- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
447-448

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akustiska sirenen, fys., instrument för att bestämma tonernas svängningstal - Akustisk telegraf, fys., en anordning för signaler genom ljud - Akut, skarp - Akut accent. Se Accent - Akut sjukdom, med., en sjukdom som varar endast en kort tid - Akvafortist, ganska vanlig benämning på etsare - Akvamarin, miner., en blåaktigt grön varietet af beryll - Akvapult, tekn., apparat för uppfordring af vatten - Akvarell, vattenfärg; med vattenfärg utförd målning - Akvarellist, akvarellmålare - Akvarell-måleri, målning med färger rifna i vatten - Akvarier, benämning på fornkyrkliga sekter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på den andra knappen, hvarigenom utväxlingen
afkopplas och visarna ögonblickligen stanna. Antalet
hvarf, som axeln gjort på den mellan de bägge
manipulationerna förflutna tiden, ses af det stycke
visarna framskridit; följaktligen kan man lätt
beräkna hvarfvens antal på en sekund. Multipliceras
detta antal med antalet hål i den öppna ringen,
fås absoluta svängningstalet för den ton, som
undersöktes. - Helmholtz har ytterligare förbättrat
instrumentet genom att sammansätta tvenne sirener
till en s. k. dubbel-siren, med hvilken en mängd
intressanta försök kunna framställas. Jfr Ton och
Tonhöjd.
R. R.*

Akustisk telegraf, fys., en anordning,
medels hvilken signaler ledas på större afstånd med
tillhjälp af ljudsvängningar. Den enda apparat af
detta slag, som kommit till någon större användning,
är talröret. Till följd af den stora skillnaden i
täthet hos rörväggarna och den i röret inneslutna
luften tränger endast en försvinnande bråkdel af
ljudet in i rörväggen. Ljudet går med andra ord
tämligen oförsvagadt fram genom rörets hela längd. På
samma sätt afge fasta eller flytande kroppar, som äro
försatta i ljudsvängningar, endast en ringa del af
sin ljud-energi till den omgifvande luften. Därför
höres hästtramp på mycket längre afstånd genom
jorden, om man lägger örat mot densamma, än genom
luften. Järnrör afge också jämförelsevis litet
af sin svängnings-energi till omgifvande jord-,
trä- och mur-massor på grund af dessas mindre
täthet. Man kan därför med fördel använda gas-
och vattenledningsrör af järn till signalgifning
på afstånd.
S. A-S.

Akut (lat. acutus), skarp, hvass, häftig; med
häftigt förlopp.

Akut accent. Se Accent.

Akut sjukdom, med., en sjukdom, som varar endast
en kort tid (2-4 veckor),
i motsats till kronisk l. långvarig sjukdom, som
fortfar under flere månader eller i åratal. Många
sjukdomar antaga än akut, än kronisk form, hvadan
sjukdomstidens längd ej kan utgöra någon grund för
sjukdomarnas vetenskapliga indelning.

Akvafortist (af lat. aqua fortis, salpetersyra),
en numera ganska vanlig benämning på etsare.

Akvamarin (af lat. aqua, vatten, och mare, haf),
blågrön färg (som hafsvattnets); miner., en blåaktigt
grön varietet af beryll. - Orientalisk akvamarin,
en blåaktigt grön varietet af korund.

Akvapult (af lat. aqua, vatten, och pellere,
drifva), tekn., äfven kallad Hydraulisk vädur och
Stöthäfvert, en för uppfordring af vatten afsedd
apparat, hvars anordning och arbetssätt framgå af
vidstående figur. Apparaten uppställes några meter
under ytan af det vatten, hvarifrån uppfordring skall
ske, och detta ledes till apparaten medels
tilloppsröret R. Detta afslutas af den s. k.
stötventilen S, som öppnar sig inåt, och står dessutom
genom ventilen V, som öppnar sig utåt, i förbindelse
med tryckklockan K, hvarifrån tryckledningen T utgår
till den punkt, dit uppfordringen skall ske. Om
stötventilen tänkes öppnad, rusar vattnet från
tilloppsledningen ut vid S. När hastigheten blifvit
tillräckligt stor, lyfter vattnet ventilen med sig,
hvarigenom utströmningen med ens afstannar; ventilen
V lyftes då genom det ökade trycket och insläpper något
vatten i klockan, hvarvid en motsvarande kvantitet
utpressas genom tryckledningen. Därefter strömmar
vattnet tillbaka från V mot tilloppsledningen;
på grund af den trycksänkning, som härvid uppstår
mellan V och S, öppnar sig stötventilen och samma
arbetsprocess upprepas. Apparaten, som på grund af sin
enkelhet och prisbillighet fått rätt stor användning,
arbetar bäst vid ett förhållande mellan fallhöjd och
uppfordringshöjd af ung. 1:7; dess verkningsgrad är
därvid omkr. 70 %.
S. L-K.

Akvarell (af lat. aqua, vatten), vattenfärg; med
vattenfärg utförd målning.

Akvarellist (jfr Akvarell), akvarellmålare.

Akvarell-måleri, målning på hvit eller ljus grund,
vanligast papper, med färger, rifna i vatten (aqua)
och tillsatta med gummi eller (såsom i senare tid) med
honing eller glycerin, hvarigenom de blifva lättare
att upplösa. Sådana färger hafva ej egenskapen att
vid påläggning med pensel bilda ogenomskinliga ytor,
utan låta teckningens linjer och underlagda toner
blifva synliga.

Akvarellmåleriet är lika gammalt som måleriet med
täckande färger; omväxlande med detta återfinnes
det redan på egyptiska mumiekistor. Dess enklaste
form är nyttjandet af en enda färg, hvilken genom
olika styrka, således genom större eller mindre
uppblandning med vatten, angifver skuggor och
dagerförtoningar. Detta målningssätt har användts inom
alla konstskolor ända från medeltiden, dels för att,
växlande med röd- eller svartkritan och snabbare än
denna, tydliggöra målarens kompositionsutkast, dels
för att åstadkomma genomförda konstverk af mindre
anspråksfull art (medeltidens miniatyrer utfördes
emellertid med täckfärger och äro således icke
akvareller). På sådana antydningar lades stundom flere
färger för att därmed framkalla en fullständigare
verkan, och på det sättet utvecklade sig det egentliga
akvarellmåleriet, hvilket numera framstår såsom en
särskild konstart. Denna lämpar sig bäst för arbeten i
mindre skala, enär färgens tunnhet och genomskinlighet
ej förlänar målningen den kraft i ljuset, som den
täckande tjocka limfärgen och gouachen medföra, ej
heller det klara djup i skuggorna, som kan åstadkommas
med oljefärgen. Likväl har sedan 1820-talet och
hufvudsakligen i England akvarellen sökt höja sig
till täflan med oljemålningen, men detta på bekostnad
af konstartens egentliga natur och med hjälp af
täckfärg samt öfverdrifna, sökta färgmotsatser. -
I London omhuldas akvarellmåleriet af två "Societies
of painters in water-colours" (det äldsta grundadt
1805), hvilka årligen föranstalta offentliga
utställningar. Bland Englands många framstående
akvarellister må här nämnas endast Turner, Bonington,
Fielding, Lewis, Landseer och Warren; af Frankrikes
Decamps, Charlet, Roqueplan, E. Lami, Isabey père;
i Tyskland Werner, R. Alt, E. Hildebrandt; i Norge
Lerche; i Sverige Desprez, El. Martin, Egr. Lundgren,
Scholander, Malmström, v. Rosen, Kronberg, P. D. Holm,
C. Larsson och Zorn samt flere yngre arkitekter.
(O. G-G.)

Akvarier (af lat. aqua, vatten; "vattumän")
l. Hydroparastater (af grek. hydor, vatten, och
parastasis, framställning), en af Epifanius införd
benämning på de fornkyrkliga sekter, som vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free