- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
195-196

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adress. 3. På statslifvets område: ett uttalande - Adressant, afsändare - Adressat, den, till hvilken ett bref eller en skrifvelse är ställd - Adressbyrå l. Adresskontor, anvisningskontor - Adressera, gifva anvisning på en person eller ett ställe - Adresskalender, anvisningsbok - Adresskontor. Se Adressbyrå - Adrett. Se Adrätt - Adria, stad i den italienska provinsen Rovigo - Adriaenssen, Alexander - Adrian, stad i nordamerikanska staten Michigan - Adrian, den helige - Adrian, namn på flere påfvar. Se Hadrianus - Adranopel (turk. Edrene), hufvudstad i turk. vilajetet Adrianopel - Adrianopelrödt, tekn., dets. som turkiskt rödt - Adrianus. Se Hadrianus - Adriatiska hafvet, en vik af Medelhafvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svarsadressen, och äfven enskilda medlemmar begagna denna utväg
för att få till stånd en diskussion öfver ärenden
af särskildt intresse. Oftast äro överläggningarna
både långvariga och betydande, men stundom har ock
svarsadressen antagits nästan utan diskussion.

Den öfverläggning, som inom svenska riksdagen
plägar föregå remiss af statsverkspropositionen,
är väl hos oss hvad som närmast skulle kunna
jämföras med utlandets adress-debatter. (Jfr Remiss).
I vår författning ligger för öfrigt
intet hinder för adressers afgifvande eller
uttalanden inför tronen af representationens
önskningar och åsikter i särskilda fall.
J. H.*

Adressant (jfr Adress), afsändare, utställare af ett
bref, en skrifvelse e. d.; den, som på växel tecknat
s. k. nödfallsadress.

Adressat (jfr Adress), den, till hvilken ett
bref eller en skrifvelse är ställd; den, som i
nödfallsadress uppgifves som inlösare af en växel.

Adressbyrå (jfr Adress) l. Adresskontor,
anvisningskontor, där uppgifter lämnas om personers
namn, yrken, hemvist; om lediga tjänster; om
tjänare och arbetare, som söka anställning (se
vidare Arbetsförmedling); om varor, som äro till
salu m. m. – I större städer finnas adressbyråer,
som lämna uppgifter om handelsförhållanden, köpmännens
soliditet, affärshusens kreditvärde m. m.

Adressera (jfr Adress), gifva anvisning på en person
eller ett ställe, skrifva utanskrift på bref o. d
Adressera sig till, vända sig till någon med en bön,
en anhållan, ett klagomål o. s. v.

Adresskalender (jfr Adress), anvisningsbok,
förteckning öfver åtskilliga invånare, bolag,
handelsfirmor, föreningar, inrättningar o. d. på
en ort, jämte uppgifter om invånarnas namn, titlar,
yrken, bostäder m. m. Adresskalendrar för Stockholm
utgåfvos för några spridda år på 1700-talet (först
1728). Från 1834 hafva sådana utkommit för nästan
hvarje år och från 1856 årligen. Adresskalendrar
utgifvas äfven för några svenska landsortsstäder.

Adresskontor. Se Adressbyrå.

Adrett. Se Adrätt.

Adria, stad i den italienska provinsen Rovigo,
vid kanalen Bianco i Pos sumpiga delta. 15,711
inv. (1901). Eger en vacker katedral. Idkar en
icke obetydlig handel med fisk, säd, boskap och
hästar samt tillverkning af stengods. Det var i
forntiden beläget vid det haf, som bär dess namn,
men ligger nu till följd af landets höjning och Pos
deltabildning på 22 km. afstånd därifrån. Staden
anlades sannolikt af etruskerna och blef senare
koloniserad af korintierna. Den eröfrades först af
gallerna och därefter af romarna, 213 f. Kr. Ännu i
12:e årh. en blomstrande sjöstad, förföll den dels
genom Venezias uppkomst, dels genom kustförändringar.

Adriaenssen [-ansen], Alexander, flamsk stillebenmålare,
f. 1587 i Antwerpen, d. där 1661. Elev af
Artus van Laeck, trol. sedan utbildad under utländska
studieresor, i koloristiskt hänseende påverkad af
Rubens. Målade i fin silfverton och med förträffligt
ljusdunkel i synnerhet fiskar, men äfven fåglar,
blommor, frukter och prydnadskärl. Ett af hans bästa
arbeten ses i Antwerpens museum. (O. G-G.)

Adrian [ei’dri*n], stad i nordamerikanska staten
Michigan, s. v. om Detroit. Omkr. 9,000 inv. Det
ligger i en rik hvetetrakt, har kvarnar, gjuterier och
järnvägsverkstäder samt drifver en betydlig
spannmålshandel.

Adrian, den helige, en förnäm kristen romare,
som under Diocletianus’ förföljelse (år 303) led
martyrdöden, sedan hans högra hand blifvit afhugget
på ett städ. Han var länge skyddspatron för smeder,
bryggare och det norra Europas krigare samt för staden
Lissabon, hvarjämte han ansågs skydda mot pesten. Han
afbildas såsom romersk riddare med palmkvist och
svärd samt ett städ vid sidan, stundom med en
segerfana i handen eller ett lejon vid sina fötter
(han skonades nämligen af de vilda djuren). I Rom är
en kyrka på Forum romanum helgad åt honom, och hans
åminnelsedag är 8 sept. (i sv. almanackan 4 mars).
(J. HDR.)

Adrian, namn på flere påfvar. Se Hadrianus.

Adrianopel (turk. Edrene), hufvudstad i
turk. vilajetet Adrianopel, prov. Rumilien (till
större delen omfattande det gamla Tracien, 38,900
kvkm., omkr. 1 mill. inv.), vid Maritsa och järnvägen
Wien–Konstantinopel, från hvilken vid A. utgår en
linje till Dede-Agatsch vid Egeiska hafvet. Ehuru
staden alltid på grund af sitt läge kommer att
hafva stor kommersiell betydelse, har den dock sin
glanstid bakom sig och befinner sig särskildt efter
rysk-turkiska kriget 1877–78 i förfall och har endast
omkr. 80,000 inv., hälften turkar, hälften bulgarer,
armenier och judar. Säte för en grekisk ärkebiskop, en
bulgarisk och en armenisk biskop. Staden har många
märkliga byggnadsverk, bland hvilka i synnerhet
märkes sultan Selim II:s moské. Tillverkning af
mattor, saffian och parfymer, tyger m. m. – A. fick
sitt nuvarande namn (dess äldsta var Uskadama)
af kejsar Hadrianus (117–138 e. Kr.), eröfrades
1361 af turkarna och var ända till Konstantinopels
fall, 1453, sultanens residens. Nära där intill
ligger slottet Timurtasch, där Karl XII
vistades från 9 april 1713 till 3 nov. s. å.,
då han flyttade till det ett par mil längre bort
belägna Demotika. Kriget 1829 mellan Ryssland och
Turkiet slöts genom freden i A. s. å. Prut och
Donau blefvo gräns mellan båda rikena, och Turkiet
erkände Greklands själfständighet. Under det sista
rysk-turkiska kriget besattes A. af ryssarna 20
jan. 1878. Den 31 jan. träffades där öfverenskommelse
om fredspreliminärer och villkoren för en vapenhvila.
(J. F. N.)

Adrianopelrödt, tekn., dets. som turkiskt rödt.

Adrianus. Se Hadrianus.

Adriatiska hafvet, en vik af Medelhafvet, intränger
i nordvästlig riktning mellan italienska och
grekisk-turkiska halföarna. Det är förenadt
med Joniska hafvet genom Otranto-sundet (80
km. bredt). Dess längd är 1,200 km., dess bredd
i medeltal 300 km. och dess areal omkr. 300,000
kvkm. Dess västra och östra kuster äro hvarandra
alldeles olika. Den västra är jämnskuren, saknar goda
hamnar och är låg; den östra har en ansenlig skärgård,
är rik på fjärdar och hamnar samt är brant. De enda
utskjutande punkterna af västkusten äro den halfö,
som bildas af Monte Gargano, "sporren på Italiens
stöfvel", och Pos alltmera tillväxande delta. I
n. ö. framtränger halfön Istrien, omgifven af
Trieste- och Quarnero-vikarna. Dalmatiens kust ligger
bakom en rad af långsträckta öar, som bildats genom en
positiv nivåförändring af hafsytan, hvilken därigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free