Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aladdin, hjälten i en arabisk saga - Ala-dengis, tatariskt namn på Balkasj-sjön - Aladja (Aladsja), ett i Mindre Asien brokigt tyg - Aladja dag, berg i Armenien - Aladsja. Se Aladja - Aladåb, maträtt af kokt kött, fisk etc som är inlagd i gelé - Ala-ed-din Khilji, medeltida härskare i Indien - à la fin, fr., till slut - Alafors. 1. Bomullsspinneri i Älfsborgs län - Alafors. 2. Ångsåg i Västernorrlands län - À la française, fr., på franskt sätt - Alagoas, stat i östra Brasilien - Alagon, flod i Spanien - Alagreck, "på grekiskt sätt". Se Meander - À la grecque. Se Alagreck - À la guerre l. Guerre, fr., ett slags biljardspel - À la hausse, hand., uppgöra handelsplaner med beräkning på prisstegring - Alahärmä, konsist. pastorat af 3:e kl. i Vasa län - Alai-bergen, bergskedjor i Fergana - Alain de Lille. Se Alanus - Alais, stad i franska departementet Gard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öhlenschläger själf, hvilken i honom ensidigt
förhärligar den snillrika omedelbarheten såsom
utpräglad motsats till Nureddin, den afundsamme
trollkarlen, som är representant för det ängsliga
och grubblande pedanteriet. - Sagans arabiska
originaltext utgafs i Paris 1888 af Zotenberg.
E. F-T.
Ala-dengis, "Brokiga hafvet", tatariskt namn på
Balkasj-sjön.
Aladja (Aladsja), ett i turkiska länder,
särskildt i Mindre Asien, allmänt förekommande
brokigt tyg, som tillverkas genom väfning af
olika sorter färgadt bomullsgarn eller ock af
hälften bomull, hälften silke. Imitationer af
detta tyg importeras från Tyskland och Schweiz.
G. A. W.
Aladja dag, berg i Armenien, mellan Kars och
Alexandropol. Där besegrades turkarna i okt. 1877
af ryssarna.
Aladsja. Se Aladja.
Aladåb (fr. à la daube, af daube, ett sätt att stufva
kött, fisk o. d. med en särskild sås, vid sakta eld),
maträtt af kokt kött, fisk o. d., som är inlagd i
gelé eller jus och serveras kall.
Ala-ed-din Khilji, medeltida härskare i Indien (se
d. o.).
à la fin [alafä’], fr., till slut.
Alafors. 1. Bomullsspinneri och -väfveri i
Älfsborgs län, Starrkärrs socken, vid ett litet
tillflöde till Göta älf. Det anlades omkr. 1856
af A. Evers i Göteborg och tillhör nu Alafors nya
spinneriaktiebolag. 1901 sysselsattes 302 arbetare,
och tillverkningen uppgick till 466,493 kg. garn och
181,170 kg. väfnader.
2. Ångsåg i Hässjö socken, Västernorrlands
län. Tillhör Åsjö sågverksaktiebolag. Produktionen
uppgick 1901 till omkr. 9,000 kbm. plank
och bräder samt 40,000 hl. träkol, med
ett angifvet värde af sammanlagdt 160,500
kr. Arbetspersonalen utgjorde s. å. 53 personer.
K. K.-Å.
À la française [-frãsäs], fr., på franskt sätt.
Alagoas, stat i östra delen af Brasilien,
vid Atlantiska hafvet, s. om Pernambuco. 58,491
kvkm. 511,440 inv. (1890). Landet är, synnerligen
mot väster, bergigt och skogrikt samt väl egnadt
för bomullsodling. Kusten är, liksom stränderna af
den väldiga San Francisco-floden, sumpig. Statens
industri är föga uppdrifven. Dess hufvudprodukter
äro socker, tobak, ris och kokosnötter. Rik tillgång
finnes på byggnadsvirke, färgträ och ipecacuanha
(kräkrot). Handelsförbindelserna med utlandet
förmedlas af Pernambuco och Bahia. Staten A. har sitt
namn efter landets forna hufvudstad, som numera är
förfallen. Maceió, som har mycket vackra omgifningar,
är för närvarande statens hufvudort och tillika genom
hamnen Jaraguá dess viktigaste handelsplats.
Alagon, flod i Spanien. Den rinner upp vid Tornavacas
i provinsen Salamanca och faller ut i Tajo n. ö. om
Alcantara. 126 km.
Alagreck (fr. À la grecque), "på grekiskt sätt". Se
Meander.
À la grecque. Se Alagreck.
À la guerre [alagär] l. Guerre, fr. (egentl.
"krig"), ett slags biljardspel.
À la hausse [alahå’ss], fr., hand. Spekulera à
la hausse, uppgöra handelsplaner med beräkning på
prisstegring af värdepapper, varor o. s. v. Dess
motsats är à la baisse.
Alahärmä, konsist, pastorat af 3:e kl.,
Finland, Vasa län, Åbo ärkestift, Lappo
kontrakt, Nykarleby domsaga, Lappo
härad. Landareal 312 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 5,868 personer (1901).
A. G. F.
Alai-bergen, till Tian-sjan-systemet hörande
bergskedjor i södra delen af ryska prov. Fergana. De
börja vid sjön Tsjatyr-kul och gå i början i
sydvästlig riktning, begränsande i s. Tars dal,
men vända därefter sin snöhöljda kam mera rakt mot
v., begränsad i s. af Kisil-su (Surchabs öfre lopp)
och genomskuren af höga pass, af hvilka Terek-Davan
(3,730 m.), Taldyk (3,680 m.) och Saryk-Mogol (4,250
m.), äro de förnämsta. Flere sekundära kedjor följa
A. på norra sidan och sträcka sig långt in på Ferganas
slätter. Ungefär på Kokands meridian breda A. ut
sig till en väldig bergknut, Kok-su, af närmare
6,000 m. höjd och betäckt af ofantliga glaciärer,
som gå ned till 2,600 m. Hufvudkammen v. om Kok-su,
med olika lokala namn, har af geografer fått namnet
Turkestan-kedjan. Den går längs högra stranden
af Serafsjan och bildar vattendelare mellan denna
flod och Sir Darja. Äfven dess pass äro höga, och
flere toppar öfverstiga 5,000 m. Den sista snöhöljda
toppen, Sjarkara, s. v. om Ura-tjube, utmärker
riktningsförändring i kedjan, som därifrån går mot
n. v. och blir allt lägre. Malguzar- och Sanzarbergen
i grannskapet af Dsjizak äro ännu tämligen höga,
fortsättningen Nura-tau längre in. v. är en
rad kullar, som försvinna i stäppen n. v. om
Samarkand. Men några isolerade åsar midt i öknen
Kisil-kum fortsätta kedjan i nordvästlig riktning till
grannskapet af Aralsjön. De sekundära kedjor, som utgå
från Kok-su, äro Serafsjankedjan, som i s. begränsar
Matsja l. öfre Serafsjan, och Hissarkedjan, s. om
Jaguan l. Jagnob, Serafsjans biflod till v. Nära den
förras västra ände ligger det mer än 5,500 m. höga
Tsjabdara l. Tsjimtarga. Äfven den senare kedjan har
flere snöhöljda toppar, af hvilka den förnämsta är
Kasret-sultan v. om sjön Iskander-kul. Denna kedja
och dess utlöpare åt s. tillhöra Pamirsystemet,
liksom Trans-Alai (ry. Zaalai-skijkrebet), s. om
Kisil-sus högdal, Alaidalen. Den sistnämnda kedjan har
en medelhöjd af 4,800 m., nästan lika med Montblancs
höjd. Högsta toppen, Pik Kaufmann, ungefär på midten
af kedjan, reser sig till 7,010 m., och Kisil-Agyn,
något ö. om den, till 6,500 m. I v. slutar kedjan vid
föreningen af Kisil-su och dess vänstra biflod Muk-su.
Alain de Lille [alä’ dölil]. Se Alanus.
Alais [alä], stad i franska depart. Gard, i det
gamla Languedoc, på floden Gardons vänstra strand,
vid foten af Cevennerna, 50 km. n. ö. om Nîmes. 18,568
inv. (1901; som kommun 24,940 inv.), till en fjärdedel
protestanter. Viktig fabriksort, belägen på ett rikt
kolfält, omgifven af järn-, bly- och zinkgrufvor,
glashyttor, kvarnar o. s. v. Sidenindustrien
är betydlig. Årligen hållas där tvenne stora
kokong- och siden-marknader. Järnhaltiga källor samt
stenkolsgrufvor finnas i stadens grannskap. - A. är
en gammal ort, bebyggd redan under den romerska
tiden. Under religionskrigen i Frankrike utmärkte
sig invånarna såsom ifriga protestanter. 27 juni
1629 slöts där ett fördrag mellan Ludvig XIII och
hugenotterna, genom hvilket nantesiska ediktet
stadfästes. Ännu finnas många protestanter i och
omkring A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
