Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acta diurna, lat., "Dagens tilldragelser" - Actæa, Trolldrufva, bot. - Actæon, grek. myt. Se Aktaion - Acta eruditorum (se Acta), lat., titeln på Tysklands äldsta tidskrift - Acta mathematica, internationell matematisk tidskrift - Acta Pilati, lat., en apokryfisk berättelse om Jesu dom och död - Act. apost., förkortning för Acta apostolorum - Acta sanctorum l. martyrum - Acta senatus l. patrum, lat., "Senatens förhandlingar" - Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis - Acta societatis scientiarum fennicæ - Actia Nicopolis. Se Nikopolis - Actinia, Aktinier, Hafsrosor l. Sjöanemoner, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och döda, ingångna och upplösta äktenskap,
prodigier, d. ä. tecken och förebud o. d. För dessa
tidningars mångfaldigande och spridning sörjde en talrik
skrifvarepersonal. Originalen förvarades i
stadsarkivet. Intet exemplar är nu i behåll. Om Acta diurna
öfverlefde hufvudstadens förflyttande till
Konstantinopel, kan man icke afgöra. – De politiska
nyheterna spriddes för öfrigt i det romerska riket dels
genom en flitig och utförlig brefväxling mellan
enskilda, dels genom bref, hvilkas affattande
underordnade skrifvare mot betalning åtogo sig.
(R. G.)
Actæa, Trolldrufva, bot., växtsläkte af
nat. fam. Ranunculaceæ, perennerande örter
med vackert delade blad, hvita blommor i axlik
klase, fyrbladig, affallande kalk samt mångfröigt
bär. Flere arter odlas som prydnadsväxter. En
hos oss inhemsk art, A. spicata L., padd-ört,
som växer i skuggiga lunder och vid foten af
berg, har svarta bär, hvilka anses giftiga.
A-N. (G. L-M.)
Actæon, grek. myt. Se Aktaion.
Acta eruditorum (se Acta), lat., titeln på
Tysklands äldsta lärda tidskrift, hvilken grundades
1682 af professor Otto Mencke i Leipzig och med några
afbrott egde bestånd ett århundrade. Från och med
1732 utkom den under titeln Nova acta eruditorum. Den
utgafs på latin och hade sin tids lärdaste män,
en Leibniz, Thomasius m. fl., till författare samt
åtnjöt stort anseende såsom kritiskt organ.
(R. G.)
Acta mathematica (se Acta), internationell
matematisk tidskrift, sedan 1882 utg. i Stockholm
af G. Mittag-Leffler. Tidskriften är hufvudsakligen
egnad åt den högre matematiska analysen och upptager
endast afhandlingar affattade på franska, tyska
eller engelska. Den har till medarbetare så godt
som alla samtidens främste matematiker i olika
länder och innehåller flere afhandlingar, som varit
banbrytande samt numera räknas bland matematikens
klassiska verk. Tidskriften utgifves i fria häften
och åtnjuter statsanslag från Sverige, Norge, Danmark
och Frankrike.
Acta Pilati (se Acta), lat., en apokryfisk
berättelse om Jesu dom och död, hvilken Pilatus uppgifves
hafva afsändt till kejsar Tiberius i Rom.
(R. G.)
Act. apost., förkortning för Acta apostolorum.
Acta sanctorum l. martyrum (se Acta), i
allmänhet benämning på samlingar af berättelser om helgon
och martyrer i de grekisk- och romersk-katolska
kyrkosamfunden. Den mest betydande af alla dylika
samlingar är det arbete, som i 17:e årh. påbörjades
af jesuiten Heribert Rosweyd i Antwerpen. Det
fortsattes efter hans död af Bolland (de första
banden utkommo 1643–58) och de efter honom benämnde
bollandisterna (ett sällskap jesuiter) till 1794,
då 53:e bandet utkom. Belgiska jesuiter hafva i
våra dagar återupptagit bollandisternas arbete
och utgifvit 60 band, omfattande biografier
m. m. öfver helgon, hvilkas dagar infalla under
tiden jan.–okt., jämte suppl. (Brux. o. Paris
1863–75). Af forts. (nov.–dec.) hafva
utgifvits bd 1–2:1 (Paris 1887 o. Brux. 1894).
(R. G.)
Acta senatus l. patrum (se Acta), lat.,
"Senatens förhandlingar", voro protokoll vid den romerska
senatens sammanträden. I början innehöllo de blott
själfva besluten, men sedermera äfven redogörelser
för öfverläggningarna. Cæsar gaf dem år 59 f. Kr. den
fullaste offentlighet. Denna upphäfdes dock redan af
Augustus, och för att därefter få tillträde till dem
fordrades särskild tillåtelse.
(R. G.)
Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis
(se Acta), lat., Kongl. Vetenskaps-societetens
i Upsala handlingar, utgåfvos 1740–50 i sin 1:a
serie, som föregåtts af Acta literaria Sueciæ
(1720–29) o. Acta literaria et scientiarum Sueciæ
(1730–39). Med den nuvarande titeln Nova acta
regiæ societatis scientiarum upsaliensis hafva
utgifvits Ser. II (vol. 1–14) 1773–1850 och Ser. III
(vol. 1–20) 1851–1901. – Se Vetenskapssocieteten
i Upsala.
R. G.
Acta societatis scientiarum fennicæ (se Acta),
lat., Finska vetenskaps-societetens i Helsingfors
handlingar, började utgifvas 1842. – Se Finska
vetenskaps-societeten.
Actia Nicopolis. Se Nikopolis.
Actinia, Aktinier, Hafsrosor l.
Sjöanemoner, zool., ett prydligt släkte af skallösa
polyper, allmänt på alger, klippor och stenar vid vår
västkust. Djuret, som tillhör Coelenteraternas typ,
har sin mun oftast kransad af en mängd tentakler i
flere ringar, eller s. k. cykler. Präktigast äro
dessa tentakler att skåda, då de stå utsträckta
likt blombladen i en aster-blomma. De olika arterna
erbjuda den rikaste växling af prunkande färger och
äro därför särdeles omtyckta i akvarier, i hvilka man
tämligen lätt kan underhålla dem. Då tentaklerna äro
indragna, liknar djuret en rund eller mera cylindrisk
kött-klump, fäst vid en skifva. Aktinierna visa en
stor olikhet med de öfriga koralldjuren, ej blott
däruti att de icke afsätta något skal eller rättare
kalkskelett, utan äfven däri, att de med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
