- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
17-18

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abaned, riktigare Abnet (hebr.), lifgördel - Abano - Abano, Pietro d'A., äfven kallad Petrus de Padua - Abanterna - Abaptiston (af grek. nekande a och baptizein, nedsänka). Se Trepanation. - Abarbanel. Se Abravanel. - À bas, fr., ned med, bort med. - À bas les tyrans! Ned med tyrannerna! - Abas, persisk pärlvigt = 0.1458 gr. - Abascal, José Fernando, markis af Concordia - Abasi (af grek. nekande a och basis, gång), oförmåga att gå. Se vidare Astasi-abasi. - Abasî (Abassi, Abbasi), persiskt silfvermynt - Abasie, landskap i Kaukasus. Se Abchasien. - Abasso (it.), eg. ned; hand., prisfall. - Abate (it.), ung andlig. Se Abbate. - Abate (Abbate), Niccolò dell' - Abat-jour l. Abajour, fr., takfönster - Abaton (grek.), "det otillgängliga" - Abat-sons, fr. Se Abat-vent. - Abattant, fr., ett slags fäll-lucka för bodfönster. - Abattoir, fr., slakthus. - A battuta, it. ("efter taktslaget", af battere, slå), mus., strängt efter taktbeteckningen. - Abat-vent l. Abat-sons, fr., snedt tak öfver fönster och dörrar - Abauj. Se Abauj-Torna. - Abauj-Torna - Abazia. Se Abbazia. - Abb., mus., förkortning för Abbassamento (se d. o.). - Abba - Abbach l. Abach - Abbadiderna (Abaditerna), arabisk dynasti - Abbadie, Jacques

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brukades af de judiske prästerna äfvensom af andliga
i den äldsta kristna kyrkan.
E. S-E.

Abano, stad i Lombardiet, i Italien, ej långt
från Padua. 4,500 inv. Bekant genom sina varma,
svafvelhaltiga källor, de hetaste i Europa,
uppgående till en temperatur af 85° C., af romarna
kända och besökta under namnen Aquae Aponi och Aquae
Patavinae
. Där föddes Pietro d’Abano (se följ. art.).

Abano, Pietro d’A., äfven kallad Petrus de Padua,
berömd italiensk astrolog, filosof och läkare,
f. 1250 i Abano, vann ryktbarhet som lärare i
medicin därstädes, men blef som "trollkarl" instämd
för inkvisitionen och dog 1316 i fängelse. Hans
berömdaste litterära verk, Conciliator differentiarum,
quæ inter philosophos et medicos versantur
(1472),
omfattar hans samtids hela medicinska vetande.

Abanterna, ett sannolikt till joniska stammen hörande
forngrekiskt folk, som hade sitt hemvist på Eubea
och småningom lär hafva utbredt sig öfver hela denna
ö samt till åtskilliga kolonier i Mindre Asien.

Abaptiston (af grek. nekande a och baptizein,
nedsänka). Se Trepanation.

Abarbanel. Se Abravanel.

À bas [aba’], fr., ned med, bort med. - À bas les
tyrans!
Ned med tyrannerna!

Abas, persisk pärlvigt = 0.1458 gr.

Abascal, José Fernando, markis af Concordia, spansk
militär och statsman, f. 1743, d. 1821, utmärkte sig
såsom vicekonung i Peru 1804-16 för mycken kraft och
duglighet samt lämnade moderlandet verksam hjälp i
striden mot Napoleon.

Abasi (af grek. nekande a och basis, gång), oförmåga
att gå. Se vidare Astasi-abasi.

Abasî (Abassî, Abbasî), persiskt silfvermynt,
uppkalladt efter en konung Abbas och i värde =
omkr. 22, öre.

Abasien, landskap i Kaukasus. Se Abchasien.

Abasso (it.), eg. ned; hand., prisfall.

Abate (it.), ung andlig. Se Abbate.

Abate (Abbate), Niccolò dell’, italiensk målare,
f. 1512 i Modena, bildade sig efter Correggio och
Giulio Romano, utförde 1545 i Modenas stadshus
(nu illa medfarna) historiska fresker, 1547 taflan
Petri och Pauli martyrdöd (nu i Dresdens museum),
1547-51 stora fresker i slottet Scandiano, af hvilka
några ännu bevarade (öfverförda på duk) ses i Modenas
museum och såväl genom sin teckning som färg ge ett
fördelaktigt intryck af hans talang, under det att
hans kort därefter fullbordade målningar i palatset
i Bologna nu äro mer eller mindre ruinerade. På
Primaticcios inbjudan begaf han sig 1552 till
Fontainebleau, där han till sin död, 1571, i samarbete
med denne målade nu delvis förstörda fresker, med
mytologiska och historiska motiv, i hvilka dock bådas
stil så sammansmält, att man ej med visshet kan afgöra
af hvilkendera den eller den målningen är utförd -
tomma, kyligt eleganta, i teckningen sökta, i färgen
falska framställningar, med hvilka manierismen
i Frankrike håller sitt intåg, på samma gång som
ämnesvalet - antikens gestalter - får ett bestämmande
inflytande på följande tiders franska konst.
(O. G-G.)

Abat-jour l. Abajour [aba*or], fr., takfönster;
lodrätt stående fönster, nedtill utifrån försedt med
en snedt ställd skärm, hvarigenom utsikten stänges,
under det att dagsljuset likväl kan intränga,
t. ex. i fängelser; lodrätt stående fönster, hvars
gångjärn sitta i den undre ramen, och hvilket, då
det är öppnadt, står lutande snedt inåt; lampskärm.

Abaton (grek.), "det otillgängliga", ett rum i flere
forngrekiska kyrkor, dit endast prästen fick komma;
det med förhängen tillslutna koret i grekisk-katolska
kyrkor; det allraheligaste. Jfr Adyton.

Abat-sons [ababå’], fr. Se Abat-vent.

Abattant [abata’], fr., ett slags fäll-lucka för
bodfönster.

Abattoir [-tåar], fr., slakthus.

A battuta, it. ("efter taktslaget", af battere, slå),
mus., strängt efter taktbeteckningen.

Abat-vent [abava’] l. Abat-sons, fr., snedt tak öfver
fönster och dörrar till skydd mot regn och blåst,
vädertak; lucka för ljudöppningarna i klocktorn.

Abauj. Se Abauj-Torna.

Abauj-Torna, ett 1881 af komitaten Abauj och Torna
bildadt komitat i Ungern, på denna sidan Teis,
bergigt, genomflutet af Hernad. 3,260 kvkm. 192,258
inv. (1900). Hufvudstad Kaschau.

Abazia. Se Abbazia.

Abb., mus., förkortning för Abbassamento (se d. o.).

Abba, ett arameiskt ord, motsvarande hebr. ab, är i
Nya testamentet upptaget och omskrifvet med grekiska
bokstäfver samt vanligen återgifvet med fader. Formen
motsvarar egentl. substantiv med artikel: fadern. Men
då substantiv med suffix för 1:sta person ej
användes, blef abba i Jesu mun faktiskt = min fader
(Dalman, "Worte Jesu" 1898, s. 157). Sedan fick abba
betydelsen af egennamn för Gud, så att de grekiskt
talande kristne öfversatte formen med fadern (jfr
Rom. 8: 15). Bland de senare judarna blef A. titel
på skriftlärde: Abba Josse m. fl. Jfr härmed abbé,
abbot, abbate och abt samt abba, abuna (vår fader)
hos syrer, kopter och etioper.
E. S-E.

Abbach l. Abach, köping i Bajern, s. v. om
Regensburg, på Donaus högra strand. Omkr. 1,200
inv. Har en mycket besökt alkalisk-salinisk
svafvelkälla. A. gäller för att vara det gamla
Abadiacum ad Istrum, som under romarnas tid var
starkt befäst.

Abbadiderna (Abaditerna), arabisk dynasti, som
härskade (1031-91) i Sevilla, en bland de genom det
omaijadiska kalifatets i Cordova störtande (1031)
uppkomna själfständiga småstaterna. Dynastien
stiftades af förre kadin i Sevilla,
Abul-Kâsim-Muhammed, af huset Abbâd. Hans sonson,
Muhammed, benämnd Al-Motamid - en utomordentlig
främjare af poesi och vetenskap - måste till hjälp
mot den kristne konungen Alfonso VI:s af Kastilien
hotande öfvermakt inkalla almoraviden Jussuf, furste
af Marokko, som också segrade öfver Alfonso, men
därefter vände sig mot Al-Motamid själf, eröfrade
Sevilla (1091) och ändade därmed dynastiens välde.
L. M. B.

Abbadie [abadi], Jacques, framstående reformert
teolog, f. 1654 i Béarn, d. 1727, var först predikant
vid franska kyrkan i Berlin och sedan vid Savoy-kyrkan
i London. De förnämsta af hans många skrifter äro:
L’art de se connoître soi-même och Traîté de la vérité
de la religion chrétienne
, ett utmärkt apologetiskt
arbete, öfversatt på flere språk.
J. HDR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free