Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ahnfelt. 2. Paul Gabriel A. - Ahnfelt. 3. Oskar A. - Ahnfelt. 4. Arvid Wolfgang Nathanael A. - Ahnfelt. 5. Otto Nathanael Theophilus A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka många (t. ex. Pufendorffs och Rydelius’)
äro utförliga och mästerligt skrifna, samt utgaf
åtskilliga religiösa tal och predikningar. Äfven
såsom memoarförfattare väckte han uppmärksamhet genom
sina 1857 utgifna Studentminnen. Anteckningar och
tidsbilder från hemmet, skolan, universitetet och
församlingen (2 delar), ett arbete, som innehåller
en mängd lifliga och intressanta skildringar ur
det skånska skol-, universitets- och prästlifvet
på hans tid, men som därjämte är alltför rikt på
ostyrkta anekdoter samt förhastade och stötande
omdömen om många dels bortgångna, dels då ännu
lefvande personer. För Lunds universitets historia
hade han gjort vidlyftiga forskningar, men af detta
verk utkom endast första delen (1859). Dessutom skref
han en mängd tidningsuppsatser och broschyrer. Bland
dessa är Biskopsvalet i Lilla Salamanca den 24 Nov.,
gamla st., år 1754 en af de allmännast kända. Den
utkom anonymt 1855 och innehåller versifierade,
kvicka, fastän icke alltid opartiska, skildringar
af alla dem, som fingo röster vid biskopsvalet
i Lund 1854. A. verkställde därjämte följande
öfversättningar från tyskan: "Evangelisk homiletik"
af Christian von Palmer (1846), "Bibel och astronomi"
af Joh. Henr. Kurtz (1855) och "Bidrag till den
nyaste teologiens historia" af Karl Schwarz (1857). I
det mot slutet af 1830-talet i vårt land börjande
nykterhetsifrandet var A. en af de outtröttligaste
kämparna både med det talade ordet och med pennan,
och bland hans tryckta skrifter finnas flere utmärkta
tal, hållna i åtskilliga nykterhetssällskap i Skåne.
(J. HDR.)
3. Oskar A., den föregåendes broder,
resepredikant, andlig musiker, "den kristne
trubaduren", f. i Gullarps prästgård, Skåne,
1813. Sedan han blifvit student i Lund 1829, hade
han under flere år anställning såsom informator. Men
mera än studier älskade han sång och musik; han gaf
undervisning i gitarrspelning och uppträdde äfven
på konserter. Vintern 1840 reste A. till Stockholm
för att där utbilda sin musikaliska begåfning,
och han närde därjämte planen att i hufvudstaden
upprätta ett musikinstitut. En kort tid efter sin
ditkomst erfor han vid åhörandet af en predikan
en för hela hans lif afgörande andlig väckelse,
och sedermera blef den bekante C. O. Rosenius
hans vän och andlige ledare. Småningom mognade hos
honom beslutet att göra lekmannapredikantens kall
till sitt lifs uppgift. 1849 började han i denna
egenskap resa omkring till olika delar af vårt land,
och man kan säga, att hans lif sedermera blef ett
lif på resor ända till 1879. Icke blott största
delen af Sverige besöktes af honom under denna tid,
utan äfven Norge och Danmark flere gånger. Hvad
som icke minst bidrog att samla folk omkring honom
var musiken. Han började och slutade alltid sina
föredrag med afsjungandet af andliga sånger han själf
komponerat, hvarvid han ackompanjerade sig med en
af honom konstruerad tiosträngad gitarr. Ahnfelts
sånger blefvo ryktbara och mycket populära. Endast
musiken till dem var af honom; texten hade han
samlat från olika håll. "Ahnfelts sånger" utgåfvos
1850-77 i 12 häften och upplefde många upplagor samt
öfversattes också delvis till norskan. I början af
sin verksamhet som predikant åtnjöt A. ett mindre
arfvode från ett amerikanskt nykterhetssällskap,
ty A. verkade också såsom nykterhetspredikant; men
sedermera utgjordes hans egentliga inkomstkälla af
det förläggararfvode han
erhöll för sina sånger. A. tillhörde den
evangeliskt lutherska statskyrkan och ville
verka i dess anda. Blott en helt kort tid var han
separatist och ledare för några af honom efter
norskt mönster stiftade friförsamlingar. I de
religiösa väckelser, som på 1850-och 1860-talen
öfvergingo vårt land, har A. haft stor del. Han
afled i Karlshamn 22 okt. 1882 efter en längre tids
sjuklighet. Jfr "Några drag ur Oscar Ahnfelts lif
och verksamhet af C. A." (Carl Niklas Ahnfelt) 1884.
J. P.
4. Arvid Wolfgang Nathanael A.,
skriftställare, son till A. 2, f. i Lund 16 aug. 1845,
blef student där 1863 och filos. doktor i
Upsala 1869 samt var därefter till 1876 e. o. amanuens
i k. biblioteket i Stockholm. Han egnade
sig med ovanlig flit och febril ifver åt samlar-
och författarverksamhet på vitterhetshistoriens och
memoarlitteraturens fält. Bl. a. skref han det
på själfständiga studier byggda, rätt värdefulla
arbetet C. J. L. Almqvist, hans lif och
verksamhet (1876), vidare L. F. Rääf af Småland
och hans literära umgängeskrets (1879), Ur svenska
hofvets och aristokratiens lif (1880-82), Från Europas
hof (1883-84) och Herskarmakt och själssjukdom
(1888) samt utgaf skrifter af Crusenstolpe, K.
af Kullberg, Linné, Palmær, Sehlstedt och
Thomander, hvilka publikationer till stor del bestå
i pikanta bref, memoarer o. d., med ospard möda
framdragna ur offentliga och enskilda samlingar.
Vidare redigerade A. "Verldsliteraturens historia"
(1874-76; bearbetning efter Scherrs m. fl. utländska
litteraturhistorier), "Bevingade ord" (1879) och
det biografiska lexikonet "Europas konstnärer"
(1883-89). Han uppsatte 1881 (och redigerade till
sin död) tidskriften "Ur dagens krönika" (se d. o.).
A. dog plötsligt i Köpenhamn 17 febr. 1890. - Hans
dotter, Astrid A., f. 1876, har i Italien gjort
sig bekant som föreläserska och författarinna på
italienska.
E. F-T.
5. Otto Nathanael Theophilus A., den förres
kusin, teolog, f. i Dalby, Skåne, 13 sept. 1854,
blef student i Lund 1872, teol. kand. 1881, samt
prästvigdes och blef docent i systematisk teologi vid
Lunds universitet s. å. 1887-92 var han föreståndare
för Lunds privata elementarskola och hade förut någon
tid tjänstgjort som vice komminister i Lund. Efter
att 1886 ha blifvit uppförd i 3:e rummet till
professuren i praktisk teologi, utnämndes han 1892
till e. o. professor i moralteologi och symbolik
samt till kyrkoherde i Husie. Vid jubelfesten i
Upsala 1893 promoverades han till teol. doktor.
S. å. uppfördes han i 2:a rummet till 1:e
teol. professor och domprost. Af fakulteten
anmäld till att utan ansökan erhålla professuren i
kyrkohistoria och symbolik, utnämndes han därtill
1894 med Västra Kärrstorps pastorat såsom prebende.
A. var ledamot af kyrkomötet 1898 och af 1899 års
läroverkskommitté och uppfördes i 2:a rummet till
biskop i Kalmar 1900. Af hans skrifter må nämnas:
Om nådens ordning i dess inre sammanhang (i Lunds
univ:s årsskrift, 1881), Cultuspredikans begrepp
(1885), läroboken Den kristliga trosläran (1889,
af honom själf och B. J. Bergqvist omarbetad under
titel Den kristna tros- och sedesläran 1894) och Den
teologiska etikens grunddrag (I. 1890). Han har
ock utgifvit "Per Brahe den äldres fortsättning af
Peder Svarts krönika" (2 bd, 1896-97) samt åtskilliga
kyrkohistoriska aktstycken. Den af A. redigerade
"Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
