- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
381-382

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ahlstrand, Johan August - Ahlström, Jakob Niklas - Ahlström, Johan Alfred - Ahlwardt. 1. Theodor Wilhelm A. - Ahlwardt. 2. Hermann A. - Ahmadabad (Ahmedabad). 1. Distrikt i engelska Ostindien - Ahmadabad. 2. Hufvudstad i nyssnämnda distrikt - Ahmed, arabiskt namn - Ahmedabad. Se Ahmadabad - Ahmednagar. 1. Distrikt i engelska Ostindien - Ahmednagar. 2. Stad i nyssnämnda distrikt - Ahmed Sjah. Se Achmed Sjah - Ahmed Wefik. Se Achmed Wefik - Ahn, Johann Franz - Ahnfelt, svensk släkt. 1. Nils Otto A. - Ahnfelt. 2. Paul Gabriel A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utvecklades under hans ledning till Nordens
omfångsrikaste och dyrbaraste naturvetenskapliga
boksamling.

Ahlström, Jakob Niklas, tonsättare, f. 5 juni 1805
i Visby, blef student i Upsala 1824, men emedan
han saknade medel att fortsätta sina akademiska
studier, ingick han såsom orkesteranförare vid en
resande teatertrupp. Sedan han 1831 af Musikaliska
akademien förklarats för musikdirektör, blef han 1832
musiklärare vid gymnasiet i Västerås och organist
vid därvarande domkyrka. Han flyttade sedermera
till Stockholm, där han 1842 blef kapellmästare vid
dåv. Mindre teatern samt efter 1854 vid Humlegårds- och
Ladugårdslandsteatrarna. 1847 utnämndes han till
musikdirektör vid Konungens andra lifgarde och 1854
till organist i Hedvig Eleonora församling. Han
valdes 1857 till organist i Stora Skedvi i Dalarna,
men dog i Stockholm 14 maj s. å. A. gjorde sig känd
genom sin stora musikaliska verksamhet, hvilken
han företrädesvis egnade åt teatrarna. Bland hans
arbeten må nämnas: musiken till Agne, Positivhalaren,
Ringaren i Notre Dame, Hinko och Urdur, öfver
300 mellanaktsstycken, en stor pianokonsert och
vokalsymfoni, åtskilliga pianosaker samt arrangerade
svenska folkvisor och folkdansar. Han utgaf äfven
Musikalisk fickordbok (1852; flere uppl.). 1845 gaf
han i Berlin en konsert med idel svenska folkdansar
och körer samt folkvisor, sjungna af Jenny Lind.

Ahlström, Johan Alfred, tonsättare, f. 1833, organist
i Katolska kyrkan i Stockholm, har komponerat mässor
och manskvartetter, bl. a. den omtyckta serenaden
"Slumra, ljufva".

Ahlwardt. 1. Theodor Wilhelm A., tysk orientalist,
f. 1828 i Greifswald, sedan 1861 professor i
österländska språk vid universitetet därstädes, har
författat bl. a. Über poesie und poetik der araber
(1856) och utgifvit "The divans of the six ancient
arabic poets" (London, 1870) m. m. samt utarbetat
en utmärkt katalog öfver arabiska manuskript i
k. biblioteket i Berlin (10 bd, 1887-1900).

2. Hermann A., tysk politiker, antisemitisk agitator,
f. 1846, sedan 1881 rektor vid en skola i Berlin
och 1892 invald i riksdagen. Oaflåtligen har han på
det häftigaste i tal och skrift angripit judarna
i Tyskland. Mest bekant är hans beskyllning (i
skriften Judenflinten, 1892) mot firman Löwe, att
denna genom oredliga vapenleveranser skulle medvetet
bedragit staten. Åtalad, kunde han ej bevisa sin
anklagelse och dömdes till 5 månaders fängelse,
men fick under fängelsetiden sitt riksdagsmandat
förnyadt och tillhörde sedan riksdagen till 1903. Hans
ytterliga hätskhet och personliga ovederhäftighet har
dock t. o. m. förmått en del af hans antisemitiske
meningsfränder att uppsäga all förbindelse med honom.

Ahmadabad (Ahmedabad). 1. Distrikt i engelska
Ostindien, presidentskapet Bombay, divisionen
Gujarat. 9,896 kvkm. 795,094 inv. (1901). —
2. Hufvudstad i nyssnämnda distrikt på Sabarmattis
vänstra strand, med 185,889 inv. (1901). Var fordom
västra Indiens mest betydande stad, hufvudstad
i Gujarat, samt berömdt dels för sin näringsflit
dels för sin rikedom på de härligaste byggnader, af
hvilka praktfulla lämningar kvarstå. A. står medelst
järnvägar i förbindelse med Surat och Bombay.

Ahmed, arabiskt namn, vanligen, men ej riktigare,
transskriberadt Achmed. Se Achmed, Bonneval och
Kalifat.

Ahmedabad. Se Ahmadabad.

Ahmednagar. 1. Distrikt i engelska Ostindien,
presidentskapet Bombay, divisionen Deccan, emellan
floderna Gor i s. v. och Godavari i n. ö. 18,200
kvkm. 837,774 inv. (1891). — 2. Stad i nyssnämnda
distrikt. 41,689 inv. (1891). Förr tillverkades
i A. utmärkta väfnader och guldarbeten. Staden
skyddas af en 6 m. hög "törn-häck, så tät att ingen
kan genomtränga honom, och så rik på saf, att han
omöjligen kan antändas". — Flere andra orter af samma
namn finnas i Hindostan, men utan betydenhet eller
historiskt intresse.

Ahmed Sjah. Se Achmed Sjah.

Ahmed Wefik. Se Achmed Wefik.

Ahn, Johann Franz, tysk skolman, f. 1796 i Aachen,
d. 1865, var en förkämpe för den praktiska riktningen
i undervisningen. A. bildade 1826, för att lämna
lämpligt afpassad undervisning åt för det praktiska
lifvet bestämda personer, en privatskola, som kan
anses som förelöpare till realskoleväsendet. Då
skolan 12 år därefter upplöstes, blef A. lärare vid
realskolan i Neuss och fortfor med denna verksamhet
till 1863. A. förvärfvade sig äfven ett namn som
författare af läroböcker, bland hvilka Praktischer
lehrgang zur schnellen und leichten erlernung der
franz. sprache
(kurs I, 1834, 223:e uppl. 1901; kurs
II, 1840, 52:a uppl. 1898) öfversatts på de flesta
europeiska språk och äfven användts i Sverige. Den i
nämnda lärobok följda s. k. naturenliga metoden har
kallats den ahnska, men bör rätteligen benämnas den
seidenstückerska, då rektor Seidenstücker (d. 1817
i Soest) först uppställde den i sina läroböcker i de
klassiska språken.

Ahnfelt, svensk släkt. 1. Nils Otto A.,
naturforskare, f. 1801 i Gullarps socken i Skåne,
blef 1820 filos. magister och strax därefter docent
i dogmatik och kyrkohistoria i Lund. Död 1837. A. är
mest bekant som bearbetare af de sydsvenska mossorna,
särskildt det mångformiga släktet Hypnum. Han
efterlämnade tre värdefulla afhandlingar, näml. en
bearbetning af mossorna i Fries’ "Novitiæ floræ
suecicæ" och "Flora scanica" samt Dispositio muscorum
Scaniæ hypnoideorum
. Ett algsläkte, Ahnfeltia,
samt en i Småland upptäckt mossart, Physcomitrium
Ahnfeltii
, hafva namn efter honom. A. var någon tid
utgifvare af tidningen Gefion.

A—N. (G. L—M.)

2. Paul Gabriel A., den förres broder,
präst, skriftställare, f. i Gullarps socken i
Skåne 1803, blef student i Lund 1817 och filos.
magister 1823. Sedan han därefter med ifver
studerat filosofi och österländska språk, blef han
1826 docent i praktisk filosofi, men öfvergick
snart till teologiska studier och lät prästviga
sig 1830. Samma år kallades han till kyrkoherde i
Bosarp i Lunds stift, utnämndes 1837 till prost och
blef 1849 kyrkoherde i Farhult och Jonstorp. Han dog
1863 i Helsingborg, där han hade varit bosatt under
sina sista år. Åt sitt prästerliga kall egnade sig
A. med allvar och tvekade ej att frimodigt uttala sin
öfvertygelse i sin tids religiösa frågor, men hans
verksamhet som kyrkoherde blef ofta och för längre
tider afbruten genom svåra reumatiska lidanden. Med
gladt mod skämtande öfver sina kroppsliga plågor,
sysselsatte han sig flitigt med studier och var
snart inbegripen i en skriftställareverksamhet,
som icke varit utan betydelse för vår litteratur. Han
författade för "Svenskt biografiskt lexikon" omkring
ett halft hundratal biografier, af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free