- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
115-116

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acosta, Gabriel (l. Uriel) - A costi l. Costì, it., hand. - Acotyledoneæ, Akotyledoner, bot. - Acqua, Césare Dell' - Acqui, stad i Italien - Acquit, fr., hand. - Acquit à caution, fr., hand. - Acrania, zool. Se Lansettfisken - Acraspeda, zool. Se Coelenterater - Acre l. Acre of land, eng., engelskt och nordamerikanskt ytmått - Acre, fr., äldre franskt ytmått - Acre, S:t Jean d', nu vanligen kalladt Akka, bibelns Akko, en starkt befäst sjöstad - Acre, sydamerikanskt område. Se Acre-området - Acredula, zool., stjärtmessläktet - Acrel (se Achrelius). 1. Olof A., adlad af Acrel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

A. är hjälten i Gutzkows drama "Uriel Acosta". Biogr.
af H. Jellinek (1847).

A costì l. Costì, it. (af mlat. eccum istic, egentl.
se där borta), hand., där, på eder ort, på den plats,
dit brefvet är ställdt (i bref).

Acotyledoneæ, Akotyledoner, bot., de växter, som
vid groningen sakna hjärtblad. De äro följaktligen
synonyma med hvad Linné kallar Kryptogamer
och Fries Nemeæ. I senare tider benämnas de
vanligen Sporväxter. Dit höra ormbunkartade växter,
mossor, characeer, alger, lafvar
och svampar.
A-N. (G. L-M.)

Acqua [a’kva], Césare Dell’, italiensk målare, f. 1821
i närheten af Triest, utbildade sig i Bruxelles under
Gallait till en framstående konstnär i den historiska
genren och porträttet. Bland hans större arbeten må
nämnas de, med hvilka han 1858–66 prydde en af salarna
på Miramar, och hvilka framställa tilldragelser ur
ortens historia.
(G-G N.)

Acqui [a’kvi], stad i Italien, vid Bormida,
provinsen Alessandria, n. v. om Genua. 13,940
inv. (1901). Berömdt för sina varma, svafvelhaltiga
källor, som nå en temperatur af ända till 75° C.
Präktig gotisk katedral. Staden hette i forntiden
Aquae Statiellae.

Acquit [aki], fr., hand., emottagningsbevis, kvitto;
bilj., första stöten, genom hvilken en spelare
utlägger sin boll för medspelaren. – Per l. pour
acquit
, hand., såsom kvitto; betaldt (på växlar,
räkningar).

Acquit à caution [aki-t-a-kåsiå’], fr., hand., kallas
i Frankrike intyg (certifikat), som tullmyndighet
lämnar importör af vissa slags tullpliktiga
råvaror i syfte att möjliggöra lagligen medgifven
tullrestitution vid export af motsvarande fabrikat.

Acrania, zool. Se Lansettfisken.

Acraspeda, zool. Se Coelenterater.

Acre [ei’k*] l. Acre of land [*v lä’nd], eng. (jfr
lat. ager, sv. åker, sanskr. ajras, slätt),
engelskt och nordamerikanskt ytmått, innehåller
4,840 kvadrat-yards l. 43,560 eng. kv.-fot och
indelas i 4 roods l. 160 kv.-perches. 1 acre är =
0.40467 hektar. 30 acres utgöra 1 yard of land,
100 acres 1 hide. Jfr Acre (fr.).

Acre [a’kr], fr., äldre franskt ytmått, som i
Normandie, där det ännu nyttjas, är = 0,8172 hektar.
Jfr Acre (eng.).

Acre, S:t Jean d’ [sä *a da’kr], nu vanligen kalladt
Akka, bibelns Akko, en starkt befäst sjöstad
på Medelhafvets östra kust, i turkiska vilajetet
Bejrut, ej långt från berget Karmel. Den uppgrundade
och för hafvet öppna hamnen anses vara den bästa på
den hamnfattiga syriska kusten. Järnväg är under
byggnad från A. till Damaskus. A. är stapelort
för landets bomull. Omkr. 10,000 inv., vid pass
2,000 kristna. A. var först en fenicisk koloni, men
kom sedan i persernas händer. Under den egyptiske
härskaren Ptolemaios Lagos (323–285 f. Kr.) fick
staden namnet Ptolemais, hvilket den behöll under hela
medeltiden jämte det af korsriddarna gifna namnet
S:t Jean d’Acre. Under korstågen kämpade kristna
och saracener med yttersta ansträngning om denna
viktiga punkt. Staden intogs 1104 af korsfararna,
återtogs 1187 af Saladin och eröfrades 1191 för
andra gången af de förre under anförande af Richard
Lejonhjärta. A. var sedermera konungariket Jerusalems
egentliga hufvudstad och därjämte
johannitordens säte, en präktig och väl befäst
stödjepunkt för de kristne, tills det 1291 – då
korsfararnas sista plats – stormades och uppbrändes
af sultanen af Egypten. Napoleon Bonaparte försökte
förgäfves under den egyptiska expeditionen 1799
att intaga staden, som försvarades af Achmed
pasja och engelsmannen Sidney Smith. Ibrahim
pasja intog 1832 A., hvilket i freden 1833
mellan Turkiet och Egypten stannade i det
senares händer. En förenad turkisk, engelsk och
österrikisk flotta tvang likväl staden 1840 efter
en häftig bombardering att gifva sig, hvarefter
den jämte hela Syrien återlämnades till Turkiet.
O. A. S.*

Acre, sydamerikanskt område. Se Acre-området.

Acredula, zool., stjärtmessläktet.

Acrel (se Achrelius). 1. Olof A., adlad
af Acrel, intill sin tid Sveriges störste kirurg, f.
i Österåker i Roslagen 26 nov. 1717. Efter att
någon tid hafva studerat vid Upsala universitet,
begaf han sig 1735 till Stockholm för att lära
kirurgi. Sådant skedde den tiden genom privat
undervisning af någon ansedd fältskär, i hvars
hus man inackorderade sig. Redan 1738 hade
A. vunnit sådan insikt, att den då ålderstigne
stadskirurgen S. Schützer kunde anförtro honom
nästan hela sin praktik. Under österrikiska
successionskriget tog A. 1743 tjänst vid franska armén
och förordnades inom kort till öfverfältskär vid
fälthospitalet i Lautersburg samt ålades att tillika hålla
föreläsningar i kirurgi för sina 24 medhjälpare. Efter
fästningens intagande af österrikarna och sedan A.
erhållit ett hedrande afsked såsom chirurgien major samt
afböjt anbudet att blifva prosektor i Strassburg,
återvände han 1744 till fäderneslandet. Kort efter sin
hemkomst blef han ledamot af kirurgiska societeten
och meddelade sina landsmän sin vunna erfarenhet
i en 1745 utgifven skrift Om friska sårs egenskaper,
en skrift, som icke allenast är den första svenska
vetenskapliga afhandling i kirurgi, utan äfven
enligt Haller var den då fullkomligaste i sitt
ämne. Vetenskaps-akademien kallade honom 1746
till sin ledamot. Hans inträdestal Om genaste
sättet att inrätta och underhålla ett lazarett eller
sjukhus
(1746) gaf anledning till inrättandet af
Serafimerordens lasarett, som 1752 öppnades för
sjukas emottagande. A. blef dess förste öfverkirurg,
fick 1755 professors fullmakt och åtog sig att hålla
offentliga föreläsningar. Han utgaf 1759 sina
Kirurgiska händelser, anmärkte och samlade i k.
lasarettet och annorstädes
(2:a uppl. 1775). Snart nog
öfversattes dessa på tyska och, af själfva Sandifort,
på holländska. A. var emellertid nästan lika så
utmärkt läkare som kirurg. Det heter om honom, att
"han var en så kallad lycklig läkare, emedan han
med sin skicklighet förmådde mästra lyckan", samt att,
"när allt annat hopp gafs förloradt, hade man vant
sig att ännu liksom vädja till hans åtgärd". Upsalas
medicinska fakultet erbjöd honom också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free