- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
465-466

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alarmapparat, har till uppgift att under viss förutsättning afgifva signaler - Alarmera, gifva signal att rycka ut - Alarmtermometer. Se Alarm-apparat - Alas, Leopoldo, pseud. Clarin, spansk författare - Alasjer, stad i västra Mindre Asien - Alaska, stundom Aljaska, territorium i Nord-Amerikas förenta stater - Alassio, hamnstad i ital. prov. Genova - Alastaro, imperiellt pastorat af 3:e kl. i Åbo och Björneborgs län - À la suite. Se Suite - Ala-tag. Se Ala-dag - Ala-tau, namn på fyra bergskedjor i prov. Semirjetsjensk i Central-Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en på ett eller annat sätt anbragt
metalldel, hvarigenom elektrisk kontakt
etableras. Vattenståndsalarmapparater manövreras af
en flottör, hvilken verkställer signalen.

För signalering af uppkommet isolationsfel
å elektriska kraftanläggningar, drifna med
trefasig växelström, användes i Sverige i rätt stor
utsträckning den s. k. symmetrikontrollen, hvilken
vid rubbning af jämvikten i belastningen verkställer
signal å en ringklocka.

Utom nu berörda fullt automatiskt verkande
alarmapparater finnas andra, hvilkas trädande
i verksamhet är beroende på ett visst handgrepps
utförande. De viktigaste hithörande anordningarna äro
brandtelegraferna (se d. o.).
A. E-M.

Alarmera (se Alarm), gifva signal att rycka ut eller
fatta vapen; plötsligt skrämma, förskräcka, oroa;
krigsv., oroa en fiende genom plötsliga angrepp. Jfr
Öfverfall.

Alarmtermometer. Se Alarm-apparat.

Alas, Leopoldo, pseud. Clarin, spansk författare
och kritiker, f. 1852 i Zamora, d. 1901 i Oviedo,
professor i romersk rätt därstädes. Med fullkomlig
kännedom om sitt eget lands litteratur och historia
förenade A. en omfattande beläsenhet i utlandets,
ett sundt omdöme, fin smak, spirituell stil,
egenskaper, som gjorde honom under en följd af år till
Spaniens förnämste kritiker, på samma gång som hans
oförskräckthet att afslöja hvarje humbug skaffade
honom många fiender. A. odlade alla litterära områden
och var en outtröttlig arbetare. Af hans prosadikter
må nämnas La regenta (1884), en djup analys af
en brottslig lidelse och en af de bästa spanska
nutidsromaner, Su único hijo (1891), Pipá, Cuentos
morales
och dramat Téresa. Hans kritiska arbeten (8
vol.), Solos de Clarín, Palique, Mezelilla, Sermón
perdido
, Nueva campaña m. fl., äro den bästa källa
för kännedom om nutidens spanska litteratur.
AD. H-N.

Alasjer ("Brokiga staden"), stad i västra delen
af Mindre Asien, vilajetet Aïdin, 110 km. ö. om
Smyrna, vid floden Kusu Tsjai. A. är det forna
Filadelfia, af hvilket många ruiner ännu
kvarstå. Omkr. 15,000 inv., bland hvilka omkring 3,000
äro greker. Betydlig handel med spannmål, bomull och
tobak. Bland Mindre Asiens städer var A. den sista,
som föll i turkarnas händer, 1390.

Alaska [əlä’skə], stundom Aljaska, territorium i
Nord-Amerikas förenta stater, består af halfön
mellan Stora oceanen och Ishafvet till 141°
v. lgd samt kusten utmed Stora oceanen till 54° 40’
n. br. med tillhörande öar: Alexander-arkipelagen,
Kadiakgruppen, Aleuterna, Pribylovgruppen, Nunivok
och S:t Lawrence. Arealen utgör 1,530,327 kvkm., med
63,592 inv. (1900). I sin södra del är A. uppfylldt
af Kordillererna, som där hafva några af sina högsta
toppar: Mount Crillon 3,888 m., M:t Cook 4,800 m.,
M:t Wrangl 5,300 m., M:t Elias 5,520 m., M:t Logan
5,948 m. samt det 1901 uppmätta M:t Mac Kinley,
ryssarnas Bulesjaia, 6,421 m., Nord-Amerikas högsta
topp (63° 5’ n. br., 151° v. lgd). Många af topparna
äro vulkaner, delvis ännu verksamma; de flesta äro
täckta af glaciärer. Landets hufvudflod är Yukon,
hvars källflod Pelly upprinner på Rocky mountains inom
engelskt område samt utflyter i Berings haf med ett
väldigt delta, som dock är så fylldt af sandbankar,
att i den nordligaste, mest segelbara mynningsarmen,
Aproon, endast fartyg om högst 1,5 m. djupgående
kunna inkomma. En viktigare infartsled bildar
Lynnfjorden, en af de många fjordar, som skära in i A:s
södra del. Nu bygges en järnväg från Skagway innanför
denna fjord öfver Whitepasset till Yukon, och förslag
är väckt att framdraga den till Berings sund. Klimatet
är i södra delen svalt kustklimat; Sitka har i jan.
-1°, i juli ej mer än +12,2°; men i inre delarna
råder kontinentalt polarklimat. I Dawson City (inom
det engelska Canada) är temperaturen i jan. -30,9°,
i juli +13,2°; de absoluta extremerna hafva här
varit -55,5° och +27,2°. Yukon är isfri från midten
af maj till midten af okt. Något åkerbruksland kan
A. icke blifva; med nöd har man uppdragit något kål
och dålig potatis. Men i stället är landet rikt på
mineralier. Sedan guld upptäckts i Klondyke, blef
äfven A. undersökt, och viktiga guldfyndigheter
gjordes, såsom vid öfre Yukon nära gränsen, där
Circle City uppväxte i ett gulddistrikt, vid Cap Nome
(165° v. lgd) och vid Koynkuk. På Douglas-ön var
det redan förut påträffadt. Äfven andra metaller
finnas samt stenkol, särskildt i närheten af Kap
Lisburn vid Ishafvet. Dessa rikedomar hafva väckt
uppmärksamheten på detta förr bortglömda land,
och amerikanerna hafva under de sista åren ifrigt
arbetat på dess genomforskande (ensamt på sommaren
1899 genomströfvades det af sju expeditioner,
som af staten utsändts för detta ändamål). Äfven
för det rika laxfisket i dess floder, säl- och
hvalfångsten i de kringliggande hafven samt såsom
jaktområde har landet värde. Hufvudstad är Sitka. -
A. togs redan på 1700-talet i besittning af ryssarna,
men såldes 1867 till Förenta staterna för 7,200,000
dollars. Om gränstvisten med Canada se Canada. -
Litt.: Dall, "A., as it was and is, 1865-1895"
(1896), och Burroughs m. fl., "A., giving the
results of the Harriman A. expedition" (1902).
J. F. N.

Alassio, hamnstad i ital. prov. Genova. vid en
vik af Genova-viken och vid järnvägslinjen
Genova–Savona–Ventimiglia. Omkr. 4,000 inv. En särskildt af
engelsmän mycket besökt luftkurort.

Alastaro, imperiellt pastorat af 3:e kl., Finland,
Åbo ärkestift, Björneborgs öfre kontrakt,
Åbo och Björneborgs län, Loimijoki domsaga
och härad. Landareal 294 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 4,429 personer (1901).
A. G. F.

À la suite. Se Suite.

Ala-tag. Se Ala-dag.

Ala-tau, namn på fyra bergskedjor
i prov. Semirjetsjensk i Central-Asien, alla
tillhörande Tian-sjans system. Norr om sjön Issik-kul
och följande den i hela dess längd ligger Kungei-A.
("solens A.") och parallellt med den, skild
genom Tsjus tillflöde Kebin och Ilis biflod Tjilik,
Transiliska A., som i längd och imponerande utseende
täflar med Pyrenéerna. Inom sjöns meridian (76-78°
ö. lgd) har denna kedja en medelhöjd af 2,000 m.,
aftagande hastigt i ö. och v. En de båda kedjorna
i midten förenande bergrygg når i Talgar en höjd
af mer än 4,600 m. Genom Buampasset, i hvilket
Issik-kuls aflopp Tiu flyter fram, skiljes A. i
v. från Alexanderkedjan, och i ö. sammanhänger det med
Tian-sjan, från hvilket vid Khan Tengri Terskei A.
("skuggans A.") utgår s. om Issik-kul. Denna kedja
öfverträffar både i längd och höjd de förra. Dess
toppar nå 4,200-4,500 m. höjd, och Alexanderberget är
sannolikt mer än 5,000 m. högt. Dsungariska A. går
i nordöstlig riktning ungefär under 45° n. br, från
Konur-tag (l. Krunkei-tag) till den sänka, genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free