Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ala-tau, namn på fyra bergskedjor i prov. Semirjetsjensk i Central-Asien - À la tête, fr., i spetsen för - Alatri, stad i italienska prov. Roma - Alauda, Lärka, zool. Se Lärkfåglar - Alauniska höjden. Se Valdaibergen - Alaux, Jean, fransk historiemålare - Alaux, Jules Émile, fransk filosofisk skriftställare - Alava, spansk provins - Alava, Miguel Ricardo de, spansk general - Alavieska, konsist. pastorat af 3:e kl. i Uleåborgs län - Alavo (fi. Alavus). 1. Imperiellt pastorat af 3:e kl. i Vasa län - Alavo. 2. Domsaga under Vasa hofrätt - d’Alayrac, Nicolas, fransk tonsättare - Alb. Se Alp - Alba, morgonsång, en provensalsk diktform - Alba. 1. Hvit dopdräkt - Alba. 2. Ett fotsid mässkjorta af hvitt linne - Alba. 1. Stad i den italienska provinsen Cuneo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken Tian-sjan-pe-lu (förr sjöbäcken)
står i förbindelse med sjön Balkasj. Den har
en medelhöjd af 1,900 m. och når i sina högsta,
med evig snö täckta toppar 3,400 m. Äfven en af de
västligaste parallellkedjorna i södra Ural heter A.
A. W-G.*
À la tête [alatät], fr., i spetsen för, "i täten"
för (t. ex. en trupp).
Alatri, stad i italienska prov. Roma, i
Hernik-bergen, med storartade cyklopiska murar. 15,450
inv. (1901).
Alauda, Lärka, zool. Se Lärkfåglar.
Alauniska höjden. Se Valdaibergen.
Alaux [alå], Jean, fransk historiemålare, f. 1786,
d. 1864, var direktör för franska akademien i Rom 1847
-53 och sedan 1851 medlem af Académie des beaux-arts
i Paris. Med en serie parlamentariska scener fyllde
A. en hel sal, "la salle des états généraux", i
Versailles. Hans bataljstycken äro svagare.
Alaux [alå], Jules Émile, fransk filosofisk
skriftställare, f. 1828, har verkat som lyceilärare
i Paris, Nizza, Neufchâtel och Alger. A. är en
själfständig spiritualistisk tänkare, med nitälskan
för filosofiens föryngring och religionens omdaning
till en lefvande kulturmakt. Skr.: La raison (1860),
La religion progressive (1869), De la métaphysique
considérée comme science (1879), Problème religieux du
XIX:e siècle (1890), Philosophie morale et politique
(1894), Théorie de l’âme humaine (1895) m. fl. A. har
äfven skrifvit estetiska arbeten och blida dikter.
Alava, spansk provins, den sydligaste och största,
men minst befolkade af de tre baskiska provinserna, i
nordöstra Spanien. 3,045 kvkm. med 96,385 inv. (1900;
31 per kvkm.). Landet är bergigt och genomströmmas
af bifloder till Ebro, som delvis bildar dess södra
gräns. Dalarna och slätterna frambringa säd, hampa
och trädgårdsprodukter i öfverflöd. Bergen äro täckta
af yppiga ekskogar. Vin och fruktträd odlas mest i
trakterna längs Ebro, kända under namnet Rioja
Alavese. Den industriella verksamheten är där
obetydligare än i de öfriga baskiska provinserna. I
A. finnas outtömliga saltkällor vid Agnano,
många varma mineralkällor samt järn, koppar och
marmor. Hufvudstad: Vitoria.
Alava, Miguel Ricardo de, spansk general och
statsman, f. 1771, d. 1843, slöt sig 1808 till det
franska partiet, men öfvergaf det 1811, tjänade
sedan i Wellingtons stab och utnämndes af denne
till brigadgeneral. Dock hölls han till följd af
sina föregåenden en tid i fängelse af Ferdinand
VII, men blef sedermera sändebud i Haag, hvarifrån
han såsom misstänkt återkallades 1819. 1820 slöt
han sig till revolutionen mot Ferdinand VII, blef
president i cortes 1822 och underhandlade 1823 å
revolutionsregeringens vägnar med fransmännen. Han
flydde undan Ferdinands hämnd till England, hvarifrån
han 1834 återkallades af drottning Kristina, var
sändebud i London s. å. och i Paris 1835 samt egnade
sig en tid åt parlamentarisk verksamhet.
Alavieska, konsist. pastorat af 3:e kl. i Uleåborgs
län, Finland, Salo domsaga och härad, Kuopio stift,
Kalajoki kontrakt. Landareal 327 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,012 personer (1901).
A. G. F.
Alavo (fi. Alavus). 1. Imperiellt pastorat
af 3:e kl. jämte Töysä kapell, Finland, Åbo
ärkestift, Lappo kontrakt, Vasa län, Alavo domsaga,
Kuortane härad. Landareal 1,120 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 12,276 pers. (1901). - 2. Domsaga under
Vasa hofrätt, bildar 4 tingslag och omfattar Lappo,
Nurmo, Kuortane, Alavo, Alajärvi, Lappajärvi,
Evijärvi, Kortesjärvi, Vindala och en del
af Peräseinäjoki socknar samt Töysä, Soini och
Lehtimäki kapellförsamlingar i Vasa län. Landareal
omkr. 6,000 kvkm. Folkmängd omkr. 66,000 pers. (1901).
A. G. F.
Socknen A. är minnesvärd genom den seger, som 4,000
svenskar (finnar) under general Adlercreutz där
vunno öfver en underlägsen rysk styrka under öfverste
Eriksson 17 aug. 1808. Striden, hvilken hufvudsakligen
utkämpades kring den gamla träkyrkan och på de
odlade fälten på västra stranden af Alajärvi,
varade knappast mera än två timmar, men utfördes med
stor förbittring å båda sidor. Ryssarna nödgades
draga sig tillbaka, och Kamenskij afstod från sin
framryckning från Jämsä och Saarijärvi mot Lintulaks
för att i stället på en lång omväg upptaga Erikssons
trupper. En vacker minnesvård pryder platsen.
C. O. N.
d’Alayrac [dalära’kk], Nicolas, fransk tonsättare,
f. 1753, d. 1809. Han skref under loppet af 32 år
60 operor och mindre sångspel, hvilka alla emottogos
med hänförelse af hans landsmän och snart letade sig
väg till de flesta utländska teatrar, d’A:s arbeten
utmärka sig genom rikedom på friska och osökta
melodier, men förråda ej någon djupare konst. I
Sverige hafva ej mindre än 22 gått öfver scenen:
Slottet Montenero, De bägge savojarderna, Nina,
Gubben i bergsbygden, En egendom till salu m. fl.
Alb. Se Alp.
Alba ("morgongryning"), morgonsång l. dagsång,
en provensalsk diktform, som besjunger två lyckliga
älskandes skilsmässa vid dagens inbrott, då väktarens
rop varnat dem. Motsvaras af det tyska taglied
(se Minnesång).
Alba (af lat. albus, hvit). 1. Den hvita dopdräkt,
som den nydöpte från kyrkans äldsta tider plägade bära
åtta dagar efter dopet, såsom ett yttre uttryck af
den renhet, som dopets nyfödelse medförde. - 2. Ett
fotsid mässkjorta af hvitt linne, hvilken det
[bildtext]
Präst i alba från medeltiden.
Modern katolsk alba.
romersk-katolska prästerskapet sedan 4:e årh. begagnat
vid gudstjänsten och som ännu enligt ritualen skall,
åtminstone vid högtidliga tillfällen, begagnas af
anglikanska kyrkans präster samt af vissa länders
lutherske präster. Plagget prydes ofta med bräm af
guldbroderier o. d.
Alba. 1. Stad i den italienska provinsen Cuneo, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
