Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ac., förkortning för academia (lat.), akademi - A. C., förkortning för Anno Christi (lat.), "under Kristi år" - a. c., förkortning för anno currente - Acacia Willd., Akasia, bot. - Academia Stockholmensis (lat.), en af Johan III år 1576 upprättad högskola i Stockholm - Académie, fr. Se Akademi - Académie des félibres, fr. Se Félibreförbundet - Acadia, Akadien (fr. Acadie), forna namnet på de nuvarande provinserna Nova Scotia och New Brunswick i brittiska Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ac., förkortning för academia (lat.), akademi.
A. C., förkortning för Anno Christi (lat.),
"under Kristi år", d. v. s. efter Kristi födelse;
förkortning för Augustana confessio (lat.),
augsburgiska bekännelsen.
a. c., förkortning för anno currente (lat.), under
det löpande året, eller anni currentis (lat.),
af det löpande året.
Acacia Willd., Akasia, bot., växtsläkte
tillhörande nat. fam. Leguminosæ, afd. Mimosoideæ,
med många blommor i ax eller hufvudlika gyttringar;
foder och krona nästan klocklikt rörformiga,
4–5-delade; många, ofta långa ståndare. Detta släkte
är utbrutet från Mimosa-släktet och skiljer sig
från detta genom sin alltigenom öppna balja, som
hos de afrikanska arterna synes knöligt ledad. De
hithörande, särdeles många arterna växa i Australien,
Afrika och andra länder med tropisk värme. Många
arter äro begränsade till ytterst små områden,
hvarför t. ex. det västra Australien har endast några
få arter gemensamma med det östra, Syd-Afrika med
Nord-Afrika. – En anmärkningsvärd egenhet är, att de
flesta australiska formerna i stället för verkliga
blad hafva fyllodier, d. v. s. på kant stående,
platta, bladliknande bladskaft. Många, i synnerhet
afrikanska arter hafva stiplerna förvandlade till
taggar. Genom sin ovanliga bildning gifva de en
egendomlig prägel åt landets utseende. Därjämte äro
de märkliga dels för sin rikedom på olika slags
produkter för läkekonsten eller industrien, dels
för sin stora användning i trädgårdsodlingen såsom
prydnads- eller praktväxter. Till de viktigaste
arterna hör bl. a. A. Giraffæ, som förekommer här
och där i skogsgrupper i mellersta Afrika och tjänar
till näring åt giraffen. A. horrida och
A. detinens växa i Kafferlandet och hafva gröfre
taggar än de öfriga, hvarför de af engelsmännen kallas
wait a bit (vänta litet). De voro under kafferkrigct
ett godt skyddsmedel för infödingarna. A. spinocarpa
i Abessinien har utseende af en utspänd paraply eller
en utplattad solskärm. A. fistula når en höjd af nära
12 m., bildar i Nubien och Sennaar hela skogar och
kallas där sesaffan, eller "det pipande trädet". Denna
arts taggar äro nämligen vid basen genomborrade
och bebos af myror. Hvarje sålunda genomborrad
tagg blir på detta sätt förvandlad till ett slags
ljudverktyg, hvarur vindarnas spel framlockar tydliga
flöjttoner. Många arter i det inre och det västra
Afrika lämna gummi, hvaraf de förnämsta slagen i
handeln benämnas gummi arabicum, gummi senegal,
Suakin-gummi etc. Flere akasior äro rika på garfämne i
sin frukt och sin bark samt stundom äfven i veden (se
Bablah och Katechu). De välluktande blommorna af
andra akasior användas till beredning af luktmedel. Så
sker t. ex. med den öfverallt i tropikerna och
äfven i södra Europa odlade A. Farnesiana Willd.,
af hvars blommor stora kvantiteter årligen införas
till Frankrikes parfymfabriker. Men utom detta mera
direkta gagn, som akasiorna genom sina mångfaldiga
produkter tillföra människan, utgöra de äfven
prydnader i våra växthus samt smycka våra boningsrum
och trädgårdar. Utom ett mindre antal från Amerika,
Afrika och Indien införda akasior, hvilka äro mera
ömtåliga, är det företrädesvis de i Australien
inhemska arterna, hvilka vi för deras praktfulla
blommor och vällukt öfverfört till vårt luftstreck. I
boningsrum odlas allmänt A. lophanta. Jfr Robinia.
G. L-M.
Academia Stockholmensis (lat.), en af Johan III
år 1576 upprättad högskola i Stockholm, med lokal i
gråmunkeklostret på Riddarholmen. Ledd till en början
af personer, som i hemlighet voro jesuiter, var den
till 1583 nästan uteslutande en bildningsanstalt för
unga prästmän, som af konungen ditkallades och af
honom understöddes. Men 1583 undergick denna högskola
en viktig förändring i protestantisk riktning,
så till vida som den erhöll protestantiskt sinnade
professorer i grekiska och fysik, och de följande
åren tillkommo andra betydande lärarekrafter. Arbetet
förlamades dock mycket, på grund af osäkerhet i
den ekonomiska ställningen och de förföljelser,
hvilka drabbade lärarna för deras vägran att antaga
liturgien. Slutligen, när universitetet i Upsala
år 1593 återupprättades, förflyttades högskolans
professorer dit.
Académie [-mi], fr. Se Akademi.
Académie des félibres [-mi dä felibr], fr. Se
Félibreförbundet.
Acadia, Akadien (fr. Acadie), forna namnet på de
nuvarande provinserna Nova Scotia och New Brunswick
i brittiska Nord-Amerika. A. koloniserades från
Frankrike 1604 och efteråt samt utgjorde en del af
franska provinsen Nouvelle France, tills det 1713,
efter många strider med engelsmännen, genom freden
i Utrecht blef engelsk besittning. Dess invånare,
akadierna, gjorde sedan med franskt understöd
oupphörligt försök att afskudda sig det engelska oket,
men kufvades 1755 och drefvos till ett antal af 18,000
pers. från sina hem till andra engelsk-amerikanska
besittningar. Jfr J. Joûbert, "L’ancienne Acadie"
(i Revue brit. 1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
