- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
403-404

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ajas. 1. Nu hamnstad, fordom viktig kustfästning, i turkiska vilajetet Adana i Mindre Asien - Ajaslik l. Ajasoluk. Se Efesos - Ajax, grek. sag. Se Aias - Ajazzo, stad. Se Ajas - Ajdukiewicz, Tadeusz - Ajesja (Aisja), en af Muhammeds hustrur - Ajjalon. Se Ajalon - Ajmere-Merwara (Ajmir, Adjmir, Adschmir), provins i Radjputana - Ajmir. Se Ajmere-Merwara - Ajn-djedi. Se En-gedi - À jour, fr. 1. Hand., för dagen - À jour. 2. För dagern, för dagsljuset - Ajournera, fr. ajourner, uppskjuta - Ajovan-olja - Ajuda. Se Whyda - Ajudja (Ajuthia), äfven kalladt Krung-khao, en af Siams gamla hufvudstäder - Ajuga L., bot. - Ajunta. Se Ajanta - Ajustement, fr., jämkning - Ajustera, fr. ajuster; bringa i ordning - Ajuthia. Se Ajudja - Ajvazovskij. 1. Gavriil Konstantinovitj A. - Ajvazovskij. 2. Ivan Konstantinovitj A. - Ak (turk.), hvit - Aka, folkstam. Se Hrusso - Akaa (fi.). Se Akkas - Akaba, turkisk hamnplats - Akaba-viken, den östligaste af de tvenne vikar, som i norra delen af Röda hafvet omsluta Sinais halfö - Akacia (Akasia), bot. Se Acacia och Robinia - Akademi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ajas. 1. Nu hamnstad, fordom viktig kustfästning,
i turkiska vilajetet Adana i Mindre Asien. A. är
de gamles Ægæ i Cilicien, berömdt genom sitt
Asklepios-tempel och Apollonios’ från Tyana
underkurer. På korsfararnas tid var A. en berömd
handelsplats och kallades då såväl Ægæ som Ajazzo,
Jasso m. m. – 2. By i Angora i Mindre Asien,
bekant för sina varma källor och sina koppar- och
silfvergrufvor.

Ajaslik l. Ajasoluk. Se Efesos.

Ajax, grek. sag. Se Aias.

Ajazzo, stad. Se Ajas.

Ajdukiewicz [-vitsch], Tadeusz, framstående polsk
porträtt- och genremålare, f. i Krakau 1852,
studerade i München samt företog konstnärsresor
i orienten och södra Ryssland. Bland hans mest
bemärkta dukar äro Torg i Kairo och Bön i öknen. -
Dennes broder, Zygmunt A., f. 1861, är likaledes
målare. En af hans bästa taflor behandlar en episod
i Sienkiewicz’ historiska roman "Syndafloden".
A-D J.

Ajesja (Aisja), en af Muhammeds hustrur och
dotter till hans släkting Abu-bekr. Hon egde i hög
grad sin gemåls kärlek och utöfvade efter hans död
stort inflytande på hans anhängare, hvilka kallade
henne "profetissan". På hennes anstiftan uteslöts
Muhammeds svärson Ali från kalifatet, och hennes
fader blef profetens efterträdare. Trots allt hennes
motstånd uppnådde likväl Ali, ehuru flere år senare,
kalifvärdigheten, hvarefter A. blef förd till Medina,
där hon dog år 58 efter hedjra (680 e. Kr.) och
begrofs bredvid Muhammed.

Ajjalon. Se Ajalon.

Ajmere-Merwara (Ajmir, Adjmir, Adschmir),
provins i Radjputana, mellan 25°30’ och 26°45’
n. br. samt 73°53’ och 75°22’ ö. lgd, lyder under
den politiske agenten för Radjputana, som direkt
sorterar under generalguvernören. 7,021 kvkm. med
476,330 inv. (1901), de fleste hinduer. Hufvudstaden
A. (eng. Ajmir l. Ajmeer), vid järnvägen Bombay–Agra,
som där genom en bibana är förenad med linjen
Bombay–Calcutta, hade 75,759 inv. 1901.

Ajmir. Se Ajmere-Merwara.

Ajn-djedi Se En-gedi.

À jour [aʃōr], fr. 1. Hand., för dagen. Handelsböcker
föras à jour, då alla poster införas i dem för
dagen. – 2. För dagern, för dagsljuset. Ädelstenar
sägas vara infattade à jour, när infattningen blott
fasthåller kanterna, men lämnar baksidan fri och
obetäckt, så att dagsljuset kan falla genom dem. –
Genombrutna broderier, spetsar o. d. sägas äfven
vara arbetade à jour. – Att vara (hålla sig) à jour
med någonting betyder att följa dess utveckling dag
för dag.

Ajournera [aʃornēra], fr. ajourner (af jour, dag),
uppskjuta (t. ex. ett sammanträde) till viss bestämd
tid (eller tills vidare).

Ajovan-olja, en ur frukterna af den företrädesvis
i Ostindien odlade Carum ajovan Benth. & Hook.
destillerad flyktig olja, som användes till
framställning af tymol.

Ajuda. Se Whyda.

Ajudja (Ajuthia), äfven kalladt Krung-khao, en af
Siams gamla hufvudstäder, 100 km. n. om Bangkok,
på en ö i Menamfloden. Det hade i sina glansdagar
hundratals tempel med kolossala Buddhastatyer.
Staden förstördes under ett krig
med Burma 1766, och mellan dess ruiner har
en skog uppväxt. I dess närhet har en ny
stad med samma namn uppstått, byggd, liksom
Bangkok, på pålar i floden och med 30,000 inv.
J. F. N.

Ajuga L., bot., växtsläkte af nat. fam. Labiatæ,
utmärkt af läppformiga blomkronor, hvilka dock sakna
öfverläpp. Trenne arter förekomma i vår flora, och
en, A. reptans L., som är mera allmän söderut, odlas
stundom för sina vackra, blå vårblommor. Jfr Käringruka.
A-N. (G. L-M.)

Ajunta [adjö’nta]. Se Ajanta.

Ajustement [a*ystmã’], fr., jämkning, ordnande,
rättande; äfven prydnad, grannlåt. Jfr Ajustera.

Ajustera [a*ystera], fr. ajuster; bringa i ordning
(à juste). Ajustera sig: ordna hår, kläder m. m.

Ajuthia. Se Ajudja.

Ajvazovskij. 1. Gavriil Konstantinovitj A., rysk
skriftställare, f. i Feodosia på Krim 1812, d. 1880
i Tiflis, var först lärare i klostret S. Lazzaro nära
Venezia, blef 1848 rektor i en armenisk skola i Paris
och grundade sedermera själf en sådan i Grenelle nära
Paris. Af hans verk må nämnas Öfversikt af Rysslands
historia
(1836) och Turkiska rikets historia (1843),
båda på armeniska, samt "Pozmavob" l. "Polyhistor",
en armenisk litterär tidskrift. Därjämte
var han en af de förnämste medarbetarna i
"Grand dictionnaire de la langue arménienne".
(A-D J.)

2. Ivan Konstantinovitj A., den förres broder,
rysk marinmålare, f. 1817 i Feodosia på Krim,
väckte som ung kejsar Nikolaus’ uppmärksamhet och
kom i tillfälle dels att begagna undervisningen vid
konstakademien i Petersburg, dels att under flere år
idka naturstudier på resor, hvarefter han 1844 blef
medlem af Petersburgs konstakademi samt tre år senare
hofmålare och professor. Han arbetade med otrolig
lätthet. Stormens häftighet och hafvets gränslösa
storhet målade han med mycken poesi i känslan
och finhet i stämningen, äfven då färgerna blefvo
konstlade i sin brokighet. Död 1900, på sin egendom
vid Feodosia.
(G-G N.)

Ak (turk.), hvit. Ordet förekommer i en mängd
sammansatta asiatiska ortnamn.

Aka, folkstam. Se Hrusso.

Akaa (fi.). Se Akkas.

Akaba, turkisk hamnplats med kastell, ö. om
Akabavikens nordligaste spets. Gruskullar vid kusten,
i närheten af A., angifva läget af edomiternas urgamla
hamnstad Elat. Längre i väster låg Eziongeber,
hvarifrån sjöfärderna till Ofir utgingo.

Akaba-viken, den östligaste af de tvenne vikar,
som i norra delen af Röda hafvet omsluta Sinaïs
halfö. Klippor, korallref och sandbankar, hvilka följa
längs kusterna, samt ofta förekommande kastvindar
från de här och där ända till 600 m. höga, lodräta
klippväggar, som bilda stranden, göra segelfarten
därstädes mycket farlig. Längd omkr. 180 km., bredd omkr. 40 km.
(J. F. N.)

Akacia (Akasia), bot. Se Acacia och Robinia.

Akademi (grek. akademeia, lat. academia) förekommer
i tvenne betydelser: 1) En högre undervisningsanstalt,
afsedd för dem, som redan i andra läroanstalter
inhämtat elementen, i hvilken betydelse ordet ofta
utbytes mot högskola, universitet eller institut.
2) En förening, ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free