- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
353-354

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agnus Dei. 4. I den grekiska kyrkan - Agnus scythicus, ett blodstillande medel - Agobard, ärkebiskop af Lyon - Agogik, mus. - Agometer. Se Volt-agometer - Agomfiasis, tändernas lossnande - Agon, täflingsstrid - Agon, fys. Agoniska linjer - Agonaltempel l. Festtempel, ett sådant forngrekiskt tempel - Agoni, dödsarbete, dödskamp - Agoniska linjer l. Agoner, linjer - Agonistik, kroppens systematiska öfning - Agonistiker, en religiös sekt. Se Donatister - Agonus, zool. Se Skäggsimpsläktet - Agora, folkförsamling; plats, där denna hölls, torg - Agoracritus. Se Agorakritos - Agorafobi, med. - Agorakritos, grekisk bildhuggare - Agosta (Augusta), starkt befäst hamnstad - Agostino da Siena och Angelo da Siena, italienska bildhuggare - d'Agoult, Marie Cathérine Sophie, grefvinna, född de Flavigny

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under Hansan präglade små silfvermynt med
den i det gottländska landskapsvapnet
ännu förekommande A.-D.-bilden.
(J. HDR.)

Agnus scythicus (lat., "skytiska lammet"),
ett blodstillande medel, kändt i västra Europa
sedan början af 1500-talet, då Herberstein, som på
uppdrag af tyske kejsaren reste i Ryssland, bragte
berättelsen om detsamma till det öfriga Europa. Det
spelade i de följande århundradenas örtaböcker en
viktig roll såsom ett mystiskt mellanting mellan djur
och växt, hvilket med sina fyra fötter var fäst i
jorden, förtärde allt i sin närhet och dog, sedan det
utgjutit sitt blod. Linné, som från Kina erhöll denna
märkvärdiga organism, igenkände i densamma rotstocken
af en ormbunke (Aspidium Baromez Willd.). Denna
rotstock växer horisontalt, blir öfver 0,3 m. lång,
höjer sig något öfver marken, innehåller en gulaktig
mjölksaft och täckes helt af höggula, sidenglänsande
fjäll. Den får därigenom ett utseende, som påminner
om ett på marken liggande lamm. De nämnda fjällen
införas än i dag från Kina, Tibet, Afganistan och
andra länder under namnet baromez till Europa.
G. A.*

Agobard, ärkebiskop af Lyon 816-840, understödde
Ludvig den frommes söner af första giftet i deras
uppror mot fadern och blef därför för någon tid afsatt
(835). Oaktadt sitt hierarkiska högmod visar sig A. i
sina efterlämnade skrifter som en klartänkande, djärf
och mångsidigt bildad man. Han uppträdde i viss mån
reformatoriskt mot tidens vidskepliga föreställningar,
i det han förkastade bilddyrkan, tron på trolldom och
bruket af s. k. gudsdomar. Likaledes opponerade han
mot medeltidens mekaniska inspirationsteori och dref
i sina fem böcker mot judarna en skarp antisemitisk
propaganda. Se Rozier, "Agobard de Lyon" (1891).
J. HDR.

Agogik (af grek. agoge, tempo), mus., läran om
tempots lindriga modifierande för att göra föredraget
uttrycksfullt. Jfr Rubato.

Agometer. Se Volt-agometer.

Agomfiasis (af grek. nekande a och gomfios, kindtand),
tändernas lossnande.

Agon (grek., plur. agones), täflingsstrid,
kämpaspel. Så kallades de gamle grekernas högtidliga
täflingsstrider. De voro dels gymniska,
som bestodo i kroppsöfningar, dels hippiska,
d. v. s. gällde kappkörning och kappridning, och dels
musiska, hvilka omfattade musik, skaldekonst
och dans. - På många ställen i Grekland firades dylika
kämpaspel, till hvilka alla greker hade tillträde. Men
efter hand höjde sig fyra orters agones till allmänna
nationalfester. Dessa voro de olympiska i Olympia
i Elis, de pythiska i Delfi i Fokis, de nemeiska i
Nemea i Argolis och de isthmiska på Isthmos. Jfr
Olympiska, Pythiska, Nemeiska, Isthmiska spelen. -
I Rom efterbildades dessa grekiska agones redan under
republikens sista tider. Längst egde de kapitolinska
bestånd.

Agon, fys. Se Agoniska linjer.

Agonaltempel (af grek. agon) l. Festtempel,
ett sådant forngrekiskt tempel, där offerbordet
ersattes af en tribun, från hvilken de i den festliga
täflingsstriden vunna prisen utdelades, till skillnad
från kulttemplet, som var afsedt för den egentliga
gudstjänsten samt inneslöt ett offerbord framför
gudens bild och hade ett brännofferaltare framför
tempelfasaden. Mot denna af C. Bötticher
införda indelning af de grekiska templen restes
på 1870-talet en segerrik opposition af Leopold
Julius och Petersen, hvaraf som resultat framgick,
att det visserligen funnits uteslutande kulttempel,
men däremot ej några tempel, som uteslutande varit
agonaltempel.

Agoni (af grek. agonia, kamp), dödsarbete, dödskamp.

Agoniska linjer (af grek. nekande a och gonia,
vinkel) l. Agoner, linjer, hvilka man tänker
sig dragna genom de punkter på jordytan, i hvilka
den magnetiska deklinationen är noll.

Agonistik, kroppens systematiska öfning och utbildning
för deltagande i kämpalekar. Jfr Agon.

Agonistiker, en religiös sekt. Se Donatister.

Agonus, zool. Se Skäggsimpsläktet.

Agora (grek.), folkförsamling; plats, där denna
hölls, torg.

Agoracritus. Se Agorakritos.

Agorafobi (af grek. agora, torg, och fobos, skräck),
med., ett tillstånd af fruktan eller ångest, i hvilket
en del neurasteniska (nervsvaga), i synnerhet andligen
öfveransträngda, personer råka vid passerandet
af öppna platser (torg, broar, breda gator) eller
under vistelsen i teatrar, kyrkor eller andra stora
rum. Den däraf angripne har vanligen en känsla af
att han skall mista förmågan att bibehålla jämvikten
eller röra sig hvart han vill. Denna känsla kan
blifva så häftig, att verklig oförmåga att gå upprätt
eller röra sig från stället inträder, utan att någon
muskel förlamas eller verklig svindel är för handen.
(J. E. J-N.)

Agorakritos (grek. Agorakritos, lat. Agoracritus),
grekisk bildhuggare från ön Paros, Feidias’
älsklingslärjunge, i hvars arbeten den
store mästaren deltog. Hans mest frejdade
arbete var den kolossala statyen af Nemesis
i Rhamnos, af hvilka fragment ännu finnas.
(O. G-G.)

Agosta (Augusta), starkt befäst hamnstad på en liten
med fastlandet genom en bro förbunden ö vid Siciliens
östra kust, prov. Syrakusa. 16,770 inv. (1901). Handel
med vin, sardeller och hafssalt. A. förstördes
nästan fullständigt genom en jordbäfning 1693. Nära
A. stod ett sjöslag emellan den franska flottan och
den spansk-holländska 22 apr. 1676, i hvilket den
holländske amiralen de Ruyter dödligt sårades.

Agostino da Siena och Angelo [a’ndjelå] da Siena,
italienska bildhuggare och arkitekter i Siena, elever
af Giov. Pisano och verksamma under 1300-talets förra
hälft. Deras förnämsta arbete är biskop Tarlatis
grafvård i domen i Arezzo.
(O. G-G.)

d’Agoult [dago], Marie Cathérine Sophie, grefvinna,
född de Flavigny, fransk författarinna, känd under
pseudonymen Daniel Stern, f. 1805 i Frankfurt a. M.,
blef 1827 gift med grefve d’A., från hvilken hon
snart skildes, och hade därefter en längre intim
förbindelse med Franz Liszt (se denne). Hennes roman
Nélida (grundad på förhållandet till Liszt) trycktes
1845 i "La Presse" och väckte mycket uppseende. Goda
iakttagelser öfver Tyskland offentliggjorde hon i
"Revue des deux mondes" och "Revue indépendante." I
sina politiska arbeten Lettres républicaines (1848)
och en innehållsrik Histoire de la révolution de 1848
(3 bd, 1851-53; ny uppl. 1880) fördömer hon Ludvig
Filips styrelse samt lofprisar revolutionen och dess

Tryckt den 4/8 03

1 b. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free