- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
19-20

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - d'Abbadie, Antoine Thompson - Abbadona - Abbandonatamente - Abbas - Abbasi. Se Abasi. - Abbasiderna, afkomlingarna af Abbas - Abbas Mirsa - Abbas pasja. 1. A., vice-konung i Egypten - Abbas pasja. 2. A., kediv af Egypten - Abbassamento (it.), "sänkning" - Abbate (it.), äfven Abate - Abbate, Niccolo dell'. Se Abate. - Abbazia (Abazia), kurort i Istrien - Abbe, Ernst - Abbé, fr., prästerlig titel (jfr Abbot)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d’Abbadie [dabadi], Antoine Thompson, fransk
forskningsresande, f. 1810 i Dublin, d. 1897, reste
1835 i Brasilien och genomforskade 1837–48 Abessinien
till mångsidig vinning för vetenskapen. Han utgaf
1859 en Catalogue raisonné öfver sin rika samling
etiopiska och amhariska manuskript samt författade
Géodésie de la Haute-Ethiopie (1860–63; med en massa
noggranna höjdbestämningar), en amharisk ordbok med
15,000 ord (1881) m. m. 1882 sändes d’A. att på San
Domingo iakttaga Venus-passagen. Sin förmögenhet
och observatoriet på sitt slott testamenterade han
till Franska institutet, som 1867 kallat honom
till ledamot. – Hans broder Arnaud Michel d’A.,
f. 1815, d. 1893, deltog troget i broderns forskningsfärder
och skref därom Douze ans dans la Haute-Éthiopie (1868).

Abbadona, en i Klopstocks "Messias" förekommande
fallen ängel, som ångrar sitt affall från Gud. Samma
figur förekommer under namnet Abbadon i Lidners
oratorium "Messias i Gethsemane". Jfr Abaddon.

Abbandonatamente (it., af abbandonare, hängifva),
mus., med lidelsefull innerlighet.

Abbas, Muhammeds farbroder och, efter slaget vid Bedr,
en ifrig anhängare af hans lära. Han dog år 652 och
blef stamfader till abbasiderna.

Abbas, I, den store, sjah af Persien (se d. o.).

Abbasî. Se Abasî.

Abbasiderna, afkomlingarna af Abbas, Muhammeds
farbroder. De voro i besittning af kalifatet från
750 till 1258. En af de mest framstående bland
dem var Harun-er-rasjid. De främjade
konster och vetenskaper bland araberna. Från midten
af 10:de årh. hade de abbasidiske kaliferna blott
såsom sina trosförvanters andliga öfverhufvud något
inflytande. Detta behöllo de, äfven sedan de 1258
nödgats fly till Egypten, ända till den siste kalifens
fängslande af turkarna 1517.

Abbas Mirsa, persisk tronföljare, son af sjah Feth
Ali, f. 1785, d. 1833, blef helt ung ståthållare i
Tebris samt är bekant för sitt försök att i Persien
införa reformer efter europeiskt mönster och för
sin tapperhet såsom härens befälhafvare i ryska krig
1811–13 och 1826–28, ehuru dessa utföllo olyckligt
för Persien.

Abbas pasja. 1. A., vice-konung i Egypten, Muhammed
Alis sonson och efterträdare, föddes i Djidda i
Arabien 1816 och dog 1854. Se vidare Egypten. –
2. A., kediv af Egypten, äldste son af kediven Tevfik
pasja, f. 14 juli 1874, fick sin uppfostran i Wien
och efterträdde 7 jan. 1892 sin fader (se vidare
Egypten). Han är sedan 1895 förmäld med Ikbal Hanem,
som skänkt honom tre döttrar och en son.

Abbassamento (it.), "sänkning", förkort. abb.,
mus., abbassamento di mano, ena handens förflyttning
under den andra, när de skola korsa hvarandra vid
piano- eller orgelspel. Jfr Alzamento.

Abbate (it.), äfven Abate, kallas i Italien en
ung andlig, som genomgått teologisk lärokurs och
erhållit tonsuren, men icke blifvit prästvigd.

Abbate, Niccolo dell’. Se Abate.

Abbazia (Abazia), kurort i Istrien, vid
Quarnerobukten. Omkr. 1,200 inv. Dess skyddade läge,
tid foten af Monte Maggiore (1,396 m.) och vid hafvet,
har gjort den till en på senare tiden mycket
värderad sommar- och vinterkurort.

Abbe, Ernst, tysk astronom och fysiker, f. 1840,
blef 1870 professor i Jena och 1878 direktör
för observatoriet därstädes. 1866 trädde han i
förbindelse med K. Zeiss’ optiska institut i Jena,
och efter den sistnämndes död innehade han jämte
R. Zeiss-institutet, tills det 1889 öfverlämnades
till Karl-Zeiss-stiftelsen. 1884 gaf han impulsen till
grundandet af Schotts glastekniska laboratorium. Dessa
bägge institut har man till stor del att tacka för
det utomordentliga uppsving, som fabrikationen af
optiska instrument tagit under de sista årtiondena,
till oskattbart gagn för den vetenskapliga
forskningen och industrien. A. själf har lämnat
viktiga bidrag till de optiska instrumentens
teori och uppfunnit nya linskombinationer
särskildt för mikroskopiska och fotografiska
objektiv. Dessutom har han konstruerat den
s. k. Abbeska apparaten, för belysning af föremålen
vid starka förstoringar medelst mikroskop, hvilken
varit af stor betydelse särskildt för bakteriologiens
utveckling. Om A. och Zeiss-stiftelsen se uppsats
af N. G. V. Lagerstedt i "Soc. tidskrift", 1902.

S. A–S.

Abbé, fr., prästerlig titel (jfr Abbot), betecknade
ursprungligen klosterföreståndare, men erhöll
något utvidgad betydelse till följd af det mellan
Leo X och Frans I 1516 afslutade konkordatet, som
tillerkände franske konungen rättighet att i sitt land
tillsätta en mängd abbéer. Dessa, som endast uppburo
stiftsinkomsterna, kallades abbés commendataires;

illustration placeholder
Abbé från 1700-talet.

illustration placeholder
Till art. Abbedissa.


tjänsten sköttes af en prieur claustral. Större
delen af dessa abbéer voro yngre söner i adliga
familjer. De räknades visserligen till det andliga
ståndet, men voro i allmänhet ej prästvigda. Före
revolutionen, som 1790 gjorde slut på detta missbruk,
funnos 225 sådana abbéer utnämnda, förutom en mängd,
som buro titeln i förhoppning att äfven erhålla ett
stift och som därför skämtsamt kallades abbés de
S:te Espérance
. Abbéerna utöfvade stort inflytande
på sällskapslifvet och den franska litteraturen i
17:de och 18:de århundradena. I familjerna uppträdde
de som husvänner, lärare och andliga rådgifvare. Man
såg dem vid hofvet och på alla offentliga ställen,
lätt igenkännliga på sin dräkt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free