- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
63-64

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Absalon, dansk prelat - Absalon Pederssön, norsk författare. Se Beyer - Abscess, kir. - Abschatz, Hans Assmann von - Abscissa l. Abskissa, mat. - Absence, fr., frånvaro - Absenspenningar - Absentera sig, aflägsna sig - Absentism, egentl. frånvaro från en ort - Absider, astron. Se Apsider - Absidial, bygnk., halfcirkelformig. Jfr Apsis - Absint, en med malört tillredd likör - Absinthium. Se Malört - Absis, bygnk., rättare Apsis (se d. o.) - Absit, vare det fjärran - Absit omen, må häri icke ligga något dåligt förebud! - Absjeron l. Apsjeron, en i Kaspiska hafvet från väster utskjutande halfö - Abskissa. Se Abscissa - Absolon, John - Absolut, adj. - Absoluta enheter, fys.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herrens ära". Därefter tvang han hertigen att bli
den danske konungens vasall. Han medverkade äfven
till vederlagsrättens revision, d. v. s. ordnandet
af adelns ställning. 1191 afstod han Roskilde stift
till sin släkting, Peder Sunesön, men förblef själf
ärkebiskop till sin död. Ännu en stor förtjänst inlade
han genom att ge Svend Aagesön och Saxo Grammaticus
i uppdrag att skrifva Danmarks historia. Han dog 21
mars 1201 i Sorö kloster, och hans lik jordades i
klosterkyrkan, där grafven ännu finnes i behåll med
en latinsk inskrift, som kallar honom "en god och
from man". Större delen af sitt fädernegods skänkte
han till klostret, borgen och Köpenhamn till Roskilde
biskopsstol.

A. är tvifvelsutan den största gestalten i
Danmarks medeltidshistoria, lika skicklig och
verksam i krig som fred, lika trofast i sitt
kyrkliga kall som i kärlek till sin konung och sitt
folk. 1902 restes i Köpenhamn på platsen midt emot
Kristiansborgs slott en stor ryttarstaty af honom
som krigare, utförd af V. Bissen och skänkt af en
mecenat. Äfven på stadens nya rådhus finnes en af
drifven, förgylld koppar förfärdigad bild af A. i
biskopsskrud. Litt.: Estrup, "Absalon som helt,
statsmand og biskop" (1826), Helveg, "Den danske
kirkes historie för reformationen", I. (1857).
E. EBG.

Absalon Pederssön, norsk författare. Se Beyer.

Abscess (lat. abscessus, af abscedere, bortgå,
afsöndras), kir., bulnad, varsamling. Abscesser
kunna uppträda öfverallt: emellan djupliggande
muskler, inuti benen samt i lungor, njurar,
hjärnan o. s. v. Med kalla abscesser förstås
sådana, som uppkomma utan de vanliga symtomen af
rodnad, svullnad, hetta och värk. Oftast leda
de sitt ursprung från sjukdomar i bensystemet.
RSR.*

Abschatz, Hans Assmann von, friherre, tysk skald,
f. 1646, d. 1699 såsom ståthållare öfver furstendömet
Liegnitz, var en sann ädling och redlig patriot. Som
skald egde han den s. k. andra schlesiska skolans
bildrikedom, men gick nästan fri från dess
svulst; hans kärleksvisor, fosterländska dikter
och andliga sånger präglas af känsla, naturlighet
och allvar. A. skref äfven epigram och öfversatte
Guarinis "Pastor fido". Saml. arb. utg. 1704, ett
urval 1824.
E. F-T.

Abscissa (af lat. abscindere, skilja) l. Abskissa,
mat., en linje, som bestämmer en punkts läge i
förh. till den ena af två hvarandra skärande linjer,
kallade koordinataxlar. Jfr Koordinater.

Absence [-sa’s], fr., frånvaro. – A. d’esprit [-spri],
fr., sinnesfrånvaro, tankspriddhet.

Absens (lat.), frånvarande.

Absens (fr. absence), frånvaro. – Absens-penningar,
penningar, som domherrarna i katolska land betala åt
biskopen för hvarje dag de under sin tjänstgöringstid
äro frånvarande.

Absentera sig (jfr Absens), aflägsna sig; rymma.

Absentism (eng, absenteeism, jfr Absens), egentl.
frånvaro från en ort, särskildt om den regelbundna
förbrukningen af inkomster på annat ställe än det,
hvarifrån de erhållas, såsom de i England bosatte
godsegarnas förbrukning af inkomsterna från deras
irländska gods.

Absider, astron. Se Apsider.

Absidial (af grek. hapsis, rundning), bygnk.,
halfcirkelformig. Jfr Apsis.

Absint (grek. absinthion), en med malört (Artemisia
absinthium
) tillredd likör. Dess arom härleder
sig af en flyktig olja och dess bittra smak af
ett i malört förekommande kristalliserande ämne,
absintin (C16 H22 O5). Enligt senare tiders erfarenhet
i Frankrike verkar absint mera skadligt än de flesta
andra sprithaltiga drycker. Jfr Malört.

Absinthium. Se Malört.

Absis, bygnk., rättare Apsis (se d. o.).

Absit (lat.), vare det fjärran (från mig)! Långt
ifrån!

Absit omen (lat.), må häri icke ligga något dåligt
förebud!

Absjeron l. Apsjeron, en i Kaspiska hafvet från
väster utskjutande halfö med staden Baku. A., som
lyder under de ryska Kaukasusländerna, är bekant för
sin rikedom på naftakällor och asfalt, gyttjevulkaner
och ur jorden frambrytande vätgaslågor ("den eviga
elden"). Hemort för eldsdyrkarna, guebrerna. Se Baku.

Abskissa. Se Abscissa.

Absolon [ä’bs*l*n], John, engelsk målare, f. 1815
i London, studerade där och sedan i Paris. Han
egnade sig mest åt akvarellmåleriet. Bland hans
arbeten på detta område äro: Metare (1845), Första
natten i klostret, Dopscen
(1856), Guldsmedsverkstad
(1860). A. har äfven utfört landskap från Schweiz
och Italien.

Absolut (lat. absolutus), adj., fri från inskränkning,
ovillkorlig; oinskränkt (= enväldig, t. ex. monark);
fullkomlig; fullständig, i sig afslutad; tvärsäker;
betraktad oberoende af eller utan jämförelse med
annat; adv., alldeles, fullkomligt; ovillkorligt,
bestämdt; utan tvekan. (Se vidare nedanstående
rubriker.) Motsats: relativ. – Inom filosofien,
betecknar man med "det absoluta" det i alla afseenden
själfständiga och fullkomliga varandet, det högsta
väsendet, Gud. Under olika tider har detta absoluta
uppfattats på olika sätt, såsom det framgår af
filosofiens historia (se Filosofi). För öfrigt talar
man inom filosoflen om t. ex. den absoluta grunden,
d. v. s. den yttersta grunden, den grund, som ej i
något afseende är en följd, och det absolut goda,
det, som är godt i och genom sig själf och således
ej eger sitt värde blott såsom medel för något annat.

Absoluta enheter, fys. För att uppmäta en storhet
har man att jämföra den med en annan storhet af samma
slag, "måttet" eller "enheten", och tillse hur många
gånger den senare innehålles i den förra. Det kan
därför tyckas, som borde man erhålla lika många
af hvarandra oberoende enheter som antalet af de
storheter man har att uppmäta; detta blir naturligtvis
också fallet, om alla enheter väljas godtyckligt. Så
gick man äfven förr till väga vid uppmätandet af
fysikaliska storheter. Men då olika observatörer
valde sina enheter på olika sätt och därjämte ofta
försummade att noggrant angifva den valda enhetens
storlek, blef följden att olika observatörers
mätningar endast med svårighet eller alls icke kunde
med hvarandra jämföras. Stundom ökades förvirringen
ytterligare däraf, att man ej undersökte huruvida
den använda enheten var med tiden oförändrad. Så
plägade man t. ex. mäta jordmagnetismens
horisontalkomposant genom att till enhet taga dess
värde i London, en "enhet", som ändras under dagens
lopp, men ännu mer under längre tidrymder. Den, som
först angaf en rationell grund för uppmätande af
fysikaliska storheter och således gaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free