Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agger-Tange, en smal och lågländt, 13 km. lång, nu genombruten landremsa - Agglomerat, geol. - Agglomeratlava, geol. - Agglomerera, sammanhopa - Agglutinantia, vidhäftande, klibbande ämnen - Agglutination, hoplimning, hophäftning - Agglutinera, vidhäfta, sammanklibba - Agglutinerande språk, sammanfogande språk - Agglutinin, med. - Aggravation, försvårande - Aggravera, försvåra, förvärra - Aggregat, i allm. sammanhopning af ämnen - Aggregatæ, bot. - Aggregation. 1. Bot. - Aggregation. 2. Kem. Se Aggregationstillstånd - Aggregationstillstånd, fys. kem. - Aggregera. Se Agré - Aggression, angrepp, anfall - Aggressiv, angripande, anfallande - Aggripärlor, ett genom ålder och stor spridning märkligt slags pärlor af glas eller sten - Aghrim l. Aughrim, by i Irland - Agilolfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt - Agilulf, hertig af Turin - Agincourt, by i franska depart. Pas de Calais. Se Azincourt - d'Agincourt, fransk konsthistoriker och tecknare. Se Seroux d'Agincourt - Aginnum. Se Agen - Agio, hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 febr. och 28 nov. 1825 bildades Agger-kanalen,
som småningom fördjupades, så att den blef segelbar
(1856 trafikerades den af omkr. 1,700 fartyg),
men på 1860-talet började igensandas och 1875 var
fullkomligt försvunnen. Hösten 1862 åstadkom en ny
stormflod vid Thyborön, längre åt söder, en sedan
1868 segelbar kanal. Genom omfattande och dyrbara
anläggningar af "höfder" (kust-skyddare) har man sedan
1875 sökt afvärja nya härjningar af hafvet. Thyborön
förenades 1899 genom järnväg med Lemvig i Ringköbing
amt.
E. EBG.
Agglomerat (af lat. agglomerare, hopgyttra), geol.,
sammanhopning af kantiga bergartsfragment (lava och
andra stenarter), som uppkastats ur vulkaner och
samlats till stundom ganska betydande massor på
vulkankäglan och i dennas grannskap. Vid närvaro
af finare och stoftartadt material samt inträdande
af måttlig cementering uppstår en vulkanisk tuff,
agglomerattuff. - I vidstr. bem. förstås med
agglomerat lösa massor af kantiga bergartsstycken i
allmänhet. Sådana massor hopkittade till fast sten
genom något bindemedel kallas breccia. Jfr Konglomerat.
E. E.
Agglomeratlava, geol., lava, som innehåller insmälta
brottstycken af en annan eller tidigare hårdnad lava.
E. E.
Agglomerera (jfr Agglomerat), sammanhopa.
Agglutinantia (af lat. agglutinare, häfta ihop,
af gluten, lim), vidhäftande, klibbande ämnen,
t. ex. häftplåster, kollodium, hvilka användas vid
läkning af sår för att hindra luft och smuts att
orena dem.
Agglutination (se Agglutinantia),hoplimning,
hophäftning; sammanläkning af sår (genom
agglutinantia); sammanfogning (svag sammansättning)
af ord.
Agglutinera (lat agglutinare, af gluten, lim),
vidhäfta, sammanklibba.
Agglutinerande språk (jfr Agglutinera), sammanfogande
språk. Se vidare Monosyllabiska språk och
Polysyndetiska språk.
Agglutinin (se Agglutinera), med., benämning på
åtskilliga ämnen, som agglutinera i vätskor,
t. ex. blodvätskan. Sådana ämnen äro af stor
betydelse vid bakteriologiska undersökningar. Se
vidare Bakteriologi.
W-S.
Aggravation (af lat. aggravare, försvåra),
försvårande (t. ex. af en skuld eller af ett straff);
förvärrande (t. ex. vid en sjukdomsbeskrifning, för
att efter ett olycksfall få högre försäkringsbelopp
utbetaldt).
Aggravera (se Aggravation), försvåra, förvärra.
Aggregat (af lat. aggregare, sammanföra med, förena
med, af grex, hjord), i allm. sammanhopning af ämnen,
som ej hafva något egentligt sammanhang sinsemellan;
miner., samling af med hvarandra hopvuxna kristaller;
tekn., se Kraftstation.
Aggregatæ (jfr Aggregat), bot., en naturlig
växtgrupp, omfattande hos Endlicher de naturliga
familjerna Valerianeæ, Dipsaceæ och Compositæ. De
utmärkas däraf, att blommorna äro tätt hopgyttrade,
med fruktämnet under kronan och fröet ensamt.
A-N.*
Aggregation (jfr Aggregat). 1. Bot. Ett fenomen
hos körtelhåren hos Drosera, bestående däri att det
stora saftrummet i hårens celler vid retning af ett
eller annat slag sönderdelas i flera små saftblåsor.
Jfr Insektätande växter. - 2. Kem. Se
Aggregationstillstånd.
1. G. O. R.
Aggregationstillstånd (jfr Aggregat), fys. kem.,
kallas de trenne olika tillstånd, i hvilka kroppar
kunna förekomma, nämligen det fasta, det flytande och
det gasformiga tillståndet. En kropp befinner sig
i det fasta aggregationstillståndet, då dess form
och volym äro bestämda; i det flytande, då formen
är föränderlig, men volymen bestämd; i gasformigt
tillstånd har en kropp hvarken någon bestämd form
eller volym. Det amorfa aggregationstillståndet
bildar öfvergången mellan det flytande ocn det
kristalliniska (fasta i egentlig bemärkelse). Angående
omvandlingen mellan de olika aggregationstillstånden
se Kritisk punkt. Se vidare Molekyl och Värme.
P T. C. (H. E.)
Aggregera. Se Agré
Aggression (lat. aggressio), angrepp, anfall.
Aggressiv (lat. aggredi, gå emot; angripa),
angripande, anfallande.
Aggripärlor (Agiri-, Agri-), ett genom ålder och
stor spridning märkligt slags pärlor af glas eller
sten. De blefvo först bekanta genom sin förekomst på
Afrikas västkust, men man har sedermera funnit dem
spridda i sydöstra Afrika, i indiangrafvar i Florida
och Syd-Kalifornien, bland stammar i Syd-Amerika
samt på Timor och Flores i indiska arkipelagen. Till
aggripärlorna torde äfven böra räknas "pärlmynten"
på Palau-öarna och en mängd graffynd i Europa. Den
enklaste formen är en enfärgad cylinder, men
äfven invecklade mönster förekomma (se fig.). Där
aggripärlorna ej äro af arkeologiskt ursprung,
utan ännu i bruk, utgöra de dyrbara bytesföremål
Numera antages, att de äro af venezianskt ursprung,
ehuru teknik och förebilder säkerligen äro hämtade
från Egypten, som äfven förr ansågs vara deras
ursprungsort. Till Asien skulle de först ha kommit
genom den venezianska levanthandeln, till Väst-Afrika
och Amerika genom spanjorerna.
Aghrim l. Aughrim [å’grim], by i Irland,
grefsk. Galway, bekant för den drabbning, som där egde
rum 12 juli 1691 och hvari Vilhelm III fullständigt
segrade öfver Jakob II:s trupper.
Agilolfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt,
uppgifvas härstamma från härföraren Agilolf,
en frände till den frankiske konungen Klodvig, och
regerade från senare hälften af 500-talet till 788. Se
Bajern. En gren af A. innehade i 7:e årh. under en
kort tid langobardernas konungatron.
Agilulf, hertig af Turin, konung öfver langobarderna
(se d. o.).
Agincourt [a*äkor], by i franska depart. Pas de
Calais. Se Azincourt.
d’Agincourt [da*äkor], fransk konsthistoriker och
tecknare. Se Seroux d’Agincourt.
Aginnum. Se Agen.
Agio (uttalas i Italien adjå, i Sverige vanligen agio,
ant. af it. aggio, af aggiungere, lat. adjungere,
tillägga, eller af it. agio, fr. aise, bekvämlighet,
fördel), hand., urspr, den godtgörelse, som
italienska växlare fingo, då de lämnade guldmynt i
st. f. silfvermynt; sedan: det belopp, med hvilket
priset på ett mynt eller värdepapper öfverstiger det
därå utsatta nominella värdet; prisskillnaden mellan
bättre och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
