- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
431-432

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akromegali, med. - Akromonogram ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelse vid denna sjukdom som förändringarna
i sköldkörteln vid myxödemet.
J. E. J-N.

Akromonogram (af grek. akros, ytterst, monos,
ensam, och gramma, bokstaf), dikt, där hvarje vers
börjar med slutbokstäfverna i föregående vers.

Akromonosyllabikon (af grek. akros, ytterst, monos,
ensam, och syllabe, stafvelse), dikt, där hvarje vers
börjar med slutstafvelsen i föregående vers.

Akron [ei’krån], stad i nordamerikanska staten Ohio,
48 km. s. om Cleveland, vid föreningspunkten mellan
Ohio-Erie och Ohio-Pennsylvania-kanalerna. Grundlades
1825. 42,728 inv. (1900). I stadens grannskap upptagas
mineralfärger i stor mängd.

Akronyktisk (grek. akronyktios), som inträffar vid
nattens början. En stjärna har akronyktisk uppgång,
om den börjar framträda vid solens nedgång.

Akropetal (af grek. akros, öfverst, och
petalon, blad), bot., uppstigande. En akropetal
utvecklingsföljd sägas växtdelar hafva, då de
nederst å axeln sittande anläggas först och de högre
senare. Detta
är den vanligaste utvecklingsföljden,
t. ex. vid grenars och blads anläggning å
en skottaxel, blommornas anläggning i en
klaselik blomställning. Jfr Basipetal.
G. O. R.

Akropol, försvenskning af akropolis (se d. o.).

Akropolis (af grek. akros, öfverst, högst, och
polis, stad), högt belägen fästning eller borg vid
de gamla grekiska städerna; motsvarande romarnas Arx.
Nästan hvarje större antik stad var skyddad af en
närbelägen, trakten behärskande klipphöjd, på hvilken
befästningar och tempel uppfördes och hvarest, om
utrymmet sådant tillät, ofta uppväxte en liten stad
öfver den egentliga staden - en akropol. Från det
gamla Grekland och dess kolonier känner man öfver
40 akropoler, af hvilka mer eller mindre betydande
ruiner finnas kvar i Amasia, Argos (Larissa), Aten
(det egentl. Akropolis), Delos, Eleusis, Korint
(Akrokorint), Melos, Messene (Ithome), Rhamnus,
Sparta, Tebe (Cadmea) m. fl. - Den förnämsta af alla
akropoler var Atens Akropolis, Atens gamla borg,
på en brant stupande klippa, som, obestiglig på
trenne sidor, men med en jämn sluttning mot väster,
sträcker sig från ö. mot v. samt har en längd af
omkr. 500 och en bredd af omkr. 250 steg.
Den inneslöt ursprungligen själfva residenset för
Atens konungar samt dess äldsta helgedomar, men
fick, sedan staden utvidgat sig kring klippans
fot, den dubbla betydelsen af fästning och
nationalhelgedomarnas skyddade hemvist. Dock nedslogo
pisistratiderna sina bopålar därstädes, och de
byggde äfven ett Athenetempel, för sin storlek kalladt
Hekatompedon ("hundrafotstemplet"). Sedan fästningen
blifvit intagen af Xerxes under det andra persiska
kriget, återuppbyggdes först befästningarna, under
Kimon, som tillika på klippans sydvästra utsprång
satte det lilla Joniska templet för den obevingade
segergudinnan (Nike Apteros) - hvilket, alldeles
förstördt, återupprestes ur gruset af tyskarna
Schaubert och Ross samt dansken Chr. Hansen. Det var
emellertid Perikles förbehållet att skänka Akropolis
dess högsta glans. Under hans tid restes nämligen de
byggnader och andra konstverk, hvilkas skönhet gjort
A. till centrum ej endast för Greklands utan äfven
för hela den antika världens konst -,

[bildtext]
Plan af Akropolis.

hvilket vill säga detsamma som att hela världens
konst har att gå tillbaka dit, när frågan gäller, hvar
konsten uppenbarat sig ädlast och skönast. - Borgens
öppna västra sida, förut skyddad genom de nio portarna
(däraf namnet Enneapylos, "den nioportade"), slöts
nu genom de af Mnesikles (437-432) uppförda
Propyléerna i dorisk och jonisk stil, hvilka genom
sina former, påminnande dels om befästningar, dels
om tempelstil, på ett oefterhärmligt sätt förklarade
borgens dubbla bestämmelse, på samma gång dessa
ingångsportar äfven på ett utmärkt sätt förvandlade
den oregelbundna och stigande grundvalens svårigheter
till lika många motiv för storartade och öfverraskande
skönheter. - Ett frankiskt fyrkantigt torn vanprydde
byggnadens återstoder, men nedtogs på 1870-talet.

Sedan man inträdt genom Propyléerna, skådade
man framför sig den af bildhuggaren Feidias,
Perikles’ vän och hela det stora arbetets ledare,
formade Athene i brons, med skölden och lansen. - Till
höger lågo Athene Erganes och Artemis Brauronias små
tempel - numera alldeles försvunna -, men på högsta
höjden öfver dem lyfte sig på nästan samma plats som
ett äldre, redan af Kimon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free