eller gods till
en försäkringsgifvare emot utbekommande af
försäkringsbeloppet. Jfr Abandon.
Abaned, riktigare Abnet (hebr.), lifgördel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
