- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
365-366

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrikulturfysik, landtbruksfysik, fysikens tillämpning på landtbruket och dess binäringar - Agrikulturkemi. Se Landtbrukskemi - Agrikulturkemisk, som hänför sig till agrikulturkemien - Agrikulturkemisk försöksanstalt l. försöksstation - Agrikulturkemist, Landtbrukskemist - Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden och dess afkastning - Agrimensor (lat.), "landtmätare" - Agrimonia L., bot. - Agrinion (förr Vrachori), stad i grek. nomarkien Akarnanien-Etolien - Agrion, zool. Se Sländor - Agrionia, en nattlig fest - Agriotes, zool. Se Insektshärjningar och Skalbaggar - Ágrip, "utdrag" (nämligen af Norges historia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Agrikulturfysik (jfr Agrikultur och Fysik),
landtbruksfysik, fysikens tillämpning på landtbruket
och dess binäringar.

Agrikulturkemi. Se Landtbrukskemi.

Agrikulturkemisk, som hänför sig till
agrikulturkemien.

Agrikulturkemisk försöksanstalt l. försöksstation,
en inrättning, som har till ändamål att sätta
naturvetenskaperna och särskildt agrikulturkemien
i mera direkt förbindelse med landtbrukets
praktik. Till en sådan inrättning fordras ett
agrikulturkemiskt laboratorium, för de rent
vetenskapliga undersökningarna, samt en viss jordareal
med tillhörande ekonomibyggnader, för anställande af
praktiska försök. Sedan på flere ställen i utlandet,
särdeles i Tyskland, åtskilliga agrikulturkemiska
försöksstationer uppstått och visat sig gagneliga
för landtbrukets vetenskapliga utveckling,
inrättades i Sverige i början af 1860-talet
tvenne sådana anstalter på statens bekostnad. Den
ena af dessa var förlagd å Landtbruksakademiens
experimentalfält
i närheten af Stockholm. Därstädes
hade emellertid, sedan många år tillbaka, långt innan
liknande inrättningar kommo till stånd i Tyskland,
funnits en praktisk försöksanstalt, vid hvilken
kulturförsök med landtbruks- och trädgårdsväxter
anställdes. Resultaten af dessa praktiska
försök offentliggjordes i Landtbruksakademiens
handlingar och tidskrifter från samma tid. Den andra
agrikulturkemiska försöksanstalten, som började sin
verksamhet som statsinstitution före den nyssnämnda,
förlades till Ultuna och ställdes i samband med
landtbruksinstitutet därstädes. Hvardera af dessa
båda försöksanstalter hade till föreståndare en
kemist med en assistent, hvarjämte för den praktiska
afdelningen vid Landtbruksakademiens experimentalfält
anställdes en särskild föreståndare. I samband med
Ultuna landtbruksinstituts omorganisation i början
af 1890-talet indrogs emellertid statsanslaget till
den agrikulturkemiska försöksanstalten därstädes. Den
agrikulturkemiska anstalten vid Landtbruksakademiens
experimentalfält förändrades väsentligen på
1880-talet, i det den gjordes till en uteslutande
vetenskaplig anstalt, hvaremot de mera praktiska
kulturförsöken öfverlämnades till en särskild
s. k. landtbruksafdelning. Landtbruksakademiens
försöksverksamhet har sålunda numera blifvit ordnad på
fyra skilda afdelningar med hvar sin föreståndare,
nämligen en agrikulturkemisk och en växtfysiologisk
afdelning samt en trädgårdsafdelning och slutligen
en landtbruksafdelning.
C. E. B.

Agrikulturkemist, Landtbrukskemist. Före 1850 funnos
visserligen i Sverige flere kemister, som egnade
sig åt agrikulturkemiska forskningar, men någon
särskild kemist vid Landtbruksakademien och för
jordbruket i allmänhet fanns icke att tillgå. En
sådan tjänsteman tillsattes dock kort efter denna
tid och ställdes under akademiens öfverinseende. Det
tillkom honom att verkställa de undersökningar, som
akademien uppdrog åt honom, samt att gifva utlåtande
i agrikulturkemiska frågor, som rörde jordbruket och
landthushållningen i allmänhet. Agrikulturkemisten
var vidare föreståndare för den kemiska afdelningen
vid akademiens experimentalfält och försöksanstalt,
hvarjämte han tillhandagick landets jordbrukare
med upplysningar och råd i agrikulturkemiska ämnen
samt, i den mån hans tid och öfriga åligganden
det medgåfvo, äfvenledes - efter till akademiens
förvaltningskommitté från hushållningssällskap
eller enskilda
personer ingångna rekvisitioner - företog
resor inom landet för agrikulturkemiska ändamål
och verkställde undersökningar å föremål, som
från enskilda jordbrukare insändes till akademien
eller till dess laboratorium. I sammanhang med
försöksanstaltens omgestaltning på 1880-talet
blef agrikulturkemistens verksamhet såtillvida
förändrad, att han numera endast har att befatta
sig med rent vetenskapliga undersökningar inom
agrikulturkemiens område, hvaremot hans praktiska
åliggande har öfverlåtits dels till de inom landets
olika delar inrättade s. k. kemiska stationerna
(se d. o.), dels till enskilda agrikulturkemisters
företagsamhet. Den inspektion eller tillsyn, som
Landtbruksakademien genom sin agrikulturkemist förr
utöfvade öfver de kemiska stationernas verksamhet,
har blifvit öfverflyttad på Landtbruksstyrelsen,
C. E. B.

Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som
finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden
och dess afkastning.

Agrimensor (lat.), "landtmätare". Redan i det gamla
Rom, under kejsartiden, voro landtmätarna organiserade
till en fast ämbetsmannakår, hvars tjänster funno
vidsträckt användning. De litteraturfragment, som äro
i behåll angående det fornromerska landtmäteriet,
äro utgifna i 2 bd 1848-52 af Blume, Lachmann
och Rudorff. Se vidare M. Cantor, "Die römischen
agrimensoren" (1875), P. de Tissot, "Les agrimensores
de l’ancienne Rome" (1879), och Brugi, "Le dottrine
giuridiche degli agrimensori romani" (1897).

Agrimonia L., bot., ett ganska artrikt växtsläkte af
nat. fam. Rosaceæ, med två småfrukter, inneslutna i
det håriga eller borstväpnade fodret. Vår på åkerrenar
och backar allmänt förekommande art, A. eupatoria,
småborre, odlas stundom för de många findelade
bladens grönska. Andra arter äro A. odorata,
äfven i Europa, och A. repens från Armenien.
A-N. (G. L-M.)

Agrinion (förr Vrachori), stad i grek. nomarkien
Akarnanien-Etolien vid järnvägen
A.-Missolonghi. 5,200 inv. (1898). Tobaksodling.

Agrion, zool. Se Sländor.

Agrionia (af Agrionios, "den vilde", binamn på
Dionysos), en nattlig fest, som till Dionysos’
ära firades i Orchomenos i Beotien. Endast kvinnor
deltogo i densamma. Kvinnorna låtsades söka guden,
tills det förmäldes, att han flytt till muserna,
då ett gladt gille anordnades. Vid detta roade man
sig med gåtor. Ett annat bruk vid denna fest - att
en Dionysospräst med blottadt svärd förföljde alla
kvinnor af Minyas’ släkt och dödade dem han upphann
- förbinder den med sagan om Minyas’ döttrar,
som föraktade Dionysos och till straff härför
blefvo vansinniga, samt tyder på att människooffer
ursprungligen hörde till Dionysos’ gudstjänst.

Agriotes, zool. Se Insekthärjningar och Skalbaggar.

Ágrip, "utdrag" (nämligen af Norges historia),
är det äldsta - åtminstone kända - försöket till
behandling af Norges historia på norska. Arbetet är
författadt omkr. 1190 af en till namnet okänd norrman
från Trondhjem eller dess omgifning och behandlar
Norges historia från Halfdan svarte på 800-talet till
inemot författarens tid. Källorna utgöras väsentligen
af de båda något äldre på latin författade norska
krönikorna, nämligen Thjodrek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free