- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
97-98

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Achatina, zool. - Achaz. Se Ahas - Acheiropita. Se Akeiropoiet - Acheiropoiet. Se Akeiropoiet - Acheloos, nu Aspropotamo, Greklands mest betydande flod - Achem (Atjem), malajiskt rike och stad i norra delen af Sumatra. Se Atjsin - Achen, Georg Nikolaj - Achenbach. 1. Andreas A. - Achenbach. 2. Oswald A. - Achenbach, Heinrich von - Achenium, bot., skalfrukt - Achensee, sjö i nordöstra Tyrolen, 950 m. öfver hafvet - Achenwall, Gottfried - Acheron, d. ä. suckarnas flod - Acherontia atropos, zool., en aftonfjäril, kallad dödskallefjäriln (se d. o.) - Acherusia, namn på flere sjöar i det gamla Grekland och Italien - Acheson, sir Archibald, engelsk guvernör i Canada. Se Gosford - Acheta, Syrsa, zool. Se Syrsa - À cheval, fr., till häst - Achillea L., bot. - Achillein. Se Millefolium - Achilles. Se Akilles - Achilleus Tatios, grekisk författare från Alexandria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Achatina, zool., ett släkte snäckor af
trädgårdssnäckornas (Helicidernas) familj,
tillhörande företrädesvis de varma länderna,
där det åstadkommer rätt betydlig skada
genom att uppäta bladen på träd och buskar.
F. A. S.*

Achaz. Se Ahas.

Acheiropita. Se Akeiropoiet.

Acheiropoiet. Se Akeiropoiet.

Acheloos (grek. Acheloos, lat. Achelous), nu
Aspropotamo, Greklands mest betydande flod, 220
km. lång, rinner upp i Albanien på Pindos och faller
ut i Joniska hafvet. Enligt sagan var flodguden
A. den äldste af Okeanos’ och Tethys’ 3,000 söner. I
tjurskepnad stred han med Herkules om Deianeira, men
blef efter hårdnackadt motstånd öfvervunnen. Under
striden afbröts hans ena horn, hvilket najaderna
gjorde till ett ymnighetshorn, fylldt med
blommor. Sagan symboliserar den fruktbarhet, som den
strida flodens öfversvämningar förläna floddalen.

Achem (Atjem), malajiskt rike och stad i norra
delen af Sumatra. Se Atsjin.

Achen [ak-], Georg Nikolaj, dansk målare, i. 1860 i
Frederikssund, fick sin utbildning vid konstakademien
i Köpenhamn. Såväl på figur- som landskapsmåleriets
område har A. vunnit ett aktadt namn. Bland
hans arbeten märkas Sjuka på S:t Helenas graf
(1889). Senare har han äfven utställt förträffliga
porträtt.
G-G N.

Achenbach. 1. Andreas A., tysk målare, f. 1815
i Kassel, professor i Düsseldorf, var redan
på 1830-talet en af de mest bemärkta tyska
landskaps- och marinmålare. Allmän beundran väckte hans
stormstämningar från Nordsjöns kust eller från Norge,
likaså hans italienska motiv och hans skogsmotiv,
gärna med forsar och kvarnar. Hans föredrag var på
en gång käckt och omsorgsfullt, färgskalan fyllig,
penselföringen smidig och skicklig. Hans måleriska
språk var rikare på uttrycksmedel, var mera klangfullt
och effektfullt än hvad man finner hos de äldre
tyske landskapsmålarna, äfven om man hos mer än en
bland dem finner naturen uppfattad mera äkta och
innerligt. A. har varit ofantligt produktiv; hans
taflor äro alltid lifligt, kvickt och virtuosmässigt
genomförda. Han utöfvade stort inflytande på det
düsseldorfska landskapsmåleriet i 1800-talets
midt och äfven senare. Landskap af honom finnas i
de flesta museer i Tyskland – äfven i Kristiania
nationalgalleri finnas ett par. Se Voss, "Andreas
A." (1896). – 2. Oswald A., den förres broder,
tysk målare, f. 1827 i Düsseldorf, där han studerade
vid akademien och under broderns ledning samt en tid
var professor, har hufvudsakligen målat italienska
motiv från villor, stränder, småstäder, gärna med rikt
och brokigt figurstaffage. Hans taflor blefvo redan
på 1850-talet berömda för anslående komposition,
skicklig behandling och effektfull ljusverkan.
G-G N.

Achenbach, Heinrich von, preussisk statsman, f. 1829,
d. 1899, blef 1860 e. o. juris professor i Bonn,
beklädde sedan 1866 högre ämbeten vid ministerierna
i Berlin och blef 1873 minister för handel, näringar
och allmänna arbeten samt deltog i uppsättandet
(1860) och ledningen (till 1873) af "Zeitschrift
für bergrecht". Till följd af starka slitningar med
Bismarck i järnvägsfrågor tog A. 1878 afsked och blef
öfverpresident först i Västpreussen och sedermera
(1879) i Brandenburg. Efter att hafva varit prins
Vilhelms lärare i statsförvaltning
fick A. 1888 adlig värdighet. 1866 invaldes han
i preussiska deputeradekammaren och deltog där i
grundandet af det frikonservativa partiet. A. utgaf
värdefulla arbeten i finans- och bergsrätt.

Achenium, bot., skalfrukt.

Achensee [-se], sjö i nordöstra Tyrolen, 950 m. öfver
hafvet.

Achenwall, Gottfried, tysk statistiker,
f. 1719 i Elbing, d. 1772 såsom juris professor
i Göttingen, gäller för "statistikens fader", i
det han först gaf denna vetenskap dess namn och
en själfständig ställning; men hans definition
på statistiken såsom "vetenskapen om en stats
verkliga märkvärdigheter
" passar föga in på nutidens
föreställningar om detta ämne. Rättvisligen måste dock
erkännas, att redan han starkt betonar, det jämväl
orsakerna till det bestående måste angifvas. A. är
upphofsman till den äldre grundriktning, enligt
hvilken statistik var ungefär detsamma som
statskunskap (se vidare Statistik). Hans viktigaste
arbete, Abriss der neuesten staatswissenschaft
der vornehmsten europäischen reiche und
republiken
, utkom 1749; nya upplagor under
titeln Staatsverfassung der europäischen reiche.
J. H.*

Acheron, d. ä. suckarnas flod, en flod i Epirus,
rinner genom Acherusia-sjön och faller ut i Joniska
hafvet. Dess dyiga vatten, ödsliga klippstränder
och osunda afdunstningar kommo troligen grekerna
att öfverflytta dess namn på en af underjordens
floder. Äfven dess biflod Kokytos (jämmerns
flod) har gemensamt namn med en af underjordens
floder. – Sagan omtalar, att Acheron, son af Helios
(solen) och Gaia (jorden), läskade titanerna
med vatten under deras strid med gudarna, och att
han därför af Zeus förvandlades till en smutsig
flod och förvisades till underjorden.

Acherontia atropos, zool., en aftonfjäril, kallad
dödskallefjäriln (se d. o.).

Acherusia, namn på flere sjöar i det gamla Grekland
och Italien. Den märkligaste är den osunda träsksjö
i Epirus, nu Valondoraco l. Orkusdälden, s. v. om
Janina-sjön, genom hvilken Acheron flyter, och dit de
gamle förlade en af nedgångarna till underjorden. –
A. var i den grekiska sagan äfven namnet på en
underjordisk sjö. Jfr Acheron.

Acheson [a’tjis*n], sir Archibald, engelsk guvernör
i Canada. Se Gosford.

Acheta, Syrsa, zool. Se Syrsa.

À cheval [a*va’ll], fr., till häst, gränsle; krigsv.
(stundom) truppers uppställning tvärs öfver eller
på båda sidor om en väg, en flod e. d.

Achillea L., bot., växtsläkte, hörande till
nat. fam. Compositæ, är utmärkt af få och korta
strålblommor, naket fäste och nakna skalfrukter. De
många arterna tillhöra den tempererade zonen i
gamla världen, åtskilliga äro fjällväxter, och
flere odlas för sina vackra, kvastlikt ordnade
blomkorgar, t. ex. A. ptarmica L. med dubbla
blommor. A. millefolium, rölleka, växer äfven vild
hos oss och användes i medicinen. Af A. moschata
(Alperna) beredes Iva-likören. Jfr Millefolium.
A-N. (G. L-M.)

Achillein. Se Millefolium.

Achilles. Se Akilles.

Achilleus Tatios (grek. Achilleus Tatios,
lat. Achilles Tatius), grekisk författare från
Alexandria, lefde i 5:e årh. e. Kr. Hans erotiska
roman Leukippe

Tryckt den 29/4 03

1 b. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free