- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
339-340

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agde, hamnstad i franska depart. Hérault - Agdenes, utklippa i Norge - Agder är det gamla namnet på landskapen längs Norges södra kust - Agdistis, grek. och rom. myt., det i Frygien förekommande namnet på Kybele - Aged, eng., "åldrad", förk. a., sportt. - Ageladas, grekisk bildhuggare - Agelena domestica, zool., en vanlig husspindel. Se Spindeldjur - Agen, hufvudstad i franska depart. Lot et Garonne - Agence Havas. Se Telegrambyrå - Agenda, egentl. "hvad som bör göras"; minnesbok, anteckningsbol. -- Teol. - Agendicum. Se Sens. - Agenesi, uteblifven utveckling af kroppsdelar - Agennum. Se Agen - Agenor, grek. myt. 1. Konung i Fenicien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallas därför i nejden ville noire. Kyrkomöte år
506. A. är det gamla Agatha narbonensis.

Agdenes (-näs), utklippa i Norge, vid inloppet till
Trondhjemsfjorden. I dess grannskap anlade konung
Eystein (Östen) Magnusson 1107–10 en hamn. I senare
tid har på A. blifvit uppfördt ett fyrtorn, och
i närheten anlades 1896 på Brettingsborg och vid
Hasselviken befästningar, som 1898 fingo namnet
A., hvarjämte bestämdes att de skulle betraktas
som fästning, hvarifrån salut skulle gifvas.
Y. N. L. W:SON M.

Agder (fno. agdir, hvilket ord sannolikt
betyder "kuststräckorna") är det gamla namnet
på landskapen längs Norges södra kust, från
Sireån i väster till Rygjarbit (Järnästangen,
nära staden Österrisör) i öster. Distriktets
invånare kallades egder. Tillsammans med det
innanför liggande Rábyggjalög (som bland annat
innefattade det mesta af Otteråns dalgång, Setr
och Ótrudalr m. m.) utgjorde A. det så kallade
Egdafylki. Det egentliga A. var af ålder deladt i
Öster- och Väster-Agder. I administrativt hänseende
var A. indeladt i tre "sysler": Östersyssel,
Midsyssel och Västersyssel, som längre fram blefvo
tre särskilda förläningar. Rábyggjalög, som först
var ett syssel, blef senare en egen förläning. Dessa
fyra län kallades Nedenäs, Råbygdelaget, Mandal
och Lister. Från Kristian IV:s tid voro de vanligen
förenade under en befallningshafvande och förekommo
då under benämningen "Agdesidens len". Hvart och
ett af dem hade på den tiden sin egen fogde, och de
öfvergingo sålunda till särskilda fögderier. Efter
1660 hafva de regelmässigt utgjort två amt, Nedenäs
(med Råbygdelaget) samt Lister och Mandal. – I
kyrkligt hänseende har A., allt sedan Stavangers
(nu Kristianssands) biskopsdöme inrättades, städse
hört till detta. I judiciellt hänseende åter hörde
det först under Gulatingslagen, därefter tillika med
Ryfylke under Agvaldsnäs’ (l. Stavangers) lagdöme
och slutligen, från omkr. 1520, under det därifrån
afskilda Agdesidens lagdöme, tills detta jämte
öfriga lagdömen 1797 upphäfdes och därmed namnet
Agder (eller Agdesiden) försvann ur det officiella
språket. På den tid, som närmast föregick Norges
sammanslutning till ett rike, synes A., liksom de
västerut liggande fylkena, hafva spelat en framstående
roll, förnämligast genom sin aristokratis förbindelser
med Skottland och Irland, medan det däremot efter
Harald Hårfagers eröfring så godt som förlorade all
betydelse. Det nämnes under den historiska tiden
oftast vid tal om kungarnas resor, på hvilka dessa
besökte åtskilliga af distriktets hamnar (Selö,
Hesnäs). Den mest befolkade delen af A. var trakten
omkring Nidälfvens utlopp, vid den gamla kungsgården
Nidarnes, där nu staden Arendal ligger. Den där
belägna ön Tromö (Thruma) är i sagohistorien känd
såsom bostad för Storvirk, Starkads fader. I 14:e
årh. led A. mycket af hanseaternas plundringar. Först
efter reformationen började en bättre tid, på samma
gång som trävaruhandeln tog fart, i synnerhet från
midten af 17:e årh., då den norska skeppsfarten
begynte utveckla sig. Synnerligen med Nederländerna
stod A. på denna tid i mycket liflig förbindelse. A:s
befolkning bestod mest af själfegare, och de adliga
gods, som funnos där, voro hvarken många eller af
någon betydenhet, liksom ock deras egare i allmänhet
ej heller stodo högt öfver de bönder, bland hvilka
de lefde. Den märkligaste af dessa
bonde-adelsmän från A. var säkerligen Sti Bagge på
gården Ekeland (i Kvinesdal), som var befallningsman
öfver Lister och 1542 blef fången och dräpt i
Nederländerna, dit han seglat som spejare åt Kristian
III. Åren 1786–87 var östra delen af A. skådeplatsen
för den rörelse, som fått namn efter sin ledare,
Kristian Lofthus, hvars namn på den tiden till och med
sattes i förbindelse med Gustaf III:s planer att vinna
Norge; men oroligheterna afstannade af sig själfva,
sedan Lofthus blifvit fängslad och bragt i säkerhet
på Akershus. Detta var för öfrigt en gyllene tid för
kustlandskapens invånare: skeppsfarten blomstrade, och
de många järnverk, som i 17:e och 18:e årh. anlades
på A. (Näs, Barbo, Froland m. fl.), gåfvo goda
inkomster. Dessa förhållanden upphörde med utbrottet
af kriget 1807. Samtidigt öppnade dock kaperiet här
en ny näringskälla, ehuruväl denna icke verkade i
allo fördelaktigt. – A. hade under medeltiden inga
städer; sådana uppstodo först i 16:e och 17:e årh.
Y. N.

Agdistis, grek. och rom. myt., det i Frygien
förekommande namnet på Kybele.

Aged [ei’d*d], eng., "åldrad", förk. a., sportt.,
i anmälan till kapplöpningar beteckning för att
den anmälda hästen är minst sex år gammal och bär
högsta vikt.

Ageladas (grek. Ageladas), grekisk bildhuggare i
Argos, verksam omkr. 520–470 f. Kr., berömd genom
sina bronsbilder af gudar, atleter m. fl., af hvilka
dock inga ens genom säkra efterbildningar bevarats åt
eftervärlden. Enligt en tradition, till hvilken den
nyare forskningen dock icke sätter tro, var han lärare
för skulptörerna Myron, Feidias och Polykleitos.
(O. G-G.)

Agelena domestica, zool., en vanlig husspindel. Se
Spindeldjur.

Agen [a*ã’], hufvudstad i franska depart. Lot et
Garonne, på högra stranden af floden Garonne,
i en fruktbar och härlig nejd. 20,879
inv. (1901). Har en gammal restaurerad
katedral och en hängbro öfver Garonne, ansedd
som en af de förnämsta i Frankrike. Liflig
industri. I synnerhet äro karmosin- och
scharlakan-färgerierna berömda. Stor handel med
torkade plommon. A. hette fordom Aginnum l. Agennum.
J. F. N.

Agence Havas [a*ãs-ava’ss]. Se Telegrambyrå.

Agenda (af lat. agere, handla, verka), egentl.
"hvad som bör göras"; minnesbok, anteckningsbok. –
Teol. Den bok, som angifver, huru den offentliga
gudstjänsten och andra kyrkliga förrättningar skola
utföras, och som innehåller de formulär, hvilka
därvid böra följas. Den romersk-katolska kyrkans
gudstjänstordning bestämdes af påfven Gregorius I (590
–604) i hans agenda, som äfven kallas sacramentale. Då
vid reformationen protestanterna lösryckte sig från
katolska kyrkan, fick hvarje protestantiskt land sin
egen agenda. Jfr Kyrkohandbok, Liturgi och Ritual.
(J. HDR.)

Agendicum. Se Sens.

Agenesi (af grek. nekande a och genesis, uppkomst),
uteblifven utveckling af kroppsdelar; ofruktsamhet
(hos kvinnor).

Agennum. Se Agen.

Agenor (grek. Agenor), grek. myt. 1. Konung i
Fenicien, son af Poseidon och Libya. Bland hans barn
märkas Kadmos och Europa. Då den senare blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free