- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
559-560

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexisbad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjälp af drottning Johanna II af Neapel mot Ludvig
af Anjou, besegrade A. visserligen denne, men blef
snart oenig med Johanna, som då i stället adopterade
Ludvig af Anjou till sin efterträdare (1423). Sedan
drottningen aflidit (1435), lyckades dock A. efter
växlande strider eröfra Neapel och åter förena detta
rike med Aragonien. Han förde sedan krig med Milano,
Florens, Venezia och Genova, hvilken stad hans
trupper belägrade, då han dog i Neapel, 1458. I sina
arfstater efterträddes han af sin broder Johan II,
konung af Navarra, men lämnade Neapel såsom eget rike
åt sonen Ferdinand. - A. utmärkte sig äfven såsom vän
och gynnare af vetenskaperna, för hvilkas främjande
han i sina stater gaf hägn åt grekiska lärde, som
utvandrat från Konstantinopel.

Alfons (sp. o. it. Alfonso, port. Affonso). Konungar
af Asturien och Kastilien (Leon, Galicien).- 1. Alfons
III, den store
, konung af Asturien, Leon och Galicien
866-910, utförde mer än 30 segerrika fälttåg, under
hvilka han eröfrade konungariket Leon samt delar
af Portugal och Gamla Kastilien. Folket trycktes
emellertid af tunga pålagor, och flere uppror störde
därför hans regering. För ett af dessa ställde sig
hans son Garcia i spetsen (888), men blef slagen och
fängslad. I ett nytt blodigt inbördeskrig besegrades
slutligen A. och afsade sig då kronan till förmån
för sina trenne söner, mellan hvilka riket delades
(910). Såsom Garcias fältherre slog han ännu en gång
morerna kort före sin död, 912.

2. Alfons VI blef 1065 konung i Leon
efter sin fader, Ferdinand den store, och 1072 i
Kastilien och Galicien efter sina bröder Sancho II
och Garcia. Han eröfrade (1085) från morerna Toledo,
som han gjorde till sitt rikes hufvudstad. A:s inre
styrelse var klok och utmärktes af kraftiga åtgärder
för rättskipningens förbättring och stadsväsendets
främjande; han dog 1109.

3. Alfons VII, konung af Asturien, Kastilien, Leon
och Galicien 1122-57, var genom sin mor Urraca,
Alfons I:s af Aragonien gemål, arftagare till Leon
och Kastilien och blef redan under hennes lifstid
af dessa rikens ständer upphöjd till konung (1122).
Han blef efter ett krig med sin styffader äfven af
denne erkänd såsom konung af Kastilien och antog sedan
titeln kejsare af Spanien. I förening med de öfrige
kristne furstarna förde han lyckliga krig mot morerna.
Efter hans död (1157) delades Kastilien och Leon
mellan hans söner.

4. Alfons VIII, konung af Kastilien 1158-1214,
var son af Sancho III. Vid 15 års ålder förklarad
myndig (1170), företog han upprepade härnadståg
mot morerna och lyckades slutligen, understödd af
konungarna af Aragonien och Navarra, tillfoga fienden
det afgörande nederlaget vid Tolosa (1212), som bröt
morernas makt i Spanien. A. dog 1214 under stora
rustningar till krig.

5. Alfons X, den vise, "filosofen" och
"astronomen", konung af Kastilien och Leon 1252
-82, son af Ferdinand III, den helige,
och på mödernet härstammande från hohenstauferna,
valdes 1257 till tysk konung, men besökte ej Tyskland
och kom aldrig i verklig besittning af kejsarkronan.
Från morerna tog han Murcia. Hans vidlyftiga företag
utarmade riket och framkallade inre oroligheter och
uppror. Störtad från tronen af sin son Sancho (1282),
sökte A. hjälp hos morerna, men dog 1284 utan att
hafva lyckats återvinna tronen. - A. var sin tids
lärdaste furste. Han främjade vetenskaperna,
fulländade den af hans fader började lagsamlingen,
hvilken 1501 blef allmän landslag, och lät redan
som prins utarbeta astronomiska tabeller, de efter
honom benämnda alfonsinska tabellerna, samt utgaf
den första på folkspråket skrifna historia öfver
Spanien. Därjämte lät A. på spanska öfversatta Gamla
testamentet äfvensom åtskilliga klassiska arbeten
i astronomi, matematik och filosofi samt författade
själf dikter och lärda verk.

6. Alfons XI, konung af Kastilien och Leon
1312-50, son af Ferdinand IV, öfvertog 1325, knappt
femtonårig, själf regeringen, gaf genom blodig
stränghet kraft åt lagarna och återställde det under
förmyndaretiden störda lugnet. I förening med konung
Alfons IV af Portugal vann A. en lysande seger öfver
morerna, vid floden Salado (1340). Granada blef
under hans regering skattskyldigt till Kastilien,
och han bemäktigade sig där en mängd fasta platser,
bl. a. Algeciras (1344), som sedermera blef den
viktigaste stödjepunkten för de kristnes företag
mot Afrika. A. dog 1350, under det han belägrade
Gibraltar, hvars eröfring han hoppades skola bana
väg för morernas fullständiga fördrifning.

Alfons I, af huset Este. Se Este.

Alfons (sp. o. it. Alfonso, port. Affonso). Konungar
af Portugal. - 1. Alfons I, eröfraren (conquistador),
Portugals förste konung, son till detta lands eröfrare
och förste grefve, Henrik af Burgund, f. 1110,
ryckte 1128 med våld till sig makten från sin moder,
Teresia af Kastilien, som under A:s minderårighet
fört regeringen. Sedan A. 1139, vid Ourique, vunnit
en berömd, men till sin betydelse mycket öfverskattad
seger öfver morerna, lät han på slagfältet utropa sig
till konung af Portugal och förklarade sig oberoende
af Kastiliens öfvervälde. Från morerna eröfrade han,
med hjälp af engelska och tyska korsfarare, Lissabon
1147 och senare Galicien och Estremadura. Han dog
först 1185.

2. Alfons V, afrikanen, efterträdde 1438 sin
fader, konung Edvard, men tillträdde först 1448 själf
regeringen. Under hans regering började portugisernas
stora upptäcktsresor; däraf hans tillnamn.
A. eröfrade 1471 Arzilla och Tanger på Afrikas norra
kust. I hopp att kunna förena Kastilien med Portugal
förlofvade han sig med den kastilianska prinsessan
Johanna, men sedan han förlorat slaget vid Toro
(1476), afstod han i freden i Alcacevas (1479) sina
anspråk såväl på hennes hand som på Kastiliens tron.
Trött vid regeringen och världen, beslöt han gå i
kloster, men dog på vägen dit, i Cintra, 1481.

3. Alfons VI, af huset Braganza, f. 1643,
konung i Portugal 1656-67, intill år 1652 under
förmynderskap af sin moder, Luise de Guzman, som sökte
behålla styrelsen, äfven sedan A. blifvit myndig.
Man gaf honom (1666) till gemål en fransk prinsessa
af huset Nemours, Maria Francisca Elisabet, hvilken
dock snart förband sig med hans broder Peter,
sammankallade ständerna emot konungens
vilja och uppsade äktenskapet med sin råe
och utsväfvande gemål. A. blef afsatt 1667, och
regeringen öfvertogs af Peter, som förmälda sig
med den frånskilda drottningen. A. hölls sedan i
fångenskap till sin död, 1683.

Alfons (sp. o. it. Alfonso, port. Affonso), konungar
af Spanien. - 1. A. XII, f. 28 nov. 1857,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free