- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
147-148

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adel, samhällsklass eller stånd - Adel, kuststräcka i östra Afrika. Se Adal - Adelaer l. Adeler, Kort Sivertsen - Adelaide, hufvudstad i Syd-Australien - Adelaide, Eugénie Louise af Bourbon, prinsessa af Orléans - Adelaide-öarna. Se Patagonien - Adelantado (sp.), ståthållare i en provins - Adelbert. Se Adalbert - Adelborg, Eva Ottilia - Adelcrantz, svensk adlig ätt - Adelcrantz. 1. Göran Josuæ A. (urspr. Törnquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyska upptogos i stället. Genom grundlagen af
år 1849 upphäfdes de sista resterna af adelns
företrädesrättigheter; endast fideikommissen
("stamhusene") ega ännu bestånd samt rätten att
inskrifva döttrar i de adliga jungfruklostren. Det
finnes nu omkr. 225 danska adelsätter, men af dessa
lefva 55 helt och hållet utomlands (i synnerhet i
Norge, Sverige och Tyskland), och af återstoden kan
knappt en sjättedel räknas tillbaka till tiden före
1660. Se I. Kinch, "Om den danske adels udspring
fra thinglid", i "Aarböger for nord. oldkyndighed"
(1875), och J. A. Fridericia, "Den gamle danske
adels forfald og begyndende oplösning under
Frederik III", i "Det nittende aarhundrede" (1877).
E. EBG.

Finlands adel delade i allo den svenskas öden,
till dess Finland 1809 skildes från Sverige. 1818
inrättades ett finskt riddarhus, som vid sidan af
en del af de gamla ätterna tid efter annan upptagit
de finsk-ryska administrativa utmärktheterna. Genom
landtdagsordningen af 15 apr. 1869 har Finlands
adel fortfarande rättighet sig tillförsäkrad att
såsom politiskt stånd deltaga i lagstiftning
och beskattning. Riddarhus-ordningen af 21
s. m. innehåller föga annat än gamla traditioner
från svenska tiden. Utom sin "själfskrifvenhet"
eger den finska adeln kvar endast få privilegier
(bland andra dock frihet från inkvartering). Dess
rätt att uteslutande besitta säteri och frälsejord
upphäfdes 2 apr. 1864. Intill 1900 hade introducerats
på riddarhuset 1 furstlig, 11 grefliga, 62 friherrliga
och 274 adliga ätter, men vid nämnda tid hade
den furstliga, 5 grefliga, 15 friherrliga och 87
adliga ätter utslocknat åtminstone på svärdssidan.
(T. C.)

Om adeln i öfriga europeiska länder hänvisas till de
särskilda ländernas historia. Om adliga släktnamn
se Namn. Om adliga titlar se Adelstitlar. Om
adliga vapen se Vapen. Om adelskalendrar och
adelsmatriklar se Adelsmatrikel. Om den
svenska adelns privilegier se Adelsprivilegier.
Se vidare Adelsmöte, Frälse,
Frälseman, Riddarhus,
Sköldebref m. m.

Adel, kuststräcka i östra Afrika. Se Adal.

Adelaer [-lar] l. Adeler, Kort Sivertsen,
dansk sjöhjälte, f. 1622 i Brevik i Norge, d. 1675 i
Köpenhamn. 1637 drog han till Holland, tog tjänst
vid flottan, måhända som "adelborst" (kadett),
och var 1639 med i slaget vid Dünerna. 1648 gick
han i veneziansk tjänst (där han varit förut), som
kapten på sitt eget krigsskepp, dock med en veneziansk
adelsman som egentlig befälhafvare. Han utmärkte sig
genom tapperhet och rådighet flere gånger i krigen
mot turkarna. Ehuru han 1659 blef riddare af San
Marco-orden och fick andra belöningar, är dock intet
tvifvel om, att han aldrig blef veneziansk amiral och
att hans bedrifter hafva blifvit mycket öfverdrifna,
måhända med hans egen vetskap. 1661 återvände han till
Holland, gifte sig och tog namnet A. 1663 inkallades
A. till Danmark, blef s. å. amiral och medlem af
"Admiralitetsrådet" med säte näst efter riksamiralen
och före den utmärkte varfschefen Niels Juel, som
tillhörde den gamla danska adeln (hvilket i början
väckte mycken harm), var 1665 general-amiral samt
adlades 1666. Huru stor personlig del han haft i
flottans stora utveckling 1663–75, som förr mest
tillskrefs honom, är svårt att afgöra, och under det
därpå följande kriget med Sverige, vid hvars utbrott
han var högste befälhafvare öfver
flottan, kom han till följd af sin död ej att
spela någon roll. Det kommer alltid att blifva ryktet
från sjökrigen mot turkarna, som omstrålar hans
namn. Se Chr. Bruun, "C. S. Adelaer" (1871).
E. EBG.

Adelaide [ä’dileid], hufvudstad i Syd-Australien,
anlagd 1836, 9 km. ö. om Vincent-viken, vid den
vattenfattiga floden Torrens. Med förstäder 162,261
inv. (1901). Anglikansk biskop och rom.-katolsk
ärkebiskop. Staden är regelbundet byggd med
breda gator, stora öppna platser och ståtliga
hus. Den har ett 1874 grundadt universitet,
ett offentligt bibliotek (omkr. 45,000 bd)
med museum och tafvelgalleri, botanisk trädgård
m. m. Från A. går järnväg norrut till Oodnadatta
n. v. om Eyresjön, hvilken järnväg torde komma
att fortsättas öfver kontinenten till Port Darwin
längs den 1872 fullbordade telegraflinjen,
hvarjämte A. är medelst järnväg förenadt med
Australiens öfriga storstäder (Melbourne, Sydney,
Brisbane). A:s hamn är det vid hafvet belägna Port
Adelaide
(20,062 inv. 1901), som genom järnväg
(13,5 km.) är förenadt med hufvudstaden. Andra
hamnplatser äro Largs bay och Glenelg.
(J. F. N.)

Adelaide [-aid], Eugénie Louise af Bourbon,
prinsessa af Orléans, syster till konung Ludvig Filip,
f. 1777, d. 1847, lämnade till följd af revolutionen
Frankrike 1792, vistades mest i sin brodera sällskap
i olika länder i Europa, men återvände jämte honom
1814. A. var en kvinna med rik begåfning, stora
kunskaper och ädelt hjärta och stod alltjämt troget
vid Ludvig Filips sida såsom hans rådgifverska.

Adelaide-öarna [ä’dileid-]. Se Patagonien.

Adelantado (sp.), ståthållare i en provins.

Adelbert. Se Adalbert.

Adelborg, Eva Ottilia, akvarellist, f. i
Karlskrona 6 dec. 1855, var elev vid Fria konsternas
akademi 1878–84 samt har företagit studieresor i
Holland 1898 och Italien 1901. Bland hennes arbeten
märkas särskildt fina och humoristiska illustrationer
till barnböcker, såsom Prinsarnes blomsteralfabet
(1893; 2:a uppl. 1902) m. fl. – Hennes syster,
Eleonora Amalia Maria A., f. i Karlskrona 6
dec. 1849, är framstående som textil mönsterriterska.

Adelcrantz, svensk adlig ätt, härstammande från Göran
Josuæ Törnquist (se A. 1), som jämte sina styfsöner
(Forssenwald) adlades 1712. Hans egna söner erhöllo
1766 friherrlig värdighet. Ätten utgick på manssidan
1796.

1. Göran Josuæ A. (urspr. Törnquist), arkitekt,
f. i Stockholm 1668, d. där 1739, började redan som
ung sina studier i byggnadskonst under ledning af
N. Tessin d. y., blef genom ett kungl. stipendium
satt i tillfälle att 1704–07 ytterligare utbilda sig
under studieresor i Tyskland, Italien och Frankrike,
där han under sin vistelse vid Ludvig XIV:s hof rönte
mycket erkännande, hemkallades 1707 för att biträda
Tessin vid slottsbyggnaden, utnämndes s. å. till
hofarkitekt, adlades 1712 och öfvertog 1715 efter
Tessin slotts- och stadsarkitektbefattningarna, från
hvilka han sedan plötsligen entledigades af 1727 års
riksdag, i hvars politiska stridigheter han hade tagit
del. Katarina kyrka i Stockholm, afbrunnen 1723, blef
i sitt nuvarande skick, med sin vackra, dock först
1891 definitivt fullbordade kupol, hvars silhuett
dominerar Södermalm åt Saltsjön, åter uppbyggd efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free