- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
117-118

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acrel (se Achrelius). 1. Olof A., adlad af Acrel - Acrel. 2. Johan Gustaf A. - Acrelius, släkt. Se Achrelius - Acrelius (jfr Achrelius), Israel - Acre-området, ett till omfång och gränser omtvistadt område väster om Madeirafloden - Acria (lat.), skarpt retande läkemedel - Acridioidea, zool. Se Gräshoppor - Acridium, zool., ett släkte gräshoppor - Acrisius (grek. myt.). Se Akrisios - Acroclinium A. Gray. bot. Se Helipterum - Acrogeneæ, bot. - Acrolein, kem. Se Akrolein - Act, handling, bann. Se Akt - Act, i engelskt och nordamerikanskt lagspråk hvarje beslut af en offentlig myndighet - Acta, urkunder - Acta apostolorum (se Acta), det lantiska namnet på Apostlagärningarna - Acta diurna, lat., "Dagens tilldragelser"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medicine doktorsgraden 1760. A. blef sålunda den förste
"medico-chirurgus" i Sverige, och därmed började
äfven utplånas den dittills inom vårt land skarpa
gränsskillnaden mellan läkare och kirurger. 1776
förordnades A. att vara "general-direktör öfver
sjukskötseln vid alla lasaretter i riket", och
1780 blef han adlad. Hedrad äfven i utlandet –
han var ledamot af flere utländska lärda samfund –
tog han slutligen vid 83 års ålder afsked från
generaldirektörsbefattningen. Serafimer-gillet
ville då af erkänsla för hans tjugufyraåriga lönlösa
tjänstgöring tillställa honom en gåfva af 1,000 rdr
i silfver. Men A., som dock gifvit en betydlig del af
sin förmögenhet till offentliga inrättningar, mottog
blott räntan och begärde, att kapitalet måtte anslås
till förbättring i sjukvården. Konungen fördubblade
räntan såsom pension. A. dog i Stockholm 28 maj
1806. Till minne af A. öfverlämnade C. G. Santesson
1879 till Karolinska institutet 10,000 kr. att
utgöra en fond, Acrelska stipendiefonden, hvars
årliga ränta skall tilldelas en eller två unga män,
som ådagalagt berömvärd flit samt håg och fallenhet
för kirurgi. Jfr O. E. A. Hjelt: "Olof af Acrel,
den svenska kirurgins fader" (1884).
BG. (R. T-DT.)

2. Johan Gustaf A., den förres brorson, läkare,
f. 1741 i Stockholm, studerade från 1754 på
Serafimerlasarettet under ledning af sin farbroder,
i hvars hem han upptogs, sändes af denne 1758
till Upsala universitet, blef, efter af kirurgiska
societeten erhållet mästerbref, 1763 regementsfältskär
i Malmö samt promoverades 1765 till med. doktor i
Upsala. 1767 utnämndes han till med. adjunkt i Upsala,
invaldes 1779 till ledamot af Vetenskapsakademien,
befordrades 1784 till e. o. med. professor samt
1788 till innehafvare af professuren i praktisk
medicin. Död 1801, A. "förenade med en grundlig lärdom
och det skarpsinnigaste omdöme ett behagligt och
intagande uppförande". Hans utgifna skrifter utgöras
till största delen af akademiska disputationer. Jfr
S. Hedins "Åminnelsetal" i Vet. akad. 1809.
R. T-DT.

Acrelius, släkt. Se Achrelius.

Acrelius (jfr Achrelius), Israel, präst, broder till
Olof Acrel, föddes i Österåker i Roslagen 1714,
studerade i Upsala, blef 1743 filosofie magister,
prästvigdes samma år och utnämndes 1747 till
e. o. amiralitetspredikant. 1749 utsågs han till
prost öfver de svenska församlingarna i Amerika,
en befattning, som han först undanbad sig, men sedan
öfvertalades att mottaga. Efter en sjuårig ordnande
och fruktbringande verksamhet som kyrkoherde i
Kristine församling i Filadelfia återvände han 1756
för sin svaga hälsas skull till Sverige, utnämndes
1758 till kyrkoherde i Fellingsbro och blef året
därpå kontraktsprost. Åren 1769 och 1771 var han
riksdagsman. Han dog 1800. – Jämte åtskilliga
predikningar samt teologiska tal och afhandlingar
utgaf A. en Beskrifning om de swenska församlingars
forna och närvarande tilstånd, uti det så kallade
Nya Swerige
(1759), ett arbete, som utgör en af
de förnämsta källorna för den svensk-amerikanska
koloniens historia, och af hvilket en med upplysande
tillägg försedd engelsk öfversättning utkom i
Filadelfia 1874 (i Memoirs of the Hist. soc. of
Pennsylvania, vol. 11).

Acre-området, ett till omfång och gränser omtvistadt
område väster om Madeirafloden, vid floderna Rio Acre
(Aquiry), Purus och Beni, på gränsen
mellan Brasilien och Bolivia. Den bolivianska
regeringen har där gifvit vidsträckta koncessioner
åt ett stort bolag af amerikanska och engelska
kapitalister, som särskildt ämna exploatera traktens
rikedom på kautsjuk. Till följd af de dåliga
kommunikationerna med Bolivias centralare delar har
bolaget åt sig utverkat vidsträckt polismyndighet
och jurisdiktionsrätt äfvensom skatteuppbörd inom
området. Mot dessa medgifvanden afgafs 1902 protest
af Brasilien, som med stöd af en gränstraktat från
år 1867 gjorde anspråk på stora delar af området
och särskildt motsatte sig, att Bolivia till det
amerikanska syndikatet nära nog afhändt sig sina
suveränitetsrättigheter. I början af 1903 blef
spänningen mellan Bolivia och Brasilien så stark,
att krigsrustningar företogos å ömse håll, men i mars
s. å. lär en öfverenskommelse hafva ingåtts, enligt
hvilken området, hvars befolkning till största delen
lär vara af brasiliansk härkomst, skulle besättas
med brasilianska trupper, tills gränstvisten genom
förhandlingar eller skiljedom blifvit afgjord.
V. S-G.

Acria (lat.), skarpt retande läkemedel.

Acridioidea, zool. Se Gräshoppor.

Acridium, zool., ett släkte gräshoppor.

Acrisius (grek. myt.). Se Akrisios.

Acroclinium A. Gray, bot. Se Helipterum.

Acrogeneæ, bot., kallade Lindley och Brongniart de
kryptogama växter, som hafva stam och blad skilda och
tillväxa genom toppens förlängning: blad-sporväxterna
eller ormbunkar (i vidsträckt mening) och mossor.
A-N.*

Acrolein, kem. Se Akrolein.

Act, handling, bann. Se Akt.

Act, i engelskt och nordamerikanskt lagspråk hvarje
beslut af en offentlig myndighet. Act of parliament
eller Act of congress kallas ett af parlamentet
eller kongressen fattadt och af konungen eller
presidenten godkändt beslut, som sålunda fått kraft
af lag. Jfr Bill. – Act of indemnity. Se Indemnitet. –
Act of settlement, den af Vilhelm III 12 juni 1701
sanktionerade successionsordning, enligt hvilken
kronan under vissa förutsättningar efter hans och
hans svägerska (sedermera drottning) Annas död skulle
öfvergå till Jakob I:s dotterdotter kurfurstinnan
Sofia af Hannover och hennes protestantiska
afkomlingar. På grund af denna lag, som uteslöt den
katolske stuartske "pretendenten" Jakob och hans
ätt, uppsteg Sofias son, kurfurst Georg af Hannover,
1714 på Englands tron. Akten innehåller därjämte
några viktiga konstitutionella stadgar.

Acta (lat., plur. af actum, se d. o.), urkunder,
dokument, handlingar. – Lägga ad acta, lägga till
handlingarna, d. ä. icke taga någon vidare befattning
med.

Acta apostolorum (se Acta), det latinska namnet på
Apostlagärningarna i N. T. – Äfven större delen af de
apokryfiska apostla-urkunder, som vi ega, bära titeln
Acta, t. ex. A. Johannis, A. Philippi, A. Petri et
Pauli
o. s. v.
(R. G.)

Acta diurna (se Acta), lat., "Dagens tilldragelser"
(äfven med tillägget urbis, stadens, eller populi,
folkets), voro ett slags tidningar i Rom, hvilkas
regelmässiga anordning och offentliggörande Cæsar
lät ombesörja (59 f. Kr.). Dessa tidningar innehöllo
hufvudstadsnyheter af större eller mindre vikt,
såsom regeringens och senatens beslut, ämbetsmännens
förordningar m. m., men äfven notiser om födda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free