Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alabama 1. Stat i Nord-Amerikas förenta stater - Alabama 2. Flod i staten Alabama - Alabama 3. Se Alabamafrågan - Alabamafrågan, stridsfråga emellan Förenta staterna och England - Alabandin, miner., detsamma som manganblände, MnS - Alabandism, kludderi (i fråga om konst) - Alabaster, miner., hvit eller gul kalksinter - Alabaster-glas, en ogenomskinlig, alabasterlik glassort - Alabaster-papper, detsamma som ispapper - À la bonne heure, fr., i rätt tid - À la carte, fr. Se Table - Alacoque, Marguerite Marie, franskt helgon - Alactaga jaculus, zool. Se Springråttor - Ala-dag l. Ala-tag 1. Bergsträcka i Armenien - Ala-dag 2. Turkarnas benämning på Taurus-berget - À la daube, fr. Se Aladåb - à la Daumont, sportv., fyrspann som styres af två jockejer - Aladdin, hjälten i en arabisk saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvarje kvkm. Större delen af invånarna äro
protestanter, ett fåtal katoliker. Af högre
undervisningsanstalter har A. ett universitet i
Tuscaloosa, grundadt 1831. Folkskolorna besökas
blott af hälften af statens ungdom. Hufvudstad:
Montgomery, vid Alabamafloden. A. delas i 66 grefskap
(counties). Det första nybygget i A. grundades
nära Mobileviken 1702; landet organiserades som
territorium 1817, men upptogs som stat i Unionen
1819, då A. fick sin ännu gällande författning,
som dock flera gånger ändrats. Den verkställande
makten utöfvas af en för 2 år vald guvernör, den
lagstiftande af en generalförsamling, bestående af
en senat och ett representanthus, af hvilka den förra
väljes för 4, det senare för 2 år. Alabama skilde sig
i jan. 1861 från Unionen och bildade med grannstaterna
ett förbund, hvars styrelse till en början förlades
till Montgomery, men det inträdde åter i Unionen 1868.
2. Flod i staten Alabama. Uppkommer af
floderna Tallapoosa och Coosa och förenar
sig med Tombigbee till floden Mobile, som
faller ut i Mobilebukten i Mexikanska viken.
Segelbar under 590 km. från mynningen.
O. A. S.*
3. Se Alabamafrågan.
Alabamafrågan, en stridsfråga emellan Förenta
staterna och England, hvilken framkallades däraf,
att under amerikanska inbördeskriget (1861-65) några
sydstaterna tillhöriga kaparefartyg, som tillfogade
nordstaternas handel och sjöfart betydliga förluster,
dels blifvit byggda och utrustade i England, dels fått
tillåtelse att utlöpa ur engelska hamnar. Frågan har
sitt namn efter "Alabama", det djärfvaste af dessa
fartyg, en i Liverpool utrustad bevärad ångare
om 1,040 tons, hvilken under sin nära tvååriga
kryssning i Atlanten och Indiska oceanen, under
befäl af dess kapten Semmes, uppbringade 1 ångare
och 67 segelfartyg, af hvilka 53 genast förstördes,
hvarjämte en sydstaternas kanonbåt sköts i sank. (I
juni 1864 gick Alabama till botten efter en het
strid med nordstatskorvetten Kearsarge utanför
Cherbourg.) Regeringen i Washington ansåg England
hafva begått neutralitetsbrott, då det icke gjorde
någonting för att hindra sydstaternas kaparefartyg
att löpa ut ur engelska hamnar, och kräfde därför
full ersättning för alla de skador, som Alabama och
de öfriga kapareskeppen åstadkommit. En af de båda
makterna i febr. 1871 tillsatt gemensam kommission
enade sig om fördraget i Washington (8 maj s. å.),
som fastställde viktiga grundsatser rörande de
neutrales skyldigheter (se Neutralitet) och hvarigenom
tvistefrågans slutliga afgörande hänsköts till en
mellanfolklig skiljedomstol. Denna bestod af fem
medlemmar, en från hvardera af staterna Italien,
Schweiz, Brasilien, Förenta staterna och England
(de båda senare representerade af Ch. Fr. Adams
och Sir Alexander Cockburn), och sammanträdde
i dec. 1871 i Genève samt fällde 15 sept. 1872
sitt utslag, genom hvilket England dömdes att till
Förenta staterna betala en skadeersättning af något
öfver 3,200,000 p. st. (nära 58,000,000 kr.). Genom
denna skiljedom, som antogs af de båda makterna,
blef tvisten bilagd. Från Förenta staternas sida
hade framställts fordran på ersättning äfven för den
indirekta skada kaparna vållat deras handel, och
detta kraf hotade att framkalla ett tvärt afbrott
i skiljedomsförhandlingarna. På förslag af Adams
förklarade sig emellertid skiljedomarna ej kunna taga
hänsyn till denna fordran, enär den strede mot den
internationella rättens grundsatser.
(H. W-L. V. S-G.)
Alabandin, miner., dets. som manganblände, MnS.
Alabandism, kludderi (i fråga om konst). Ordet
härledes från Alabanda, en stad i Mindre Asien, där
konsten lär ha stått mycket lågt.
Alabaster (af staden Alabastron i Öfre Egypten),
miner., ett ämne, som nyttjas till förfärdigande af
prydnadssaker, såsom bilder, dosor, bordskifvor
o. s. v. Kalkalabaster är en bladig,
hvit eller gul kalksinter; förekommer såsom
droppstensbildningar eller krustor vid S. Filippo i
Egypten (orientalisk alabaster). Gipsalabaster är en
marmorliknande hvit varietet af gips; finnes särdeles
vacker vid Volterra (egentlig alabaster).
A. HNG.
Alabaster-glas, en ogenomskinlig, alabasterlik
glassort.
Alabaster-papper, detsamma som ispapper.
À la bonne heure [alabånör], fr., i rätt tid, i en
god stund; nåväl, välan, må vara.
À la carte [-ka’rt], fr. Se Table.
Alacoque [-kå’k], Marguerite Marie, f. 1647,
d. 1690, franskt katolskt helgon. Såsom nunna
i ett Mariebesökelses kloster i Bourgogne hade
den extatiskt fromma kvinnan uppenbarelser af
Frälsaren, hvilken enligt katolsk tradition 16
juni 1675 visade henne sitt flammande, af törnen
omflätade heliga hjärta och angaf en bestämd festdag
för dettas tillbedjan. Härifrån härleder sig genom
jesuitisk förmedling den inom katolska kristenheten
vidtutgrenade "Jesu allraheligaste hjärtas"
kult. A. kanoniserades i juni 1864. Se E. Bougaud,
"Histoire de la bienheureuse Marguerite Marie"
(9:e uppl. 1894).
J. HDR.
Alactaga jaculus, zool. Se Springråttor.
Ala-dag l. Ala-tag ("Brokiga berget"). -
1. Bergsträcka i turkiska Armenien, n. om sjön
Van. Har tvenne höga toppar, den ena på ryskt område,
3,324 m., den andra på turkiskt, 3,520 m. På den
sistnämnda upprinner Murad-su, Eufrats egentliga
källflod. - 2. Turkarnas vanliga benämning på
Taurus-berget, särskildt den del däraf, som ligger
norr om Adana.
À la daube [-dåb], fr. Se Aladåb.
à la Daumont [-dåmå’], fr., sportv., fyrspann,
som styres af två jockejer, sittande på
vänster-hästarna. Detta anspann infördes af en hertig
d’Aumont (stafvas numera Daumont).
Aladdin (arab. ’Alâ-ed-dîn, trons höghet), namn
på hjälten i en arabisk saga, en af de vackraste
och mest berömda i "Tusen och en natt". A. är en
tanklös ung dagdrifvare, som åtager sig att åt en
illslug trollkarl upphämta en gammal kopparlampa ur en
underjordisk grotta. I besittning af lampan, upptäcker
han händelsevis att genom gnidning af densamma en
ande framkallas, som uträttar och skaffar honom
allt hvad han önskar. I stället för att lämna lampan
ifrån sig lifnär han sig därefter med dess hjälp,
utvecklar sig i allt godt, kommer sig upp i världen
och slutar som landskonungens måg och efterträdare,
sedan han öfvervunnit onda anslag af trollkarlen.
Öhlenschläger formade med ungdomsfrisk inspiration af
detta ämne sin dramatiska sagodikt "Aladdin" (1805),
en dikt om lyckans makt att förädla en människa,
ett af den europeiska vitterhetens skönaste och mest
representativa verk i 19:e årh. Aladdin är medgångens
förklarade gunstling, i likhet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
