- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
505-506

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albuminförfarande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ända sedan 1830 rätt många exemplar tillvaratagits
och uppstoppats. Garfågeln lade på nakna klippan
blott ett enda ägg, som höll 120-130 mm. i längd. Både
hannen och honan rufvade, och ungen fördes snart ut i
vattnet. Fågeln sam och dök med ytterlig färdighet,
fortare än en båt kunde ros. På klipporna satt han
i upprätt ställning och kastade sig, då fara hotade,
hufvudstupa ned i hafvet. I forna dagar förekom han
både vid Norges och Danmarks kuster - skelettrester
äro funna i danska kjökkenmöddingar (se d. o.) -,
men uppgifterna att han under senare tider skulle
hafva anträffats på det förra stället kunna med fog
betraktas som ogrundade.
L-E.

Alcæisk vers, metr. Se Alkaisk vers.

Alcæus. Se Alkaios.

Alcalá, namn på flere spanska städer. - 1. A. de
Guadaira
, stad i prov. Sevilla i Andalusien,
vid floden Guadaira. 8,930 inv. (1897). Det förser
Sevilla med vatten, som ledes dit medelst akvedukter.
- 2. A. de Henares (lat. Complutum), stad i
prov. Madrid i Nya Kastilien, vid floden Henares,
ö. om Madrid. 10,543 inv. (1897). Staden är
numera i förfall. Den egde fordom ett berömdt, af
kardinal Jimenes grundadt universitet, som tillika
med biblioteket flyttades till Madrid 1836. Cervantes
föddes där 1547. - 3. A. la Real, stad i prov. Jaen
i Andalusien, vid floden Jenil. 857 m. ö. h. 15,409
inv. (1897).

Alcalá, Galiano Antonio, spansk statsman, f. 1789,
var 1813-14 legationssekreterare i Stockholm, deltog
ifrigt i revolutionen 1820 och måste 1823 efter
Cadiz’ kapitulation gå i landsflykt samt uppehöll
sig sedan som publicist och språklärare i England och
Frankrike, tills han 1834 efter Ferdinand VII:s död
vågade återvända till Spanien. 1835-36 var han medlem
af Mendizabals liberala ministär och deltog ifrigt i
de följande årens våldsamma politiska strider. Under
sina senare år användes han i diplomatiska värf
och inträdde såsom en af de moderates ledare 1864 i
Narvaez’ ministär, men dog plötsligt 1865. A. har
själf skildrat sitt växlingsrika lif i Memorias
(1886).

Alcalde (af arab. al-kadi, domaren), alkald,
namn på styresmannen i de spanska städerna och
byarna. Alkalden är äfven fredsdomare och leder
förberedande undersökningar i brottmål.

Alcamenes. Se Alkamenes.

Alcamo, stad i prov. Trapani på Sicilien, 5 km. från
Medelhafvet. 51,809 inv. (1901). Väster om A. ligga
ruinerna efter forntidens Segesta.

Alcañiz [alkanjis], stad i spanska prov. Teruel
i Aragonien, vid floden Guadalope. 7,474
inv. (1897). Odling af oliv- och
mullbärsträd. Alunverk.

Alcanna, farm. Se Alkanna.

Alcantara ("bron"). 1. Stad i spanska prov. Caceres
i Estremadura, vid floden Tajo, som här blir
segelbar. 3,224 inv. (1897). Fordom säte för
Alcantara-orden. En vacker fornromersk bro leder
öfver floden. - 2. Förstad till Lissabon. 5,000 inv.
- 3. Hamnstad i brasilianska staten Maranhão, vid
San Marcos-viken. Omkr. 10,000 inv. Utförsel af
bomull, ris och salt.

Alcantara-orden, en af Spaniens tre äldsta andliga
riddarordnar. Den var urspr. ett vapenbrödraskap,
som bildades omkr. 1156 för att i striden mot morerna
försvara gränsfästet S:t Julian del Peral (Pereyro),
efter hvilket brödraskapet hade namn. 1177 upphöjdes
detta af påfven Alexander III till en andlig
riddarorden
. I början af 1200-talet öfverlämnades
staden Alcantara åt orden, och denna antog då namnet
Alcantara-orden. Den förvärfvade i striden mot
morerna stora egodelar, och dess rikedom växte
efter hand. Stormästarevärdigheten förenades
1494 med Spaniens krona. Då ordens egendom 1808
indrogs till staten, åtnjöt den inkomsterna från 37
s. k. komturier (förläningar), inom hvilka lågo 53
städer och byar. 1814 fick den tillbaka en ringa del
däraf. 1835 upphörde den att vara andlig riddarorden,
men eger ännu bestånd som militärorden. 1873 upphäfdes
den visserligen äfven såsom sådan af republiken,
men återupplifvades 1875 af Alfons XII.

Alcantarinernas förening. Se Minoriter.

Alcaraz [-ras], gammal stad i spanska prov. Albacete,
vid Sierra de Alcaraz. 4,762 inv. (1897).

Alcaraz [-ras], Sierra de, spansk bergskedja, det
högsta partiet af Sierra Morena, har en topp på 1,802
m. ö. h. På A. upprinner en arm af Guadiana.

Alcarraza [-rasa], sp. (af arab. al-karras, "kruset"),
vattenkylare, ett oglaseradt kärl af svagt bränd lera,
till förvaring af dricksvatten. Fylles ett sådant
kärl med vatten, sipprar detta igenom lerans porer
och afdunstar från ytan, hvarigenom kärlet och dess
innehåll afkyles. - Man lär kunna i ett sådant kärl
hålla dricksvatten vid 10°-12°, äfven när den yttre
luftens temperatur är omkr. 30°. Vattenkärl af detta
slag hafva från urminnes tider varit i bruk i Egypten,
Persien, Indien och Kina. De infördes till Spanien af
araberna, och därifrån hafva de i senare tider spridt
sig till det öfriga Europa.
R. R.*

Alcazar [-ka’sar], af arab. al-kasr, "slottet",

[bildtext]
Från Alcazar i Sevilla.

spansk benämning på palats, slott och borgar, hvilka
icke uteslutande afse krigiska ändamål, utan äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free