- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
347-348

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agio, hand. - Agioskop, en apparat för frambringande af dimbilder - Agiotage, fr., handel - Agiotera, drifva handel med mynt och värdepapper - Agiotör, ockrare med växlar, värdepapper o. s. v. - Agira, stad uti ital. prov. Catani på Sicilien - Agis, namn på flere konungar i Sparta - Agitation. Se Agitera - Agitato l. Con agitatzione (it.), mus. - Agitator. Se Agitera - Agitera, sätta i rörelse; ifrigt bearbeta, uppvigla - Aglabider, arabisk dynasti i norra Afrika - Aglaia, grek. myt. - Aglaia Lour., bot. - Aglauros, "den glänsande" - Agliardi, Antonio - Aglossa, zool., "utan tunga". 1. ett släkte mott-fjärilar - Aglossa. 2. En afdelning inom grodornas ordning - Aglossi, tunglöshet - Agn. 1. Bot. - Agn. 2. Fiskerit. - Agnadello, ort i Lombardiet - Agnano, fordom en märkvärdig sjö i Italien - Agnar, nord. sag., Ragnar Lodbroks yngre son - Agnater, jur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sämre myntsorter eller emellan klingande
mynt och pappersmynt; mellangift vid
utbyte af myntsorter och värdepapper.

Agioskop (af grek. hagios, helig, och skopein,
skåda), en apparat för frambringande af dimbilder
(egentl. af andar, af helgon).

Agiotage [-ta*], fr. (se Agio), handel, beräknad på
mynts och värdepappers stigande och fallande; handel
eller ocker med agio.

Agiotera (se Agio), drifva handel med mynt och
värdepapper, ockra med agio.

Agiotör (se Agio), ockrare med växlar, värdepapper
o. s. v.

Agira [adjira], stad uti ital. prov. Catani
på Sicilien, nära floden Salso. 17,634
inv. (1901). Svafvelgrufvor. A. är forntidens Agyrion,
Diodorus Siculus’ födelseort.

Agis (grek. Agis), namn på flere konungar i Sparta.
- Agis II, konung 427-397 f. Kr., är frejdad för
sina framgångar i det peloponnesiska kriget.
- Agis III, konung 338-330 f. Kr. Under Alexander den
stores frånvaro i Asien försökte han befria Grekland
från Macedoniens öfvervälde, men stupade i en strid
mot Antipatros 330 - Agis IV blef konung 244 f. Kr.,
vid 20 års ålder. Ehuru uppfostrad i öfverflöd,
gjorde han till sin uppgift att förbättra det
förfallna spartanska samhället genom att återinföra
Lykurgos’ statsförfattning och forntidens enkla seder.
Genom sitt föredöme lifvade han den spartanska
ungdomen för sina planer, men rönte ett hårdnackadt
motstånd hos det hopsmälta antalet af de rike,
förvekligade spartanske medborgarna. För dessa föll
han slutligen ett offer och stryptes i fängelset
jämte sin mor och mormor, 240 f. Kr. En af hans
närmaste efterträdare, Kleomenes III (konung 235),
upptog A:s plan och lyckades genomföra densamma.

Agitation. Se Agitera.

Agitato [adjitatå] l. Con agitazione (it.), mus.,
upprördt, med lidelsefull oro.

Agitator. Se Agitera.

Agitera (af lat. agitare), sätta i rörelse;
ifrigt bearbeta, uppvigla) upphetsa (i ett visst
syfte). - Agitation, bearbetning af den allmänna
meningen, uppvigling, upphetsning. -. Agitator,
uppviglare, person, som bearbetar den allmänna
meningen till förmån för någon (vanl. politisk) åsikt.

Aglabider, arabisk dynasti i norra Afrika, insatt
af de abbasidiske kaliferna, men år 800 erkänd
som oberoende. Den viktigaste tilldragelsen i dess
historia är Siciliens eröfring 827-878. Dynastien
störtades 910 af fatimiderna.

Aglaia (grek. Aglaia, lat. Aglaia), grek. myt.,
en af kariterna (gracerna), behagets gudinnor.

Aglaia Lour., bot., växtsläkte af
nat. fam. Meliaceæ. Blommorna äro små och
oansenliga. A. odorata Lour., "välluktande
glansträd", är inhemskt i Kochinkina.
A-N. (G. L-M.)

Aglauros (grek. Aglayros), "den glänsande" (äfven
Agraulos, "den landtliga"), en af Kekrops’ döttrar,
Athenas prästinna, om hvilken det berättas, än att
hon - sedan hon brutit mot Athenas bud
- i vansinne störtade sig ned från Akropolis och
därigenom fann döden, än att hon, för att afvända
en hotande olycka från sin fädernestad,
gaf sig själf till offer. I samband med
den sistnämnda sagan står den plägseden, att Atens
ynglingar, när de voro vuxna att bruka vapen, i A:s
tempel svuro
att som hon offra sitt lif för fosterlandet. - A. var
äfven ett binamn till Athena.

Agliardi [alja’rdi], Antonio, kardinal,
f. 1832, verkade i tolf år som präst i Bergamo
och blef 1877 vid "Collegium de propaganda fide" i
Rom anställd som ledare af dess verksamhet i Kina,
Indien och Australien. 1884 titulär ärkebiskop af
Cäsarea, utsändes han s. å. och 1887 till Indien för
att leda inrättandet af kyrklig hierarkisk ordning
därstädes och genomföra konkordatet med Portugal
rörande Goa. 1889 utsågs A. till nuntie I München
och förflyttades 1892 till samma ämbete i Wien. Då
han 1895 personligen inblandade sig i Ungerns inre
kyrkopolitiska strider, besvärade sig den ungerska
regeringen öfver hans uppträdande, hvilket indirekt
medförde utrikesministern Kalnokys störtande efter
en konflikt med den ungerske ministerpresidenten
Banffy. A. återkallades 1896 med anledning af dessa
händelser samt utnämndes s. å. till kardinal och
ärkebiskop af Ferrara. 1903 blef han i Leo XIII:s
sista konsistorium utsedd till vice-kansler. A. anses
tillhöra den mot Rampollas politik fientliga
riktning inom kardinalkollegiet, som önskar gifva
den påfliga politiken en mera tyskvänlig prägel.
V. S-G.

Aglossa, zool., "utan tunga". 1. Ett släkte
mott-fjärilar, hvars bruna, fettglänsande
larv lefver i smör, fett, späck o. d. -
2. En afdelning inom grodornas ordning, så
benämnd, emedan dithörande grodor sakna tunga.
F. A. S.*

Aglossi (af grek. nekande a och glossa, tunga),,
tunglöshet (särskildt medfödd).

Agn. 1. Bot. De blomfjäll hos gräsen, som omsluta
dessas befruktningsdelar, och särskildt det
merendels hinnaktiga fjäll, som ofta sitter fast
vid frukten - gräsens "korn" - och som lösgöres
därifrån vid den så kallade "kastningen". Jfr Palea.
A-N.*

2. Fiskerit. Lockbete, som sättes på krok,
vid fiske. Agnet lämpas efter fiskslag och
fiskredskap. För mindre fiskar nyttjas flugor,
daggmaskar, små blötdjur o. d.; för större använder
man lefvande småfisk, såsom löja, mört m. fl.

Agnadello [anjade’llå], ort i Lombardiet, nära Lodi,
bekant genom Ludvig XII:s seger öfver venezianerna
14 maj 1509, till minne hvaraf kyrkan Santa Maria
della Vittoria byggdes. - Prins Eugène led där,
16 aug. 1705, under spanska successionskriget, ett
nederlag genom hertigen af Vendôme.

Agnano [anjanå], fordom en märkvärdig sjö i Italien,
men nu till största delen urtappad och fylld. Den
ligger väster om Neapel, på de s. k. Flegreiska
fälten, och utgör egentligen kratern af en sedan 1198
utbrunnen vulkan. A. var 17 m. djup, hade kallt vatten
och saknade synligt aflopp. Ytvidden 1,3 kvkm. På
sjöns södra strand ligga svafveldunstbaden San
Germano
och därbredvid Hundgrottan (Grotta del cane).
(J. F. N.)

Agnar, nord. sag., Ragnar Lodbroks yngre son
med Tora Borgarhjort, stupade i ett krig mot
den svenskekonungen Östen Bele, som han och
hans broder Erik angripit, sedan Ragnars och
Östens vänskap upphört, emedan Ragnar brutit
sin trolofning med Östens dotter Ingeborg.
B-E.

Agnater (af lat. agnatus), jur., kallades i
romerska rätten alla, vare sig skylda eller oskylda
personer, som hörde till en och samma familia,
d. v. s. husfadern och de, som lydde under hans
faderliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free