- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
367-368

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ágrip, "utdrag" (nämligen af Norges historia) - Agrippa, Menenius - Agrippa, Marcus Vipsanius - Agrippa, namn på tvenne judiska konungar. Se Herodes - Agrippa, Heinrich Cornelius A. af Nettesheim - Agrippina. 1. A. d. ä. - Agrippina. 2. A. d. y. - Agrippina partus (lat.), "agrippinsk förlossning", ett fosters framfödande med fötterna före - Agrologi, läran om markens uppkomst - Agroman, person, som vurmar för landtbruk - Agronom, en, som är kunnig i landtbrukets teori

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

munks och den anonyma "Historia Norvegiæ". Det
norska originalet är förloradt, och vi känna
arbetet nu endast genom en defekt isländsk
afskrift i en handskrift från förra hälften
af 1200-talet (utg. af V. Dahlerup 1880).
AD. N-N.

Agrippa, Menenius, romersk konsul 503
f. Kr. Allmänt bekant är den liknelse om lemmarnas
uppror mot magen, hvarigenom han en gång förmådde
plebejerna i Rom, hvilka uttågat till det heliga
berget, "Mons sacer", till förlikning med patricierna
(494).

Agrippa, Marcus Vipsanius, utmärkt romersk
fältherre, f. 63 f. Kr., af låg börd. Redan i
sin ungdom intim vän med den jämnårige Octavius
(Augustus), stod han sedan i krig och fred troget vid
dennes sida. Sina stora fältherreegenskaper visade
han bl. a. i segrarna vid Mylæ och Naulochus öfver
Sextus Pompejus och vid Aktion (31 f. Kr.) öfver
Antonius. Af hans storartade verk till Roms försköning
och gagn märkas Panteon och termerna. Augustus gaf
A., de högsta hedersposter och förmälde honom med
sin dotter Julia, sedan hennes förre man, Marcellus,
aflidit. A. dog 12 f. Kr., ärad som framstående
fältherre, utmärkt äfven i fredens värf, oegennyttig
och rättrådig samt vän och gynnare af särskildt de
bildande konsterna. Äfven som skriftställare gjorde
han sig bemärkt; bl. a. utförde han förarbetena
till en karta öfver det romerska riket. Hans dotter
i första giftet, Vipsania Agrippina, blef Tiberius’
gemål. Om A:s och Julias dotter Agrippina se Agrippina
1. - Litt.: Gardthausen, "Augustus und seine zeit"
(2 bd, 1891-96).
(H. SGN.)

Agrippa, namn på tvenne judiska konungar. Se Herodes.

Agrippa, Heinrich Cornelius A. af Nettesheim,
tysk författare, f. i Köln 1486 l. 1487, d. 1535,
var en af de märkvärdigaste representanterna för den
fantastiska riktning, som härskade inom vetenskapen
mot medeltidens slut och enligt hvilken människan
genom hemliga medel kunde vinna en öfvernaturlig
makt öfver de sinnliga tingen. Irrande omkring i
Tyskland, Frankrike och Italien, försökte han sig
än såsom teolog, än såsom läkare, än såsom jurist,
än såsom krigare. Efter ära och rikedom sträfvade
han, och för detta ändamål utgjorde hans insikt
i de hemliga vetenskaperna endast ett medel. Han
uppträdde mot munkarna och inkvisitionen, men
saknade intresse för de stora rörelser, som utmärka
reformationstiden. Bland hans skrifter må nämnas De
incertitudine et vanitate scientiarum
(Köln 1527), en
bitter satir öfver vetenskapernas dåvarande tillstånd,
och De occulta philosophia (Köln 1510, omarb. uppl.
1533). En fullständig samling af hans
skrifter i tysk öfversättning utkom 1856. Se
Morley, "Life of Cornelius A." (1856),
och Sigwart, "Kleine schriften" (I, 1881).
G. S.*

Agrippina. 1. A. d. ä., Germanicus’ gemål, dotter
till M. V. Agrippa och Augustus’ dotter Julia. A. var
modig, själfständig och energisk, följde sin gemål på
hans krigståg till Germanien och orienten utan att sky
några ansträngningar. Sedan hon efter hans död (19
e. Kr.) återvändt till Rom, gjorde hon sig misstänkt
af Tiberius för att eftersträfva herraväldet åt
sina söner och förvisades därför till ön Pandataria
vid Neapel, där hon år 33 dog hungersdöden - om
frivilligt eller af tvång, är oafgjordt. Hennes ende
öfverlefvande son, Caligula, blef år 37 kejsare.

2. A. d. y., dotter till Germanicus och A. d. ä.,
f. 16 e. Kr. i den stad, som efter henne fick namnet
Colonia Agrippina (Köln). Först var hon förmäld med
Domitius Ahenobarbus, med hvilken hon hade sonen
Nero, sedermera med Passienus Crispus, som hon lär ha
bragt om lifvet för det rika arfvets skull. Liksom
sina systrar stod hon i brottsligt förhållande till
sin broder Caligula. Genom nedriga konstgrepp lyckades
hon förmå sin farbror, kejsar Claudius, att taga
hennetill gemål (49) och nämna hennes son Nero till
sin efterträdare, hvarpå hon lät förgifta Claudius
(54). Nero blef därefter kejsare, och A. hoppades
få styra riket, men råkade i stället i oenighet med
honom. Då hon slutligen hotade att låta uppsätta
Claudius’ son Britannicus på tronen, hade detta
till följd Britannicus’ död. Några år senare blef
A. själf på Neros befallning mördad (59 e. Kr.).

Agrippina partus (lat.), "agrippinsk förlossning",
ett fosters framfödande med fötterna före.

Agrologi af lat. ager, åker, och grek. logos,
lära), läran om markens uppkomst.

Agroman (af lat. ager, åker, och grek. mania,
vurm), person, som vurmar för landtbruk. - Agromani,
vurm för landtbruk.

Agronom (af lat. ager, åker, och grek. nomos, lag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free