- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
319-320

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afzelius. 8. Johan Fredrik Ivar A. - Afzelius. 9. Jon Arvid A. - Afzelius. 10. Davida A., född Larsson - Ag, förkortning för argentum (se d. o.) - Ag, bot. - Ag., i botaniska namn förkortning för K. A. Agardh, i zoologiska för Agassiz - Aga, jur. - Aga (turk.), herre, chef, titel för militärer och hoftjänstemän i Turkiet - Agabus, en kristen profet - Agacera, reta, förtreta - Agaceri. Se Agacera - Agada, detsamma som Hagada (se d. o.) - Agade, nordbabylonisk stad med okändt läge - Agades, hufvudstad i oasen Aïr l. Asben i Sahara - Agadir, hamnstad i Marokko - Agag, titel på amalekiternas konung - Agalakti, mjölkbrist hos barnsängskvinnor - Agallocha, Aloe-ved, bot. - Agalmatolit, miner. - Agam, bot. - Agama, zool. Se Agamidæ - Agamedes och Trofonios, grek. myt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammarens beslut. 1903 insattes han i
talmanskonferensen. 1893–99 var han ledamot af
Stockholms stadsfullmäktige. Utom uppsatser i
"Tid-skr. f. lagstiftning", "Nytt jur. arkiv",
"Tidskr. f. retsvid." och "Nord. familjebok" har
A. författat Om cession af fordringar enligt svensk
rätt
(1877), Om parts ed såsom processuelt institut
(1879), Grunddragen af rättegångsförfarandet i
tvistemål
(1882; ny uppl. 1886) samt utgifvit
"Sjölagen jämte viktigare författningar rörande
sjöfarten" (4:e uppl. 1903) och "Sjölagen med
förklaringar" (1891).

9. Jon Arvid A., läroboksförfattare, f. 26 juni
1856 i Västerås, sonson till A. 5 och son till
rektorn i Arboga L. H. Afzelius, blef 1875 student i
Upsala och 1880 filos. kandidat. 1880–81 vistades
han i Tyskland och England för språkstudier, och
sedan 1882 har han som lärare varit anställd vid
Göteborgs handelsinstitut. A var den förste, som
i den svenska lärobokslitteraturen sökte tillämpa
de nya tankar och idéer i fråga om undervisningen i
lefvande språk, som i midten af 1880-talet
utgingo från Henry Sweet, Vietor m. fl., och han
har infört den sweetska uttalsbeteckningen i
de svenska läroböckerna i engelska. Arbeten:
Engelsk elementarbok
1887, 3:e uppl. 1897), Öfningar i engelsk syntax
(1891, 3:e uppl. 1903, norsk uppl. 1896), Engelsk
grammatik för skolor
(1892, 3:e uppl. 1900). Engelsk
handelskorrespondens
(1889, 3:e uppl. 1902), Tysk
handelskorrespondens
(2:a uppl. 1903) m. fl.

10. Davida A., född Larsson, den förres hustru,
altsångerska, f. 1866 i Göteborg, blef gift
1885, men är numera skild. Hon studerade sång
för Arlberg i Stockholm och Iffert i
Dresden, debuterade å k. teatern i Stockholm
1900 och engagerades för två år, hvarefter
hon egnat sig åt konsertsång. Hennes förnämsta
operapartier voro Orfeus, Amneris och Azucena.
10. A. L.

Ag, förkortning af argentum (se d. o.).

Ag, bot., svenska namnet på Cladium Mariscus P. B.,
ett 0,6–1,2 m. högt, bred- och taggbladigt, med rika
bruna axknippor försedt halfgräs i kalkkärr och
mossar från Skåne till Bohus län och Östergötland
samt Gästrikland. Det användes ofta till taktäckning
i stället för halm. – Ag nyttjas jämväl stundom
såsom namn på några närstående arter af släktet
Rhynchospora. Dessa äro dock mycket lägre och
finare samt hafva trådfina blad. De växa i myrar.
A-N. (G. L-M.)

Ag., i botaniska namn förkortning för K. A. Agardh,
i zoologiska för Agassiz.

Aga, jur., kroppslig bestraffning, som får användas
af föräldrar eller målsmän mot barn, som stå under
deras vård, af lärare mot lärjungar och af husbönder
mot tjänstehjon för visad felaktighet, försumlighet
eller olydnad. Agan får, vid äfventyr af straff
för misshandel, ej drifvas därhän, att den medför
svår kroppsskada, lyte, kroppsfel eller sjukdom
(straffl. kap. 14, § 16). – Aga kan äfven af domstol
förordnas för brott, begånget af barn under femton år
(straffl. kap. 5, § 1). Enligt lag af 27 juni 1902
skall emellertid denna bestämmelse från och med 1
jan. 1905 upphöra att gälla. Vidare eger enligt lag af
13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i
sedligt afseende försummade barn barnavårdsnämnd (se
d. o.) föreskrifva, att barn under 15 år, som visar
vanart, skall i ojäfviga vittnens närvaro tilldelas
lämplig aga. Jfr Husaga.
A. R.

Aga (turk.), herre, chef, titel för militärer och
hoftjänstemän i Turkiet, t. ex. Jenitjeri agasi
l. Jenitjeri aga, chef för janitsjarerna, kyslar aga
(l. agasi), "flick-chef", öfveruppsyningsman öfver
harem, chef för eunuckerna. Jfr Efendi.
H. A.

Agabus, en kristen profet på apostlarnas tid. Han är
den ende af Nya testamentets profeter, som förekommer
namngifven i bibeln (Apostlag. 11: 28; 21:10–11).
J. H. B.*

Agacera (fr. agacer, af fhty. hazjan, hetsa, oroa),
reta, förtreta, locka (genom miner, åtbörder eller
ord). – Agaceri, miner, åtbörder eller ord, genom
hvilka någon söker ådraga sig uppmärksamhet.

Agaceri. Se Agacera.

Agada, detsamma som Hagada (se d. o.).

Agade, nordbabylonisk stad med okändt läge,
hufvudstad i det semitisk-babyloniska väldet under
Sargon I (3800 f. Kr.). Sannolikt kommer Akkad
i den babyloniska konungatiteln "Sumer och Akkad"
från namnet på denna stad, och betecknar Akkad det
semitiska folkelementet i Babylonien i motsats till
Sumer, det sumeriska.
D. M.

Agades, hufvudstad i oasen Air l. Asben i Sahara,
på vägen mellan Mursuk och Kasjna. Det grundlades
1460, var fordom blomstrande och hade 50,000 inv.,
men har numera högst 7 till 8 tusen. Handel med salt,
sennablad och manna. Berömd ost.

Agadir, hamnstad i Marokko. Omkr. 1,000 inv. Stod
fordom i liflig handelsförbindelse med Europa,
men råkade i djupt förfall, sedan en stor del af
befolkningen efter ett uppror (1773) blifvit flyttad
till Mogador. Omedelbart söder om A. vidtager
öknen, hvaraf ställets arabiska namn, Bab Sudan,
"de svartes port".

Agag, titel på amalekiternas konung.

Agalakti (af grek. nekande a och gala,
gen. galaktos, mjölk), mjölkbrist hos
barnsängskvinnor.

Agallocha, Aloe-ved. bot., ett dyrbart, genom sin
lukt utmärkt vedslag från Ostindien. Det fås af
Aquilaria Agallocha Roxb. och A. malaccensis Lam.,
höga träd af fam. Thymelæaceæ.
A-N. (G. L-M.)

Agalmatolit (af grek. agalma, bildstod, och lithos,
sten), miner., kinesisk täljsten, ett gult,
gulgrönt eller rödaktigt mineral, i somliga
fall = tät pyrofyllit, i andra = späcksten.
A. HNG.

Agam (af grek. nekande a och gamos, gifte), bot.,
kallas en sådan växt, hos hvilken ingen fortplantning
på könlig väg finnes. Detta är fallet hos en del
mycket lågt stående växter, såsom de blågröna algerna
och bakterierna. Äfven några andra växter, såsom en
del högre svampar (ascomyceter och basidiomyceter),
äro agama. Hos dem har förmågan till sexuell
fortplantning helt säkert en gång funnits, men under
en regressiv metamorfos nästan helt och hållet eller
fullständigt gått förlorad.
G. A.*

Agama, zool. Se Agamidæ.

Agamedes (grek. Agamedes) och Trofonios,
grek. myt., tvenne kungasöner från Orchomenos
i Beotien. De byggde en gång en kunglig
skattkammare, och i afsikt att bortstjäla skatten
inpassade de därvid en sten så, att den lätt kunde
uttagas. A. fastnade dock i de snaror, som man lagt ut
vid skattkammaren. För att undvika upptäckt afskar då
Trofonios hans hufvud och tog det med sig. För denna
illbragd blef han, nära staden Lebadeia (nu Livadia)
i Beotien, uppslukad af jorden, och där uppstod sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free