- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
197-198

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adriatiska hafvet, en vik af Medelhafvet - A drittura (it.), hand. Se A dirittura - Adrätt (ty. adrett, af fr. adroit, flink, behändig), tillrop till hund - Adschmir. Se Ajmere-Merwara - Adscriptus glebæ (lat.), "till torfvan hörande" (bunden), lifegen - Adsel, fordom befäst slott i Livland - Adser. Se Asser Svensson - Adsjanta. Se Adjanta - Adsjur, rysk flottstation i Kaspiska hafvets sydöstra hörn - Adsorption, fys. kem., "tillsugning" - Adspersorium l. Aspersorium (lat., af adspergere, bestänka), vigvattenskärl - Adstriktion, sammandragning - Adstringerande medel l. Sammandragande medel, farm. - Adua (Adoa, Adova, Adaua), hufvudstad i abessinska landskapet Tigre - Aducera, förljufva, mildra - Aducering, metall.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afskilt med fastlandet förr sammanhängande
halföar. Albaniens kust saknar däremot skärgård och
är mer jämnskuren. A. är egentligen två hafsbäcken,
skilda genom en undervattenströskel mellan Monte
Gargano och Sabioncello och markerad genom en del öar
(Pelagosa och Tremiti m. fl.). Det norra bäckenets
djup tilltar mot s. ö. och kulminerar strax norr om
nämnda tröskel med 200–250 m. I det södra bäckenet
tilltar djupet mycket raskt i sydlig riktning: det
djupaste stället når 1,590 m. under hafsytan (40° 10’
n. br. och 18° 20’ ö. lgd). I öfverensstämmelse
med kusternas natur är hafvets västra del mer
långgrund, medan i öster de större djupen ligga
närmare stranden. Hafsbottnen består i regel af
kvartssand; endast på några ställen har man funnit
magnesiakorn. Salthalten tilltar från n. v. till
s. ö. och är i den inre delen 3,30 proc., i den yttre
3,85 proc. Ebb och flod förekomma nästan blott på
östra kusten, om också här i obetydlig styrka. Utefter
denna kust går en hafsström mot norr, viker där af
mot den italienska stranden och följer den mot söder,
därvid transporterande Pos sediment, som upplägges
utefter kusten. På detta sätt hafva gamla sjöstäder,
såsom Ravenna, fått sina hamnar förvandlade
till fast mark. A:s yta ligger nära 0,5 m. lägre än
Östersjöns, hvilket säkerligen beror på den större
afdunstningen, det obetydliga regnet och det ringa
tillflödet, ty utom Po och Adige mottar A. blott
obetydliga vattendrag. - Adriatiska hafvet var redan
hos de gamla illa kändt för sina stormar; särskildt
fruktad är den våldsamma nordöstvinden "bora".
J. F. N.

A drittura (it.), hand. Se A dirittura.

Adrätt (ty. adrett, af fr. adroit, flink,
behändig), tillrop till hund vid ett visst enklare
dressyrtempo. – Göra adrätt, visa sig behändig (säges
om hunden i nämnda dressyr).

Adschmir. Se Ajmere-Merwara.

Adscriptus glebæ (lat.), "till torfvan hörande"
(bunden), lifegen.

Adsel, fordom befäst slott i Livland, vid floden
Aa. Slottet förstärktes af svenskarna 1634, intogs af
ryssarna 1656 och belägrades förgäfves af svenskarna
under Fr. Löwe följande år. 1682 befallde k. maj:t på
Dahlbergs inrådan att befästningen skulle nedbrytas,
men ännu 1697 måste Dahlberg påminna om raseringens
fullbordande.
L. W:SON M.

Adser. Se Asser Svensson.

Adsjanta. Se Adjanta.

Adsjur, rysk flottstation i Kaspiska hafvets sydöstra
hörn, på en ö af samma namn.

Adsorption (af lat. ad, till, och sorbere, suga),
fys. kem., "tillsugning", fasta kroppars förmåga
att vid sin yta förtäta lösta eller gasformiga
ämnen. Adsorptionen beror på den hos alla fasta
kroppar verksamma yt-energien och är därför störst,
när ytan är stor, såsom hos pulverformiga och
porösa ämnen, t. ex. kol och platinasvart. Till
följd af sin stora adsorptionsförmåga användes
kol vid en mängd reningsprocesser, t. ex. vid
rening af dricksvatten. Färgning beror ofta på
adsorption. Kol förmår adsorbera en 90-faldig volym
ammoniakgas. Vid adsorptionen utvecklas värme,
hvarigenom den adsorberande kroppen upphettas;
nyss utglödgadt kol t. ex. kan så hastigt
ur luften adsorbera syre och kväfve, att det
därigenom upphettas till antändningstemperaturen.
H. E.

Adspersorium l. Aspersorium (lat., af
adspergere, bestänka), vigvattenskärl.

Adstriktion (af lat. adstringere, sammandraga),
sammandragning.

Adstringerande medel (af lat. adstringere, sammandraga)
l. Sammandragande medel, farm., kallas
ett slag af läkemedel, som på känsliga väfnader,
t. ex. slemhinnor, verka sammandragande, minskande
på blodfyllnad, svullnad och afsöndring, hvarigenom
väfnaden blir torrare på ytan. En sådan verkan
utöfvas särskildt af den grupp af organiska syror, som
kallas garfsyror, t. ex. galläpple-garfsyra (tannin),
kina-garfsyra, kaffe-garfsyra, kino-garfsyra och andra
i en mängd växtdroger förekommande s. k. garfämnen;
vidare af vissa metallsalter, såsom ättiksyrad
blyoxid (blysocker), alun, ättiksyrad lerjord,
svafvelsyrad järnoxidul (järnvitriol), järnklorid
m. fl.; slutligen äfven af utspädda mineralsyror. Vissa
salter, såsom lapis (silfvernitrat, salpetersyrad
silfveroxid), verka i första hand etsande (dödande och
förstörande) på väfnaden, därefter adstringerande
på omgifningen. Den adstringerande verkan uppstår
därigenom, att de verksamma ämnena ingå kemiska
föreningar med ägghviteämnen och bindväfselement
i väfnaden, hvarigenom på organens yta bildas ett
helt tunt hölje, som skyddar och i någon mån äfven
sammanpressar underlaget. De adstringerande läkemedlen
brukas framför allt vid slemhinnekatarrer; vissa,
såsom järnklorid, äfven för att stämma blödning
(se Blodstillande medel).
C. G. S.

Adua (Adoa, Adova, Adaua), hufvudstad
i abessinska landskapet Tigre, på en i öster af
höga berg begränsad, trädlös slätt 1,960 m. öfver
hafvet. Omkr. 3,000 inv. Viktig handelsplats. Vid
A. utkämpades 1 mars 1896 mellan italienarna under
general Baratieri och abessinierna under negus Menelik
en strid, som blef afgörande för italienarnas
framträngande i Afrika (se Eritrea). Genom
underhållssvårighet och fiendens öfvermakt blef
läget outhärdligt för italienska armén, och då
premiärministern Crispi fordrade en seger, gick
Baratieri med 15,000 man och 56 kanoner till anfall
mot fiendens mångdubbla öfvermakt. Abessinierna
omfattade fullständigt italienarna och anföllo dem
med yttersta vildhet, hvaraf följden blef, att de,
som förlorat sambandet mellan de olika kolonnerna,
blefvo fullständigt slagna och under återtåget
upprifna.
C. O. N.

Aducera (af fr. doux, söt, ljuf), förljufva, mildra;
göra smidig; målarek., förtunna, fördrifva färgerna
Se vidare Aducering.

Aducering (jfr Aducera), metall., en operation,
afsedd att bibringa gjutna föremål större seghet
och smidbarhet. Operationen användes vanligen för
gjutjärn, hvilket järnslag till följd af sin höga
kolhalt icke är smidbart, och tillgår så, att
de gjutna föremål, som skola aduceras, nedpackas
i järnkistor, rymmande 20–30 kg., tillsammans med
oxiderande ämnen såsom hammarslagg eller blodstensmalm
(båda hufvudsakligen järnoxid), hvarpå kistorna
tillslutas med lock. Kistorna upphettas därpå under
5 till 7 dygn vid 700–900° temp. i flamugn, där
kolåtgången plägar vara omkr. 2 tons per ton aduceradt
gods. Bäst lyckas aduceringen med föremål af hvitt
grafitfattigt) tackjärn, innehållande 0,60–0,90
proc. kisel och 0,20–0,40 proc. mangan. Genom
aducering kan tackjärnet göras så mjukt, att det
kan böjas i rät vinkel samt vid sträckprof visar
en förlängning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free