- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
321-322

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agamedes och Trofonios, grek. myt. - Agamemnon, grek. myt. - Agami, Trumpetfågel l. Sprakfågel, zool. - Agamidæ, Agamider, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trofonios’ orakel. – En liknande saga förtäljes
äfven om den egyptiske konungen Rampsinits skatt. –
En helt annan saga berättar Pindaros om de båda
bröderna. För det de byggt templet i Delfi, skulle de
sju dagar efter templets fullbordan få sin belöning
af Apollon. Efter den sjunde dagens förlopp ljöto
båda döden.

Agamemnon (grek. Agamemnon), grek. myt., son
af konung Atreus i Mykenai. Fördrifna från Mykenai
af sin farbroder Thyestes, flydde A. och hans broder
Menelaos till Sparta, där de äktade konung Tyndareos’
döttrar, A. Klytaimnestra, Menelaos Helena. Därpå
fördrefvo de Thyestes. A. blef nu konung i Mykenai,
och Menelaos tog Sparta i arf. A. förstorade sitt
rike och blef Greklands mäktigaste konung. Då de
grekiske furstarna drogo i härnad mot Troja, var
därför A. deras själfskrifne höfding. I striden var
A. tapper, han hade en konungs värdiga hållning, men
saknade beslutsamhet och härskareförmåga. Att han
icke var utan fåfänga och öfvermod, därom vittnar
bland annat hans uppförande mot Akilles. Då han
efter många äfventyr kommit hem från Troja, mördades
han försåtligt af sin gemål och hennes älskare,
Aigisthos. Detta mord hämnades af hans son Orestes
på inrådan af Agamemnons dotter Elektra. Om A:s
handlingssätt mot dottern Ifigeneia se d. o.

Agami, Trumpetfågel l. Sprakfågel,
zool., släktet Psophia af tranornas familj. Tre arter af
detta släkte lefva i Syd-Amerika. Den mest bekanta är Psophia
crepitans
. De anförda namnen häntyda på ett konstigt
läte, hvilket fågeln frambringar med tillslutet
näbb. Han är annars mest bekant för den tillgifvenhet
han visar sin egare. Liksom en hund smeker han honom
och låter själf smeka sig, visar afundsjuka mot den,
som vill dela gunsten hos hans herre, och är en trogen
och uppmärksam väktare öfver hönsgården. Om morgnarna
drifver han de öfriga tamfåglarna ut att söka föda,
om kvällarna jagar han dem åter in i gården, och
själf går han sedan till hvila på taket eller i ett
närbeläget träd. Man berättar från Cayenne, att han
till och med användes till att vakta fårhjordar.
F. A. S.*

Agamidæ, Agamider, zool., familj inom
ordn. Sauria (ödlor), kl. Reptilia. Det mest
utmärkande kännetecknet för de till denna familj
hörande ödlorna är att tänderna äro akrodonta. Oftast
kan man skilja på fram-, hörn- och kindtänder;
de sistnämnda äro mer eller mindre sammantryckta
från sida till sida, ofta tvespetsade. Gomtänder
saknas. Tungan är tjock och fastvuxen (åtminstone
till större delen). Hufvudet är nedtryckt och
saknar hudförbeningar, hvilka äro vanliga hos andra
ödlor. Extremiteterna äro alltid väl utvecklade
inom denna grupp. De stora körtlar, som finnas å
lårets insida hos flertalet andra ödlor, saknas
vanligen hos dessa. Kroppsformen står i påtagligt
förhållande till lefnadssättet: de på marken lefvande
arterna hafva kroppen nedtryckt, platt, de i träd
lefvande hoptryckt. Liksom flertalet ödlor äro
ock de flesta agamider insektätare; dock lifnära
sig några hithörande former (Uromastix, Liolepis,
Lophura) af gräs och frukter; några Agama-arter föra
en blandad diet. Agamiderna hafva en vidsträckt
geografisk utbredning: södra Europa, hela Afrika
(dock ej Madagaskar), Asien och Australien. De ödlor,
som bilda denna familj, visa en från hvarandra mycket
afvikande gestalt, enär de
afpassat sig till olika lefnadssätt. De mest bekanta
hithörande släktena äro följande: Draco, Lophura,
Chlamydosaurus, Agama, Uromastix och Moloch. –
Draco, draködlor, utmärker sig genom den spensliga,
från sidorna hoptryckta, af tegellika fjäll

[bildtext]
Draco (sedd från buksidan).

täckta kroppen, den långa stjärten och framför
allt genom den halfmånformiga, uttänjbara hud, som
hålles utspänd af åtta starkt förlängda refbenspar
och gör tjänst som fallskärm. Tack vare denna kunna
draködlorna, som uppehålla sig i trädens toppar,
taga stora, ända till 10 m. långa språng, men
endast i riktning uppifrån och nedåt. De praktfulla
färgerna, som utmärka flertalet hithörande arter,
hafva säkerligen tillkommit på grund af mimicry (se
d. o.), ty man varseblir de i bladens skugga eller
intill trädstammen sig smygande djuren, först då man
träder alldeles nära intill dem, och ser äfven då
ingenting annat än en blandning af brunt och grått,
som mycket liknar trädens bark. De äro oförargliga och
skygga djur, som lefva af små insekter. Man känner
omkr. 20 arter, alla små (omkr. 30 cm. långa), från
Ostindien och Sundaöarna. – Lophura utmärker sig för
sin betydliga storlek (öfver 1 m. lång) och för den
segelliknande hudutväxt, som finnes å svansens öfre
sida och uppbäres af svanskotornas starkt förlängda
taggutskott. Den lefver å flera af ostindiska
arkipelagens öar, alltid i närheten af vatten, dit den
tager sin tillflykt, så snart den blir oroad. Den lär
lifnära sig af både animala och vegetabiliska ämnen. –
Äfven den i Australien lefvande Chlamydosaurus hör
till de större bland nutidens ödlor (längd ända till
1,4 m.). Denna form utmärkes genom stora, kraglika
hudfållar, en å hvardera halssidan, hvilka stödjas af
broskartade stafvar och kunna spännas ut som tvenne
skärmar. Att injaga skräck hos egarens fiender torde
vara denna bildnings enda uppgift. Från alla öfriga
nu lefvande kräldjur skiljer sig Chlamydosaurus,

Tryckt den 31/7 03

1 b. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free